Hej.

Idag tog jag steget. Efter många månaders tänkande, mycket dåligt samvete och en ständigt klagande särbo och diverse idiotiska beslut var det som om någon (min särbo) slog mig huvudet i går när vi pratade om vårt förhållande. Inte bokstavligen men verkligen mentalt. Jag insåg vad jag höll på att förlora genom att förstöra mig själv och mitt förhållande för att jag inte kan dricka alkohol med måtta.

Jag har sedan över ett år tillbaka varit sjukskriven i olika utsträckningar efter att ha sprungit rakt in i den berömda väggen en dag. Det var dessutom inte första gången. Men den här gången tog det fullkomligt stopp. Jag fick dock otroligt mycket hjälp av mitt företag min särbo, psykolog, hälsocoach etc. Mot ett liv utan ångest, depression etc.

Problemet är att jag samtidigt, och redan innan, självmedicinerade rätt rejält med alkohol (vin) samtidigt som jag fick medicin mot depression ångest och sömn. Jag har gått på medicin i många år och har några gånger haft en vit månad efter en ruskig panikattack men det var länge sen nu. Jag har knappt haft en vit dag eller några vita veckor. Det blev inte bättre med sjukskrivningen heller.

Jag valde att vara lite ärlig hos det företag jag fick vård hos och det slutade med att de inte kunde behandla mig längre för de hade plikt att berätta det för mitt företag. Vilket jag inte orkade med. Så jag avbröt behandlingen men fick som tur var komma in på ett nytt ställe men skammen och rädslan för att säga sanningen hade satt sig.

På de nya vårdinrättningarna berättade jag bara lite och försökte att få det att låta som om det inte var så illa. Dessutom ljög jag många gånger om att jag knappt drack något alls längre fastän jag hade druckit dagen innan och skulle göra samma sak denna dagen. När jag slutade där (vid årskiftet) var jag eg inte ett dyft bättre och har egentligen bara blivit sämre.

För att göra en lång historia kortare... så tog jag idag steget och ringde till min läkare och sa som det var (storgråtandes). Hen fixade en tid hos psykolog redan några timmar senare och i eftermiddags var jag och träffade en fantastisk människa som inte dömde mig utan sa att jag var stark, modig och smart som berättade och kom dit. Hen och jag pratade och gjorde en handlingsplan för att komma igång snabbt. För det första skulle jag få en remiss till psykologer som jobbar med PDT (psykodynamisk terapi), för det andra skulle jag kontakta (hen kontaktade åt mig) kommunens alkoholistteraputer, för det tredje pratade hen med min läkare och kollade fortsatt kontakt, för det fjärde beställdes det prover för att ta reda på hur levern ser ut, d-vitamin, alkohol i blodet etc. Hen bad mig maila om de här sakerna inte kom igång som de ska och gav mig en mailadress (aldrig hänt innan, läkarfolk brukar inte gå att nå av förklarliga skäl). Hen bokade tid för återbesök så at inget föll mellan stolarna under semestern och lovade att höra av sig till alla ovanstående redan idag.

Jag tog mina prover (de kommer inte se bra ut men det är en sporre till att verkligen inte dricka mer) och åkte hem till min särbos ställe. Ringde och berättade för min särbo hur dagen gått. Sen ringer psykologen jag besökt och berättade att någon från kommunen skulle ringa redan idag. En halvtimme senare ringde de från kommunen och jag har fått en tid att träffa en samtalspartner redan i morgon för att se hur stora åtgärder som behöver tas.

Och nu sitter jag här. Urtrött som av en urladdning och av allt för mycket gråt men ändå hoppfull. Men inser att jag kommer behöva stöd för jag tror på intet sätt att det blir en lätt resa, även om jag bestämt mig. Dessutom är jag chockad över alt stöd jag fick idag men så otroligt tacksam att de tog det på allvar och att allt gick så snabbt, att vänta är det värsta som finns. Nu ska det bara hända ock jag ska göra jobbet. Men jag tog första steget. Jag vågade formulera mig och sträcka ut en hand.

Det jag är rädd för nu närmast är abstinens, jag har ingen aning om vad jag har att vänta mig. Den senaste tiden har jag i genomsnitt druckit 1-2 flaskor vin om dagen (ibland mindre, ibland mer).

Hoppas ni vill följa mig och ge mig stöttning och jag ska försöka göra detsamma.

Hälsningar

Sommarflickan2018

Sommarflickan2018

Jag blir tårögd och så väldigt tacksam över ert fina stöd och era komplimanger. Det är så fantastiskt skönt att finnas här på forumet och veta att det finns folk som bryr sig. För det kommer jag vara er alla evigt tacksam.

Vinäger: Jag har också hört det. Jag vet inte varför jag inte kan ta mig över den där pucken att jag inte är good enough, en bluff. Förhoppningsvis kan mina kommande 26 (!!) terapitimmar reda lite reda i det.

Morgondag: Har inte tänkt på spegeln. Jag ska nog sätta upp en post med positiva ord, meningar att ta till mig varje morgon och varje kväll. Tack.

Studenten: Ledsen att du behövt uppleva detsamma. Jag önskar ingen den här känslan av övergivenhet. Men jag ska klara det, jag bara ska.

Nu ska jag skriva dagens inlägg.

Kram finaste ni! ?????

Sommarflickan2018

Så tacksam att det har varit vackert väder. Det ökar chansen till att faktiskt göra saker ute och på så sätt få luft, bli trött och känna att en gjort något bra. I morgon ska det vara mulet hela dagen och jag har ingen aning om vad jag ska hitta på :-(

Idag har jag iaf varit på min första terapisession och det var bra. Skummade bara på ytan och jag berättade om de senaste nio åren men hann givetvis inte med så mycket. Som tur var är det 26 sessioner inbokade så det kommer säkerligen grävas djupare. Tyvärr går min terapeut på semester nu i fyra veckor. Det kändes ju lite sådär. Men hon ville träffa mig innan dess och det är jag tacksam för. Nu väntar jag bara på att min andra terapeut ska höra av sig, skulle vara där förra tisdagen men hon var sjuk. Hon har ännu inte hört av sig och jag känner att jag gärna hade träffat henne nu, om inte annat för moraliskt stöd och att reda ut vissa tankar.

Efter sessionen drog jag till stranden, det var skönt och avkopplande men det blåste så vattnet var lite kallt (men ganska skönt ändå). Men plötsligt började det regna (What!, knappt sett en droppe regn på tre månader) så det var bara att bege sig hemåt. Dock bestämde jag redan på stranden att jag skulle gå på bio idag. Så jag bokade in en eftermiddagssession på Filmstaden för att se Whitney (storyn om Whitney Houstons uppgång och fall). Mycket bra. Jag behöver hitta på saker för att fördriva tiden och inte bara sitta och älta.

Jag har hitintills tyck att fredagar har varit jobbigast så nu har jag bestämt mig för att om jag inte har andra planer så ska jag se till att gå på bio varje fredag. I alla fall så länge jag är ledig. Jag har bokat upp lördagen med en kompis så det känns bra.

Men jag skulle behöva andra sysselsättningar. Har kollat på listan med aktiviteter men hittade eg inget jag verkligen fastnade för. Jag är inte orolig för att dricka men rädd för ångesten som kommer av för mycket ickevald ensamtid. Kanske ska bege mig till IKEA och testa alla soffor och sängar, äta köttbullar och köpa onödiga men billiga prylar (har inte så bra ekonomi just nu pga av sjukskriven). Nåja det ordnar väl sig.

Men nu ska jag sluta tråka ut er. Ville bara skriva av mig lite.

Kram och i morgon går jag in på dag 23. Bara en sån sak!

.. och lite energi på din dag 23. Har läst ikapp i din tråd och förstår att det känns tungt. När det gäller aktiviteter har inte heller jag hittat något bra att "fördriva tiden med" när det känns jobbigt.

Blev inte mycket till uppmuntran, men vill att du ska veta att jag tänker på dig och hoppas att du får en bra dag <3 <3

Märthan

Tunga dagar för dig, men du är stark! Så är iallafall min bild av dig. Stark med stort ❤️

Börja fermentera ? Att göra saker med händerna som dessutom är billigt och bra för hälsan är mitt tips i rastlösheten.

Sommarflickan2018

Tack för dina ord. Det gör mig glad och lite starkare :-)

Haha, visste inte vad fermentera var så var tvungen att googla. Det skulle nog kunna vara något för mig, inatt funderade jag på att baka kanelbullar idag men insåg att jag dels aldrig gjort det själv och degmaskinen står hemma hos maken. Men ska nog be att få låna den, tänker att baka kanelbullar vore himla trevligt (och lättare att äta än man, just nu är min matlust på max 10%, men kanelbullar slinker ner och hellre det än ingenting).

Vem vet, jag kanske blir en bulltant så småting om (det är en tag till jag blir tant som tur var)

Sommarflickan2018

Lååång dag. Det har regnat här idag och det har gjort att jag mest varit inomhus. Inget alkoholsug men ångestvågor till och från. Det blir extra tydligt när sysselsättningen blir lidande. Det är ibland lite jobbigt att umgås bara med sig själv, något jag måste vänja mig vid. Med alkohol var det lätt, då ville jag vara själv så att jag kunde dricka ifred, nu tycker jag ensamheten är jobbig. Vilken jäkla paradox :-(

Det ser inte ut att bli bättre i morgon så jag funderar allvarligt på att ställa mig och baka. Jag brukar inte baka och är inget större fan av kakor etc. Men eftersom kanelbullar är en av de få sakerna jag får ner just just nu så tänkte jag att jag skulle försöka ge mig på det (har faktiskt aldrig bakat kanelbullar själv, tycker det är roligare att laga mat än att baka). Tänker att det kommer få tiden att gå lite, det kommer dofta ljuvligt och förhoppningsvis får det mig att må lite bättre. Jag känner att jag verkligen behöver sysselsättning, nästan så att jag längtar till att få börja jobba och få tänka på annat, vara naturligt trött och umgås med människor.

Det är i alla fall så himla skönt att vara klar i knoppen, att slippa magont, huvudvärk (pga av vin), bättre ekonomi (trots dålig nu pga av sjukskrivning). Om jag drack 1-2 flaskor vin per dag de senaste veckorna och kanske en vinare i genomsnitt per innan dess så hade flera tusen gått till vin de här 23 dagarna. Ser verkligen fram mot att ha mer pengar i plånboken när jag börjar jobba. För dels pga av att jag inte köper alkohol och dels för att jag kommer ha färre sjukdagar pga av alkoholångest. Jag hoppas verkligen att det blir så.

Men nu, bad, kroppsomhändertagande och lite läsning.

Må gott fina forumvänner, jag uppskattar er så!

❤️❤️❤️

Dricklagom

Hörs som det går mestadels bra, grattis! Känner igen det med ensamtid och att äta dåligt. För mig kopplar jag det till alkoholen. Blir inte hungrig på samma sätt som förr. Men jag har sugit tag i det litegrann, och börjat köra köttfärssås och pasta. Har en egen variant som gör att det vattnas i munnen bara att skriva om den - så idag blir det av! Lagar dessutom extra, så det blir samma i morgon. Har tvingat mig att äta lite mer än normalt, så att jag ska bli hungrigare. Är väl inget som förändrar hela världen, men nog hjälper det till lite. Och alla bäckar små och det där.

Är faktiskt annars en jäkel på köttbullar, när jag väl gör dem! Köpte rätt nyligen boken "Mannerströms färs" och har betat av ett par recept i den. Fast jag gillar fortfarande bäst ett enkelt grundrecept från min gamla hemkunskapsbok. Brukar göra en stor laddning till jul och plocka med mig till olika fester, och numera kommer det oroliga frågor inför julen: "Tar du med dig lite köttbullar?!?" :D

Kanelbulletjejen kanske är grejen - kör på!

Sommarflickan2018

Superjobbig dag. Trots att jag har forumet har jag känt en överväldigad ensamhet och sorg idag. All den support jag hade utifrån är just nu on hold och det är väldigt jobbigt. Just nu skulle jag bara vilja sova bort en vecka så att tiden går. "Problem" med försäkringskassan också och jag vet inte om jag får pengar den här månaden. Det tar även det på krafterna men jag vet inte än, bara så jobbigt att behöva rodda med det också mitt i all annan skit.

Dag 24 idag iaf och det känns nästan lite surrealistiskt. För 24 dagar sedan kändes tre veckor övermäktigt men det har det ju faktiskt inte varit. Och jag har verkligen gjort det här själv, utan stöd från make och vänner, det är främst forumet och de få tider hos alkoholterapeuten som hjälpt mig. Nu har jag ju berättat för en del vänner och några finns där, men den som jag trodde var min bästa vän har inte hört av sig på tre veckor. Det gör mig så oerhört besviken. Och ja, jag har hört av mig till henne ett par gånger men hon har svarat undvikande. Så tack för det liksom.

Nåja, min kamp är min kamp. Men det skiljer ju agnarna från vetet iaf.

Nu ska jag inte klaga mer, det hjälper inte men det är skönt att skriva av sig.

Snart dags för säng, Per Holknekt bok och en förhoppningsvis ostörd söm.

Kram på er.

Bladis

Tack Sommarflickan för dina inlägg till mig som är ny här. Hoppas vi hörs när jag kommer tillbaks i augusti, känner att jag inte ska skriva här ett tag då jag dricker whisky som vanligt. Vet vad det gör med min förmåga att skriva och prata. Återkommer den 1:a augusti. Kämpa på.

Märthan

Stark som står fast vid din linje, går din väg! Tråkigt med din sk vän ? det är i tuffa tider det syns vem som är vem, gjort samma resa tidigare.

Intressant med matlusten. Jag älskar mat och har matlust men Noll hunger, vilket är skittrist. Äter för att jag älskar mat men saknar att känna hunger...

Bladis... inget säger att du måste vara vit för att vara här... stanna...

Tråkigt att läsa om din vän och att du känner dig ensam... Hoppas att det är en övergående känsla och att du har något roligt att se farm emot i helgen. Tack för att du finns här på forumet med all din stöttning till andra. Önskar att jag kunde vara en bättre hjälp till dig idag, men jag kan bara skicka några styrkekramar <3 <3

Meadow

Hej Sommarflickan. Jag är ny på forumet och vill bara berätta hur otroligt inspirerande det har varit att läsa denna tråd. Du är en förebild. Hoppas jag någon gång kan nå lika långt som du! Jag har klarat av dag 1, men sovit uselt trots sömntablett... Ja, ni vet hur det kan va...

Sommarflickan2018

Dag 25 tar sin början och jag startar dagen med kaffe, mina mediciner och vitaminer. Solen strålar från en ganska blå himmel och det fläktar skönt. I natt har jag faktiskt sovit utan att vakna, det är första gången på länge känns det som.

Funderar på att ta mig i kragen och ta mig till stranden. Men det känns alltid som ett projekt (måste ta tåg och buss). Samtidigt, jag kan inte sitta inne varje dag och bli uttråkad för då mår jag minsann inte bättre. NÄ, lite fika (nu har jag ju tom bakat egna bullar, bara en sån sak), en god bok, hörlurar sol och bad får det nog bli. Älskar att sola och bada och dessutom får en ju en massa D-vitamin på kuppen. Så så får det nog bli.

Bladis, du får, precis som Märthan skriver, såklart strata din råd utan att du har slutat dricka. Kanske får du lite extra motivation inför den 1 augusti om du gör det. Jag kommer definitivt finns här :-)

Tack Märthan. Ja jag är ganska besviken men vad ska man göra. Samtidigt vet jag ju att jag behöver vårda de vänskapsrelationer jag har, oavsett om någon av dem just nu kunde ha ansträngt sig mer. Men vem är jag att döma egentligen?

Meadow, Va glad jag blir av dina ord, det gör att hjärtat växer och själen får energi. Om jag kan vara till stöttning eller inspiration för någon så är det otroligt stort. Så tack <3

Jasmin, tack för fina ord, jag försöker göra så gott jag kan. Om vi här kan bry oss om varandra så tror jag vi kommer långt och än så länge så ser jag så himla mycket kärlek, förståelse och ödmjukhet hos skribenterna här. Det gör att jag känner det som att ni är mina vänner trots att vi inte känner varandra utanför forumet. Ändå vet ni saker som 99% av alla andra jag känner inte vet om. Det gör mig trygg.

I helgen ska jag faktiskt till en av mina äldsta kompisar, jag har sett fram mot det hela veckan och idag skrev hon till mig och frågande om jag verkligen kommer på lördag och om hon skulle handla hem något speciellt. Jag svarade att jag givetvis kommer och att jag sett fram mot det hela veckan och att jag blir tacksam för vad jag än blir bjuden på. Sådana vänner ska man vara rädd om för de växer inte på träd.

Men nu ska jag ta mig i den berömda kragen och förbereda mig för playan.

Kram på er ni underbara människor.

❤️❤️❤️

Dricklagom

Ah, det vart av med bakandet och bullarna. Gott att höra! Plus att du verkar ha en bra plan för dagen. En god bok är aldrig fel. Jag läser i perioder, just nu gamla deckare. Av någon anledning ska det vara gamla deckare, inget "modernt skräp!"

Kanelbullar är annars en verkligt svensk tradition, liksom fika. Har pratat med flera här utomlands som varit i Sverige, och de pratar sig varma om kanelbullar och fika! Kanske dags jag gjorde en omgång och bjussade runt lite till vännerna. Folk härnere är mäkta imponerade över att vi till och med har "Kanelbullens dag".

Hoppas du är ute i solen nu och dåsar gött. Hörs som en bra dag!

Vänner är viktiga. Vad glad jag blir av att höra att du ska till en vän i helgen! Hoppas att det är en som inte trugar på dig alkohol;)

Hoppas även att du tog dig iväg till playan och tankade B-vitamin. Även jag har svårt att ta mig iväg till beachen trots att jag har bil. Borde verkligen komma iväg, men jag somnade istället... Jaja, sova är väl uppbyggande och bra mycket bättre än att slöa och dricka vin vilket många säkert gör på semestern..

Kram till dig fina Sommarflickan!!

Dricklagom

Sova är ju gudagott! Det handlar inte bara om alkoholen, men med stigande ålder (jag är 47 år nu) är det där med en tupplur mitt på dagen något enormt skönt. 15-20 minuter räcker, men perfekt är en timme. Har dessutom helt rätt kökssoffa för en tupplur, gör den extra bra. Men alla ställen är bra för en tupplur! Har ni inte provat, så testa!

Sommarflickan2018

Jag tittar in lite snabbt, jag ska bege mig till stranden och är lite sent ute. Ska försöka svara på era inlägga och i andra trådar på stranden ist. Hur som helst, det är fan ta mig dag 26 idag och jag ska inte dricka idag heller. Ikväll ska jag till och med utsätta mig för lokal där jag brukade dricka alkohol. Eftersom det är fredag vet jag att det är en tråkdag (hatar fredagar so far) så jag ska vara på stranden så länge som möjligt och ikväll ska jag sätta mig på ortens enda pizzeria (på deras uteservering) och beställa något gott att äta och Coca-Cola att dricka. Jag ska inte behöva sitta inne och käka kanelbullar när vädret är underbart bara för att jag slutat dricka och inte vill utsätta mig för risker. Om jag inte riskerar något kommer jag heller aldrig vinna över skiten på riktigt.

Men först stranden. För det är jag värd!

Sommarflickan2018

Det var nog det finaste jag någonsin läst, någonsin. Det gör mig så lycklig att jag vill dansa omkring och krama alla på min väg. Jag hoppas du stannar här så att vi får följa dina framgångar (har läst att om man är positiv och öppen så har en större chans att fixa det) och jag kommer finnas som stöd och pepp.

Stor kram till dig, du gjorde min dag. ❤️❤️❤️

Sommarflickan2018

Dricklagom: Ja! Jag bakade mina första kanelbullar någonsin och de blev till och med bra! Så nu har jag haft kanelbullar med mig på stranden, känns som när en var på stranden med mamma när en var liten :-D Nästa projekt är vaniljbullar. Men det får bli en annan dag. Jag har haft två sköna dagar på stranden men idag blir det besök inåt landet och häng hos en av mina äldsta kompisar. Yatzy, Netflix och mat. Ska bli skönt med sällskap.

Jasmine: Min kompis vet allt så det blir absolut inget drickande. Om vi går ut en stund och säter oss på en uteservering så får hon gärna ta något att dricka men tanken är en skönt dag med mycket skratt, häng och mys. Hon skulle aldrig truga på någon alkohol, hon är en riktigt fins kompis.

Sova är skönt men jag kan inte sova mitt på dagen (kan ju knappt sova på natten), det hade dock varit avslappnande att kunna slappa i soffan och somna en stund på eftermiddagen. Kanske kommer en dag :-)

Kram på er fina