Ny här med egen tråd. Har dock läst många inlägg sedan jag hittade forumet för några veckor sedan.

Bestämde i tisdags morse att det får vara nog nu. Kände inte ens ett sug de första dagarna, ett par värktabletter mot huvudvärken bara. Efter att ha läst mångas berättelser förstod jag att lockelsen säkert kommer att dyka upp. I går längtade jag, men tack och lov infann sig aldrig tillfället.

Nu önskar jag lite pepp när suget sätter in. Har förstått att det finns många, många i samma situation som jag. Att det hjälper att läsa om andras erfarenheter och se responsen de får känns stort.

Hälsningar en lyckligt gift kvinna med ett bra jobb och flera fina (vuxna) barn. Så varför?

Du är möjligtvis inte hårdrockare/metalfan? ? Alltså, med tanke på att du lyckades skriva inlägg 666. ?

Benguela

At all! Jag var istället punkare när det begav sig! Men roligt! Tack!

Benguela

At all! Jag var istället punkare när det begav sig! Men roligt! Tack!

det var jag också på den gamla goda tiden... ? Gillar både hårdrock och punk i dag. ? Faller mer för speciella låtar än för en viss genre. ?

Dricklagom

200 vita dagar av 230? Respekt! Jag har nog inte haft en helvit dag på tre år. Därmed inte sagt att jag varit full varje dag, men alltid har det blivit något. Otroligt bra jobbat av dig. Undrar lite över hur du dricker, om du vill dela med dig? Är problemet att stoppa när du väl har börjat?

Bästa hälsningar,
Dl

Vaniljsmak

Att motstå alko-rösten när den varit på en hela veckan är svårt! Fint att du hittat sätt att hantera det.

Såå himla duktigt, Vinäger. Härligt att höra. Jag tar rygg och följer efter denna vackra dag.

Styrkekramar ?

Rövarkulan2

200 dagar utan alkohol. Fantastisk! Det måste kännas väldigt skönt.

Var stolt över dig själv.

Dricklagom

Det där med att ta en dag i taget tänker jag en hel del på. Liksom varje minut, varje beslut, varje timme, varje vaken dag och varje natt. Jag tror det är helt rätt väg att gå för att ändra på kassa vanor eller mönster, vad det än är. Det måste vara i medvetandet hela tiden, längst fram. Tills vanorna är ändrade, där kanske man kan slappna av något. Har ändrat somligt själv på det sättet, men aldrig alkohol - det kanske är annorlunda. Eller annorlunda för dig och för mig, hur vi dricker och hanterar det.

Några tankar bara - och styrka till dig.

Ler

Hur går det .. Vinäger , följer dig o din resa även om jag sällan kommenterar .. Hoppas du är ok ?

stort TACK för all er omtanke! ♡ Skäms lite för att jag inte uppdaterat alls.

Alla som "känner" mig förstår förstås hur läget är, även om det egentligen är riktigt hyfsat. Men... jag lever inte upp till mina egna förväntningar, motivationen är inte på topp, vilket gör mig begränsad vad gäller att skriva. Jag vill inte det helt enkelt. Är också rädd att påverka andra.

Dricker inga mängder, men lite varje dag. Kan för det mesta inte ta mer än 3-4-5 öl/glas vin per dag (tack gode gud för att min man vet - det försvårar på ett fantastiskt sätt). Vet också att om tillfälle ges passar jag på att ta lite extra, men det har knappt infunnit sig några sådana. Är mitt i allt tacksam att inga vodka-galenskaps-helger infunnit sig. De skrämmer mig mer än allt annat.

Förskönar inget, lurar inte mig själv, vet precis vilka problem jag har. Orkade dock inte ta tag i allt nu, hade bara känt mig misslyckad då jag inte klarar av den totala nykterheten för tillfället. Kommer dock att fortsätta kämpa, vet ju hur enkelt allt kändes i början av den vita perioden jag påbörjade i november förra året.

Likt en papegoja upprepar jag att jag ser mig själv som helvit i framtiden. Letar efter nödvändiga strategier och är övertygad om att motivationen kommer tillbaka.

Har läst igen det mesta av era uppdateringar, tryckt på hjärtknappen och ser hur ni kämpar. Wow! Jasmine, FinaLisa, Sommarflickan, Studenten, DrickLagom och alla, alla andra, ni är fantastiska, glöm aldrig det! ♡ Som sagt, vill inte skriva och kommentera när jag känner mig off, så detta får bli en samlad hyllning. ♡

I'll be back!

John-Erik

Tryckte på hjärtaknappen nyss :-).
Du fixar detta. Är övertygad.
Du har ett fint "track record" detta kan ingen ta ifrån dig.

Var rädd om dig..

/John

Du är så välkommen närsom?
Även om du inte skriver just nu på ett tag så finns du med ändå...?

Kramar ???

AlkoDHyperD

Att ge efter, ta en paus i kampen, ge sig själv tillåtelse att dricka för att åtminstone kunna njuta av det lite.
Visst lättar det på trycket och stressen, minskar skuld och skamkänslorna. Så långt hänger logiken med.
Och jag tror vi alla känner igen oss och många av oss har varit där. Trötta på att stå emot, trötta på att misslyckas, förbannade på livets villkor och det orättvisa i att inte kunna eller få dricka när och hur man vill. Rösten som säger något i stil med ”skit samma, nu väljer jag själv, då förnekar jag åtminstone inte problemet”
Fast rädslan.
Och jakten (ständigt vara på tå för att inte missa en möjlighet att stilla törsten som bara ökar).
Vaksamheten på sig själv för att dölja berusning, abstinens, bakfylla.
Orkar du ha det så?
Vinäger, ge dig själv omsorg genom att söka och ta emot all hjälp som finns, även medicinsk. På något sätt verkar det ibland som kraften i beroendet motsvarar kraften hos den beroende. Du är stark. Fienden inom dig är också stark.
Vänta inte på motivationen, för om det behövs motivation för att vara nykter är det inte hållbart. Ingen är motiverad hela tiden. Och det räcker med en minut utan motivation för att falla.
Önskar det var möjligt att ge dig mer än bara ord,
❤️