Har inte skrivit på ett tag nu. Har gått bort mig igen. Känns dåligt.
Extra dåligt då jag själv försökte spela bror duktig i mina skriverier tidigare här på forumet.
Har svek att ta hand om och har ånger som jag dövar med mer alkohol.
Ett strukturerat avstånd med hjälp är bra men jag tar mig inte dithän.
Jag lever och överlever . Trodde i min enfald att jag kan bemästra detta på egen hand.
Tyckte förut att det bara är att låta bli. Jag lever just nu mitt helvete..
Det värsta är att jag är en människa som folk ser upp till.
Dom skulle bara veta . Fyy på mig dumma jävla människa .
Nu skäms jag

John

John-Erik

Inte alls syster duktig :-). Mycket intressant läsning och tack för återkoppling.
Du skriver fyndigt och viktigt.
Skriver helt kort då jag haft ett mindre h-e idag. Tur att det är natt snart.

Detsamma, styrkekramar till dig och andra kämpar

John

Hoppas natten har passerat och att du är trygg, John. Hade också en Luciferdag igår; hanterade den sådär måste sägas. Men jag hade vissa spärrar och ingen större skada skedd.

Vi är alla bräckliga farkoster på livets hav och måste ibland söka nödhamn.

Vi får en bättre dag idag, ok ?

Benguela

Som du själv skrev, John; när man är långt nere, går nästa steg uppåt. Nu går det uppåt.
Hoppas att det märks redan idag, att utsikten blir lite bättre, luften lite klarare.
Styrka&omtanke!

John-Erik

Lite solande och läsande kanske hjälper. Men målet är en bättre dag.

Hoppas du med får det. Viktigt med lite uppmuntran här när man har ställt till det som
jag gör då och då. Stort tack!

Kram

John

John-Erik

Tack! Det blir nykter och pigg som gäller nu

Tack detsamma

John-Erik

Tack snälla..
Jag mår lite bättre. Har städat hemmet ta mig tusan hela dagen för det kryper i kroppen min.
Lakansbyte var ju nummer ett typ ;-) efter svettig natt.
Bra att vi bryr oss om varandra. Mycket pepp är bara bra och värmer.
Du verkar ha klarat av detta bra nu eller hur? Bra och lycka till!
Det vi ska akta oss för är ju det Adde säger. En armlängd ifrån...
Bästa är att hålla sig längre bort då.
Än så länge är det ok här..
Passar på att rek. en författare nu när det är min tråd vi skriver i. Kanske
kan det hjälpa någon läsare. Wayne Dyer. Har skrivit bl.a "Älska dig själv" och "sikta mot stjärnorna"
Den förstnämnda hade jag stor behållning av under en tung tid för många år sedan.
Det handlar om "jagförstörande" beteenden bl.a.. Man väljer sina sinnestillstånd och väljer bort
det dåliga. Andemeningen är att ta kontroll över sitt mående. Ta kontakt med människor man inte känner fast man inte törs
egentligen m.m. . Kan ju vara jobbigt att göra men gjorde mig lite mer eftertänksam och kände mig mer positiv efter att ha läst
det han skriver. Men mycket viktiga saker som författaren nämner och andemeningen är i grunden omtänksamhet och
att vara en bra person. Att älska sig själv är den svåra biten. Och som någon annan skrev: Att må dåligt är en bra början.
Passar väl här lite. Nu längtar jag till natten med nya lakan ;-)

Må så gott du kan Vinäger, du äger ditt liv och jag mitt, men det är bara vi som kan hjälpa oss själva men då med god hjälp
av det vi gör för varandra här.

Ha det fint

/John
kram tillbaka

John-Erik

Ber om ursäkt för att jag inte kommenterat ditt inlägg fullt ut tidigare. Som sagt intressant. Äter mycket sushi och så vitt jag vet är det
mycket odlad Norsk lax som används i just sushin. Bly lagras i hjärnan och gör oss depressiva. Det enda som hjälper
är EDTA (Chelator), vilket blyarbetare behandlas med frekvent i dessa industrier. Odlad lax innehåller ju bly i många fall. Iofs innehåller Östersjöfisk
mer av allt gällande tungmetaller men odlad fisk skulle ju kunna vara bättre i den meningen att den är just odlad
Visste inte att att aspartam är en aminosyra!! Lite dåligt påläst således ;-) Är alla aminosyror ett protein då?
Sannolikt om man läser din text är det så. Proteiner behövs ju om man som jag äter mycket vegetariskt
så i den meningen skulle aminosyror vara oöverträffligt.

Vi lär höras ;-)

ha det

John

John-Erik

Har bra avgiftning med hjälp av Bastubad och träning.
Upplever att bägge delarna ger bättre och snabbare återgång till nykterhet
och minskad abstinens. Man kan ju starta med bastu för att sedan kombinera
med träning när det värsta lagt sig. Både träning och bastu ger dessutom trötthet
som kan behövas när man ska starta en nykter period.
Man får dock inte glömma att dricka tillbaka det man svettas ut.

Ha det bra alla som kämpar där ute

//John

... av idag ? Eller är det det sättet du ’brukar’ använda ?

Tänker på dej och skickar styrkekramar ? Idag håller vi i oss i nykterhetens mast !

John-Erik

använda detta. Man hjälper gifterna ur kroppen, vilket kan ta rätt lång tid

Detsamma och vi är nyktra trots fotbolls VM :-)

John

John-Erik

Rubriken kanske är olämplig nu när det brinner överallt men faktum är att det tar sig för mig A-mässigt :-)
Den här gången tror jag att jag får ett längre uppehåll. Är motiverad på ett annat sätt. Har stabila fundamenta
att gå på. Har ordnat upp så att det är mindre stress i min livscykel och mer lugn över huvudtaget.
Tittar på dem som klarat månader och år t.o.m. och att de nu mår bra. Det är lite så jag tänker och har som målbild.
Man tar ju rygg på de som kan och så är det ju i allt när det kommer till all kunskap. Man måste lära sig före
prestationen som ska göras. Mina tre tidigare försök var dåligt underbyggda om jag ska vara självkritisk.
Nu lutar jag mig mot det som faktamässigt håller, sett över tid, nämligen hälsoskälen och skillnaden
mellan grundläget nykterheten och alkoholpåverkan under många dagar i sträck i bland veckor i sträck.
Det är en avgrundsdjup skillnad. Kunskapen om detta måste ligga i botten som jag hela tiden måste snegla
på för att påminna mig om hur det kan bli igen. Uppfattar läget som att jag nu är avgiftad med bra och jämn puls (60)
och blodtrycket är ok. Magen tar längst tid men detta vet jag att det går över.
Av flera olika delar av nykterheten tycker jag att jag njuter mest av att inte vara stressad och att planera för A hela tiden
och att jag får mera gjort när jag är nykter. Nämner detta för att jag tidigare erkänt att jag får en kreativ fas vid A.
Detta stämmer dock men den kreativa fasen övergår till apati och en vanmaktskänsla vid "överdrickande"
flera dagar i rad. Vinsten utan A överväger och vinner mycket stort.
Strategin är att stå lite vid sidan av mig själv och se på min nykterhet mer analytiskt. Beskåda detaljer som upplevs
och erfars som positiva. Skriva ner dem och ha som påminnelse. Det dåliga med A behöver jag inte skriva ner.
Det sitter som en våt filt i själen. Efter sista resan blev jag rädd på riktigt, även om det inte var vrålsupande.
Men dagligt intag, med början kvällstid. vackert väder... ja ni vet själva
Kändes som kroppen skrek hela tiden och det gjorde så jävla ont i alla kroppsdelar och bedövningen A sattes in då.
Vill inte dit igen. Jag lovar detta bestämt nu till mig själv.
Ska försöka sälla mig till nykteristerna skara under en längre period nu. De som jag tidigare tyckte var töntiga men som
jag numera ger eptitet kloka och förnuftiga som avstått giftet. En eloge till dem

Ha det bra alla vänner här

//John

Jag brukade ha ungefär ungefär samma inställning till de som aldrig dricker, utan att fråga mej själv var den inställningen kom ifrån.

Läser med stort intresse i alla trådar om att det är flera som känner så - ett motstånd till att sluta dricka helt som i vissa fall verkar bottna i att ge upp en bit att det självdefinierade ’jaget’

Tänker på 2 kvinnor som kom fram till mej vid ett AA-möte. Den ena sa att det var bra att jag kommit dit för att hemska saker kunde hända om man inte slutade dricka; man kunde tappa tänderna. Det var tydligen läskigt i hennes värld. Den andra sög tag i mej, följde mej till tunnelbanan och vi pratade mycket om att ’böja ner huvudet’ i bemärkelsen att acceptera att man inte kan dricka mer och ge upp den biten av jaget.

En tredje gråtskrattade sej igenom mötet. Vacker, ung, strålande och där som en del av ett behandlingsprogram. Hon hade supit på antabus, varit otrogen, varit inlagd för tvångsvård, fyllecell, psyk och allt emellan. Det syntes inte på henne.

Vi är omgivna av alkoholglorifiering. Det sups på universitet, på AW, på balkonger, i musik och i media.

Jag känner mej som värsta tönten för att jag tyckt att de som inte dricker är töntar. Tror du tycker likadant. Har haft ätstörningar, spytt upp maten i holken och tränat sönder ryggen. Samtidigt har jag fortsatt dricka och på något sätt rationaliserat bort att allt det goda jag gett min kropp främst genom vad jag idag tycker är bestraffning ( bulimi, överträning ) nollats av mitt supande.

Jag har nog slutit fred med mej själv nu. Jag äter bra mat och behåller den. Min enda träning är hus, trädgård och promenader. Slutit fred med min kropp.

Nu är det bara alkoholen kvar och jag bekänner att jag gärna vill på den biten på plats. De som inte dricker är smarta. De som kämpar att inte dricka är f-n starka och modiga. Sån vill jag vara !

Du låter bra, John. Pigg och fin !

Vi kämpar på ??

John-Erik

Nåja Nurture.. Lite piggare är bättre ord men under tillfrisknande är kanske det bästa formuleringen.
Om man "bara" tappade tänderna så vore det ju lugnt ;-). tyvärr är verkligheten mer annorlunda än så.
Alkoholen slår ju lite hur den vill och verkar på tusen skllda sätt beroende på vem man är.Lite klyschigt men ändå..
Känner givetvis som du. Det är töntigt att dricka så mycket som jag gjort. Känner mig korkad.
När det gäller överträning så har jag inte haft bestraffning av mig själv som orsak. Tränat 3-5 dagar/vecka (ofta varje dag) i stort sett sedan
decennier tillbaka . Verkar precis som att "orkar man träna så så kan man dricka och om man orkar träna då har man inte druckit för mycket"
Lite så som en ursäkt och rättfärdigande av beteendet om du förstår hur jag tänkt. Prestation kontra belöning.
Bulimi har jag inte haft mer än att man äter mer med A och p.g.a. A. Minskad matlust vid överkonsumtion dock
Alkoholen får vara nu ett tag för mig iaf. Nämner inga A-fria dagar här då jag redan nu har lite "åsnestatus" genom tre misslyckade försök.
Skriver när/om jag har 30 dagar i sträck. Måste dessutom genomlida några bemärkelsedagar mitt upp i allt. Det bara måste gå utan A.
Trots allt en positiv bild av framtiden som jag som jag själv väljer hur den sak vara. Är mer hoppfull nu och beslutsam.

Du låter pigg & fin själv Nurture :-) Har inga hjärtan på min dator så du får den tankevägen istället, hoppas det funkar ;-)

/John

Tack för hjärtat, John, det ras tacksamt emot och jag skickar ett ( annat ) tillbaka ?

Åsnor är vi väl lite till mans och jag håller med om att man inte ska säga för mycket. Som jag själv gjort. Jag har krupit ner i skyttegraven igen och sticker inte upp huvudet annat än när jag har en längre nykter period under bältet.

Pigg, piggare eller gladare - kanske, kanske inte men nog märks det på texter, tycker jag, när en som skriver känner mer.. tillförsikt ? ?

Det här blir en spretig text, som Sigge skulle ha skrivit.. Summa summarum är jag både nykter och glad, tar en dag i taget, är tacksam för att jag hittat hit och kände mej rätt ynklig igår eftersom jag inte kom in på
Forumet och kunde skriva. Inte av andra anledningar.

La vita e bella ?

John-Erik

Tack bara bra! Det går sensationellt bra denna gång för denna nyktra tönt ;-)
Peppar, peppar... men det ser lovande ut.
Hoppas du också mår väl min vän...

//John

John-Erik

Hej alla!

I min nyvunna nykterhet (4:e försöket pågår nu) så tänker jag mycket på hur oviktig alkoholen egentligen är.
Denna känsla som jag har är av största betydelse och är helt avgörande i min strävan att nå ett friskare och
kvalitetsmässigt bättre och lyckligare liv. Alkoholen i fel mängd trycker ner en i ett svart hål. Finns inget ljus när man överdruckit.
Har dock haft nytta av A men nu senare när man blivit äldre är nyttan av drickandet obefintligt och bara kaosskapande.
Listan kan göras lång när det gäller nykterhet, men ett fräschare yttre, piggare, klarare tankar, rationellt tankesätt, förstorar inte problem,
mindre depressiv, orkar träna, viktnedgång, maten smakar godare, äter mindre, bättre närvaro, luktar inte A som stinker
när den förbränns, bättre sömn, bättre emotionell närvaro, bättre respekt från människor man känner privat och i arbetssammanhang,
bättre självförtroende, mindre eller ingen ångest vid utebliven bakfylla, mer tid för familj/vänner, får mer gjort i hemmet och i arbetet,
mer och bättre planer för framtiden, mindre hypokondri som man får vid överdrivet a-bruk, känner sig friskare. Det finns flera aspekter, men detta var det som ploppade upp i nuläget. Det ger en kick att veta att man sköter sig och jag hoppas och tror att denna kick ska övervinna kicken som
A ger kortsiktigt. En kamp dag för dag som måste vinnas. Till slut dämpas allt och man kan se framtiden an.Är på väg om än i sakta mak
med faror som lurar bakom varje hörn.

Skrivet av en framtidstroende

//John

John-Erik

Min dag 16 idag. Skulle ju inte räkna och redovisa här på forumet men kan inte låta bli.
Fattar nada. Jag brukar få besvär dag 17 men det kom idag som ett godståg rakt i magen.
Fick en ävvlans hybris och sug idag. Brukar inte ha sug utan bara svårt att hålla mig borta
från kakburken s.a.s. Det var nära idag... fyy vad nära det var..
Men jag stålsatte mig. Tog en atarax 16.30 istället efter en timmes velande med A-jäveln.
Det är lugnare nu men blev rädd på riktigt när det här fenomenet (suget) uppenbarade sig.
Hoppas ju att det inte är ett kemisk sug. Det får det bara inte vara.
Kan ju vara värmen som gör att man blir kollrig.
Igår var det euforiska känslor och idag ner i dyn på riktigt.
Jag ska bara klara detta nu. Ger mig inte denna gång. Nope

Kram till alla kämpar där ute i cyberrymden

//John