Hej
Är inte direkt ny här men har haft långt uppehåll.
Lämnade en man som var och är grovt alkoholiserad....

En lång hostoria kort så lever jag med en ny man....
Han dricker en del han med men inte fullt ut som den innan

Nuläget är inte så bra pga häftiga konfliker och gräl...jag är den som far illa och mår dåligt.... sover illa, tankar på att lämna finns ständigt närvarande...

Han och jag kommer överens ena stunden om enheter per vecka till att han kliver över gränser och gör mig besviken och sviker förstroendet....

Han tycker vi har det bra, och att han inte får något för att han kämpar

Senast för någon dag sedan så kom vi överens om att det inte får finnas vin här hemma som han ska dricka ( han blir ofta full då och blir aggressiv ena stunden och ibland inte, ) det är hela tiden en barriär

Redan igår satt han funderande som han ibland gör och då frågade jag vad han tänkte på....
Då svarade han....
Jag funderar på att ta ett glas vin ( han hade kvar något glas eller två i boxen )

Jag tappade allt förstånd och sa att det var en mycket märklig fråga pga vår överenskommelse.... han i sig tyckte det va inge fel och fråga....
Jag tycker det är helt sjukt att fråga det....

Han tycker jag överreagerade och betedde mig fel

Så i nuläget ser jag mer och mer att han har en skev bild ....

Jag vet att jag påverkas hela tiden av vår dåliga relation.... även just nu gör jag det...
Även om han ligger och sover och vart nykter så påverkas jag av tex sviter från senast hans fråga igår, senaste bråket, senast han höll mig vaken pga att han va full

Ju mer jag funderar på det här ju mer kommer jag fram till att jag inte längre är orolig över han, eller tom vår relation...
Jag är orolig över mig... hur jag mår

Anonym 21523

Igår vart det en bra dag
Han hade slängt sitt vin som han hade kvar här hemma och sedan hade han tänkt handla hem starköl men hade hejdat sig....
Det talade han om igår kväll...
Anledningen var att han tyckt det varit turbullent mellan oss på sistånde
Och att han kunde handla lite nästa vecka
( en av våra överenskommelse är högst tjugo enheter per vecka och han får handla hem starköl hem )

Så det här var en sån där positiv reaktion.

Anonym 21523

Kontroll på mig istället för han!!!

Idag är jag beredd ( det brukar se ut att så fort ja inte finns tillgänglig och han är ledig går han tidigt ner på krogen va full när vi ses just Idag är han där)
Vi har planer på att ses och äta middag ihop men istället för att stanna vid honom... för jag antar att han redan är full, så kommer jag att gå, gå hem eller äta sj någonstans....
Problemet är att jag inte kommer vara trygg hemna sen. Jag vet inte hur han kommer ta att jag går hem, men jag gissar på att han kommer flippa ur, bli arg, elak mm.....
Synd att vi bor ihop, vi skulle ha skitit i att flytta ihop...
Men nu.är det så här.... så jag kan i allafall gå

Anonym 21523

Ju mer jag tänker så märker jag hur mycket tid det går åt att må dåligt i det här, som tex nu... att skriva om en person som ska ge nåt istället för det här. Bli arg, bli besviken, tassa på tå osv

Igår funderade jag varför jag stannar
Jo det är för jag gett han en chans till förbättringar. Men samtidigt vill jag någonstans att han gör nåt som jag tar steget att lämna... det är som jag redan vet att nåt kommer han göra så gör det nu.... tiden går...

Men då tänker jag varför vänta, jag får lämna relationen när jag vill.

igenkänningsfaktor hög när det gäller ge en ny chans och att man själv liksom väntar på att något riktigt dumt skall hända som gör att man lämnar! Grejen är att man flyttar sina gränser lite i taget och ”den där grejen” händer aldrig för då har man redan flyttat sin gräns ännu lite mer! När jag slutade hoppas på förändring och också släppte mitt ex fri i sitt supande så började jag mer tänka ”det här är vad jag får, är det vad jag vill ha”! Jag lämnade eftersom han valde att låta sitt supande eskalera! Han hade svårt att fatta varför eftersom jag hade slutat tjata och kämpa! Han trodde väl att jag äntligen hade anpassat mig men så var det ju inte...

nothing

Vilket bra tankesätt att luta sig tillbaka på! Att släppa på kontrollen och skapa frihet i sig själv för att sedan ta ett steg tillbaka och då beskåda vad man har.
”Detta är vad jag får, är det detta jag vill ha?”

Det känns som att jag skulle vela sönder migsjälv i tio års tid dock, innan jag skulle ta ett steg tillbaka och se vad jag har.
Och hur släpper man fri på bästa sätt?

Är det att sluta be om, reagera, påpeka?
Hur stänger jag av min sorg jag känner varje gång jag tycker att en öl för mycket tas fram?

nothing

Många gånger har jag fått höra vad jag skulle givit för tips och råd, om jag varit min egen vän.

Innerst inne vet man kanske vad man skulle ha sagt.

Min psykolog tipsade mig förut för att ha återkommande check points i fortsättningen. Typ var sjätte månad skulle jag checka av vart jag var i livet, jur jag mådde, vart jag ville och vad jag skulle göra för att nå dit.
Sex månader senare skulle jag checka av igen och om jag visade mig må lika dåligt som vid förra check pointen så måste jag göra något åt det. Ta tag i det. Och ta jobbiga beslut.
Detta för att man inte ska fastna i destruktivitet i flera år utan att märka det förrän man är körd i botten.

Det är lätt att säga, svårt att göra. Lätt att undvika att göra det och bara gneta på.

helt enkelt att hålla koll på om han drack, när han drack och hur mycket han drack när han drack, slutade tjata, slutade böna och be! Då blev han förvirrad till en början och försökte starta diskussioner om alkohol, jag påpekade då bara lugnt att han väljer själv om och hur mycket han vill dricka! Jag satte mina egna gränser istället ex lät bli att åka till honom om han var full, la på om han ringde och var full! Kan inte säga att det var lätt, kokade inombords vid mer än ett tillfälle! Men jag fick en annan syn på det hela! Tittade mer med öppna ögon och började förstå att detta var något som påverkade mig väldigt negativt! Och detta något låg utanför min kontroll på ett sätt (jag kunde inte få honom att sluta dricka) men inom min kontroll på ett annat sätt (välja bort)! Tufft och jobbigt att välja bort eftersom det finns en människa bakom alkoholismen, en människa man älskar! Men när den människan inte vill göra något åt sin sjukdom är det hopplöst! Önskar dig styrka att göra val som är bra för dig själv! Kram

Anonym 21523

Vilka bra råd :)

Ja det här med att åskåda börjar komma mer och mer, jag kan redan nu säga att ju mer jag släpper på kontrollen över hans drickande ju mer får jag tag på mig själv, hur jag mår och att känna att jag ska ha kontroll på mig själv.

Att jag nyligen satt en markering på spritflaskan var att just se vart han står i ärlighet. Att vänta in att nåt ska ske såg jag fortare nu. Samtidigt så blir det ett kontroll behov som jag mer och mer måste släppa....

Det här med att inte ses om han är full osv har tagit en ny vändning och det känns också rätt mot mig sj. Det som är tufft i vår situation är att vi bor ihop. Hade varit bättre om vi bodde på skillda håll