Nu är det dags, att vända blad och gå in i ett nytt skede i livet. Jag har planerat det en längre tid och på måndag ska mitt nyktra liv komma in. I helgen har jag ett planerat avstamp, ett sista farväl till alkoholen. Mitt i semestern, efter en tillställning, som ska bli den sista är planen. Jag vet att det är riskfyllt och att jag riskerar att falla direkt, men jag vill så gärna få tillbaka mitt liv. Jag har en fråga. Kan man jobba med tolvstegsprogrammen via nätet, eller måste man gå på möten irl? Jag bor väldigt avsides och det är svårt att ta sig till möten och det är även svårt personligen i ett litet samhälle.

Min historia ser ut som för många, med missbrukande trasiga föräldrar, skillsmässa, dödsfall, sjukdom. En riktigt trasig historia i flera generationer faktiskt, där även krig, sjukdom och svår sorg lever som en röd tråd genom vårt liv. Jag har sökt hjälp och mött läkare som förminskat mitt missbruk till bruk. De har skickat mig till samtalsgrupp med personer med utmattningssyndrom och sömnproblem. Jag har visserligen även de problemen men grunden är alkoholen.

Just nu är jag så trött, så trött och jag vill få tillbaka mitt liv. Jag vill känna glädje, genuin glädje och livslust. Jag vill leva och leva livet fullt ut ren och våga känna utan att krasha och döva. Jag inser att jag kommer att krasha, men vill våga rida igenom och våga känna smärtan och sorgen utan att döva mig med a. Det är svårt, jättesvårt och jag bävar jättemycket. Men vad har jag för val? Jag vill inte sagga ner mig och få skador på lillhjärnan, få alkoholdemens och bli helt frånkopplad. Jag har sett hur det är på nära håll och det är hemskt. Jag ska ta stöd i detta forum och läsa era trådar som stöd och försöka finna aktiviteter som upptar min tid, för nåt måste jag göra istället. Jag tror att, om man tar bort något måste det ersättas med något annat. Det bli något som är bra för mig.

Du verkar så medveten om vad du vill med ditt liv. Även om andra förminskar, så vet du förstås själv hur du mår av din A-konsumtion. Bra att du vill ta tag i det nu. Fortsätter man blir det bara jobbigare och jobbigare. Du skriver om aktiviteter, tror också att det är jätteviktigt att fylla dryckestiden med något annat. Vad är du intresserad av? Det gäller nog att du har något planerat inför måndagen. Lycka till! ♡

En vecka senare än planerat, men nykter nu. Idag är jag inne på dag 4 och det känns jättebra än så länge. Veckan innan hade jag nedtrappning och laddade inför min nykterhet med goda a-fria drycker, massor med gott te. Jag blir väldigt energisk när jag är nykter. Jag städar huset, baka bulla, kakor, mjuka kakor. Lagar extra god mat. Nu när det är så hett och eldningsförbud, grillar vi inte ens på tomten. Vi törs helt enkelt inte. Jag har semester så en del av min dag går åt till att planera kvällens middag. Jag äter mycket mer mat nu, så att jag blir mätt och lite däst av maten. Tar en siesta mitt på dagen, åker och badar, är ute mycket. Jag gillar att sträckläsa böcker och att ligga ute i skuggar är underbart. Lyssna på aspens löv som dallrar i vinden.

Vinäger, jag tycker om att både vara aktiv och att läsa. Jag går mycket och gärna långt (förr sprang jag men min astma som säkert blivit värre av a hindrar mig just nu) och hoppas på att kunna ta upp löpningen igen. Jag uppskattade förr Yoga och simning, så jag hoppas hitta tillbaka dit, men än är det trögt.

Jag behöver skaffa mig nya vänner och hoppas att få det genom olika grupper, med andra som valt (nykterister/nyktra alkoholister) nykterhet. Jag lyssnar ofta på olika poddar om beroende, medberoende och de stärker mig mycket. Jag kan rekomendera:
Beroendepodden
Närvaropodden
De leds båda av nyktra alkoholister och är jättebra. Jag lyssnar på den när jag är ute och går, sitter på ett lugnt skönt ställe, när jag diskar. De både stärker mig och ger mig så många aha-upplevelser. Jag känner idag att jag vill vara nykter och stolt. Tänk att kunna räkna nyktra år!! Jag vill, jag vill, jag SKA!
Lite kaxigt för att endast vara inne på dag 4, men jag behöver få vara kaxig och tro på mig själv. Jag är egentligen en stark person med driv och bra självförtroende. Det är självkänslan som svajar och den biten är det jag måste jobba på för att hålla min nykterhet. Jag behöver hålla mig undan känslostormar som inte är mina. Inte ta påmig andras känslor, skitsvårt förståss. Jag vet inte hur jag ska lösa det eller ens klara det. Kanske måste jag byta arbete? Flera kollegor har ADHD och de tar mycket energi från mig när de får känsloutbrott. Jag har svårt att värja mig och ofta får jag en sån inre storm att jag måste dricka för att lugna ner mig. Jag hoppas min astma blir bättre för jag kommer att behöva springa för att få ur mig den inre stormen. Jag ska be min läkare om en ny astmamedicin, för Brickanylen räcker inte. Jag har börjat dricka vatten som är renat med Kollodialt Silver. Mina luftrör är bättre och inte inflamerade längre, så det finns hopp, även om astman är kvar.

Idag ska jag bjuda grannarna på go-fika, läsa och gå en lång promenad till sjön och bada. Dricka örtte som är bra för sömnen och lägga mig för 22.

Jag är idag inne på dag 5, men det är inte första ggn jag går in för ett liv utan alkohol. Jag har en längre period på 1,5 år och några vita månader utan a, vid några tillfällen de sista 4 åren. Jag har försökt att begränsa, sätta upp regler om mängd och tillfällen, när det är ok att dricka. Det håller ett tag och sen är jag tillbaka i samma spår igen. Jag vill vara nykter för att orka leva det liv jag vill leva. Jag vill orka och våga känna utan att i panik ta ett glas a. Jag har idag varit ute på en powervalk på drygt en timme före mitt morgonkaffe. Det var jätteskönt och tankarna var lugna och jag njöt av den vackra omgivningen. Idag är min plan att fixa till hemmet och sen göra ett rejält Yogapass. Vilket kommer att bli asjobbigt då jag har värk i typ hela kroppen, av månaders overksamhet. Man blir inte direkt smidig av att parkera i soffan eller ute i trädgården med vinglaset. Idag mår jag bra psyiskt, ingen ångest eller stress. Vilket beror på att jag har semester. Min oro är när jag är tillbaka i vardagen och jobbstressen och alla konflikter på jobbet sätter igång. Jag kan inte säga att jag sover särskilt bra, men är ändå piggare då jag inte är påverkad av a. Jag har inte varit bakis mer är en gång i sommar men det beror på min ökade tolerans och inte för att jag inte druckit. Jag hade som mål att sluta dricka under semester och känner mig stolt över det, även om det blev en vecka senare än planerat. Jag har ett tillfälle som hände i sommar som jag skäms över. Det är jätteskämmigt och jag vill inte att det händer igen. Jag har läst godnattsaga till barnen på fyllan. Jag somnade utslagen hos dem. Jag kände att jag var berusad men lyssnade inte och envisades med att jag klarar att läsa. Det gick inte så bra, men min dotter räddade mig och sa att jag var trött, så hon tog över läsningen medans jag somnade. Det är klart att de små märkte att jag var "konstig" och det är inte bra, verkligen inte. Det ska bli mitt "kom ihåg" när jag kämpar mot a.

Men just idag är jag nykter och stolt!

Idag har jag givit mig själv manikyr och pedikyr och satt på fint nagelack. Lagat en god middag och till det drack jag en kall Pepsi Max. Det går bra även om jag känner mig lite nere ikväll. Stör mig lite på maken som dricker öl och ser hur snabbt han blir förändrad. Inser att jag bara inte noterat det tidigare då jag varit i samma läge. Jag tänkte se en film om en stund och har fixat till lite dipp till chipsen. Tänker unna mig en riktig gottekväll och moffa i mig så jag blir tokmätt. Jag ska inte gå in i mat/sockermissbruk men behöver något gott nu i början. När jag börjar jobba igen kommer jag att komma in i mina vanliga kostvanor. Jag är ganska hälsomedveten (vilket jag noterat att väldigt många här på forumet är) vilket egentligen är knäppt då jag druckit "gift" i ganska många år till och från.

Jag gjorde mitt Yogapass på 60 minuter som planert på em. Det gick bättre än väntat men oj så otränad och stel i musklerna. Jag tog det försiktigt och stannade i varje position 5-6 andetag. Jag kanske inte kommer ur sängen imorgon ;)

Idag har dagen känts irriterande lång.....

.. för dig. Fint att höra! Även min dag var irriterande lång och den avslutades med en påse godis. Mår inte så bra efter det, men var tvungen att göra något destruktivt;).

Ja, det är ironiskt att vi som är hälsomedvetna tillåter oss att förstöra kroppen med gift.... Kram till dig och sov gott!!

Ellan

Hej,
Härligt att läsa om dina dagar. Låter precis som dagar jag försöker skapa mig. Motion, läsning, bad, egenvård, poddar och yoga. Underbart! När jag jobbar går jag upp en halvtimme tidigare för att börja dagen med lite yoga o kaffe. Då känner jag faktiskt mig lugnare och kan ta andras känslostormar utan att hamna mitt i dem. Jag är likadan och får jobba med vad som är mitt och vad som är andras. Det är en resa det oxå.
Ang möten, min sponsor har aktivt deltagit i möten på nätet. Hon hittade tom sin sponsor i ett annat land och det har fungerat bra. Böcker finns att beställa och sök gärna på nätet efter andra typer av möten än de fysiska. Jag har oxå barn och de har tyvärr fått vara med om alldeles för mycket men de är idag en stor drivkraft för mig i nykterheten.
Hoppas du hittar den stöttning du behöver.
Kram
Ellan

Jag ska läsa lite mer på era lankar och skriva mer ikväll. Inne bara lite snabbt nu. Allt väl här (även om humöret pendlar och maker är i skottlinjen, stackarn ;) men jag föröker hålla isär, mitt och hans) och jag är nykter.

Kram

I morse vaknade jag före 6 och hade ont i huvudet. Gick upp och la mig i soffan med min bok. Drack te, vatten, Berocca och till slut fick det bli även en Treo för att bli av med huvudvärken. Jag har varit jättelabil idag och retat mig på min man fast han inte gjort mer än typ andats. Jag fick verkligen lägga band på mig och focusera på mitt och peppa mig själv (det är i mig det ligger, det är abstinens...) för att inte skälla ut karl. Efter lunch blev det bättre och vi hade en riktigt trevlig eftermiddag tillsammans. Nu blir det en sen middag och sen en film. Inte så upphetsande kanske men det är bäst så. Just nu mår jag bäst i en lagom vardagslunk.

Nästa vecka börjar jag jobba igen och jag planerar lite hur jag vill ha det under min lediga tid. Jag ska ägna en del av fritiden till Yoga, simma, promenera, gå ut och äta en god lunch med någon väninna, gå på bio, leta reda på någon motionsgrupp (gå/jogga), gå på massage. Jag jobbar skift så jag har mycket ledig tid på dagen mitt i veckan och behöver fylla dem men något meningsfullt. Vila är jättebra men inte hela tiden. kanske gå med i någon förening? Jag skulle behöva nya vänner....

När jag vaknade i morse spände det i käkarna och jag gick igenom hur det kändes i hela kroppen. Var hade jag ont, var spände det? Plötsligt spritterd det till i hjärnan och hela kroppen reagerar och jag blir jätteglad. Jag kom på att jag just vaknat nykter till dag 7, vilken känsla!

Står sen ute på verandan med min kaffemugg och njuter av morognens solstrålar, känner, andas och tar in. Så underbart. Samtidigt kommer en sorg över mig, att jag missat detta under så lång tid. Jag har varit som bedövad, utan kontakt med mitt inre jag. Jag har missat att njuta fullt ut nästan hela (läs de sista åren) sommaren. Jag ska inte slå på mig själv men tillåter mig att vara lite ledsen över det men också glad över min insikt. Jag har förhoppningsvis resten av mitt liv påmig att njuta.

Jag har planerat min nykterhet och har köpte hem alkoholfritt rosévin, rött svartvinbärsvin, Schweppes Tonic och Loka (två hela flak). Jag har dessa 7 dagar druckit Loka,Tonic, te (är tefreak) och massor med vatten. Mitt ansikte är redan fräshare och jag ser piggare ut, trots att sömnen är sådär i värmen. Jag har inte längre hjärklappning, ångest och toksvettas inte mer. Mitt humör skiftar snabbt men jag hoppas att det planar ut snart.

Jag tänker mycket på vad a har ställt till för mig och då vad jag har gjort, sagt och skäms en hel del. Jag inser att jag kommer att behöva be om ursäkt till mina närmsta, om ett tag. När jag är stadigare i min nykterhet. Jag vågar inte göra något som får mig att "darra" än. Det får komma när jag är redo. Det har att göra med att jag får en släng av hybris när jag är berusad och då kommer en ful sida hos mig fram. Jag beter mig som om jag är lte bättre än andra och pratar skit. Inte elakt men ändå skitsnack, som jag verkligen inte vill kännas vid när jag är nykter. Jag har sårat med onödiga komentarer, som varit nedsättande (fast det är ju elakt) och för att höja mig själv. USCH så lågt :(

Ja, ja det finns att jobba på i sin nykterhet. Idag skiner solen och jag jag mycket att göra hela dagen, så jag ska inte grubbla mer nu. det får bli en bit i taget.

Kram till er alla som kämpar!

Jag går in på dag 9 idag och det fungerar skapligt bra. Visst kommer det tillfällen när ett glas rosé passer hjärnan och lusten pockar på. Jag kommer att utsättas för prövningar nu när vardagen, jobb och det blir fler kontakter med vänner som dricker a. Jag har haft nyktra perioder tidigare och vet numera vilka "riskområdena" är. En gång tappade jag min nykterhet på ett event. Plötsligt hade jag ett glas Champagne i nypan, bara jag klev innaför dörren. Jag hann inte ens reagera, förän jag stod där med glaset och drack. jag blev överrumplad och vanan kickade in. Sen tog begäret över och det blev 3 glas rött vin till buffén. Allt var gratis och gratis är gott. Det sabbade min nykterhet (mitt eget fel såklart) och efter tog det inte länge förän jag var uppe i min vanliga ranson.

Men idag är jag nykter och bättre rustad. Jag vet att jag aldrig kan vara säker och måste därför vara på min vakt o offentliga sammanhang. Hemma finns bara lite gammal äcklig likör som ingen vill ha. I kylen finn bara alkoholfria drycker. Köpte en BiB med äppelmust igår och några flaskor kombusha med ingefära/citonsmak, riktigt gott. Min man köpte a-fri öl och sa -Nu är det slut på drickandet (hoppsan!). Jag vet inte om det gäller även fre-lörd? Vill inte pressa honom, han måste välja själv. Han är inne på sin dag 3 idag och redan igår pratade vi mer och hade en fin kväll. Vi gör våra egna resor men glad att vi kan stötta varandra. Vill han dricka några öl på helgen (dricker aldrig vin eller sprit) är det hans val. När jag märker att han blir påverkad drar jag mig tillbaka med en bok i sovrummet. Jag har väldigt svårt för berusade personer när jag är nykter, det ger mig stark ångest (barndomstrauma).

Nu ska jag gå och sova en stund, är så trött. 4 timmar sömn är för lite, natt efter natt. Denna värmen puh....

En dag i taget....

till dag 9! Härligt att höra att du är bättre rustad, är förberedd på nitarna och redo att parera dem!

Varma (kanske lite för varma denna sommar?) hälsningar
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Jag hör av mig till er om jag behöver mer stöd, om jag svajar i min nykterhet. Tack för att ni finns <3
Kram

Denna värme är rätt påfrestande, så jag gick till frissan och klippte av mitt långa hår. 5 dm hår föll ner på golvet och jag är nu korthårig, så himla skönt. Det var inte en impulshandling, utan något som jag planerat en längre tid. Jag är jättenöjd även om frisören skakade på huvudet när hon satte saxen i håret.
Dag 10 och det är bra med mig, trots denna värme. Tänket mycket och sorterar det som varit, men ser även framåt.

Vet inte vad jag ska skriva mer. Pllötsligt har jag inget att "säga"
En dag i taget...

Igår kväll grillade (el-grill) vi och suget kom som ett brev på posten (fast de kommer ju inte alltid med Post Nord ;) ha ha). Kände in känslan och slog bort den. Hällde upp ett glas a-fri öl 33 cl och släckte törsten. Sen tänkte jag faktiskt inte en enda gång på a på hela kvällen. Middagen blev god och vi såg på tv hela kvällen, tillsammans. Nyktra och lite slöa efter mat och denna värme.

Jag är trött och har lite besvär med astma. Det är tungt att andas och sömnen är alldeles för kort. Jag skulle behöva sova mer. Får försöka sova en stund idag innan jobbet ikväll. Men nu ska jag ut och gå en timme innan det blir för varmt.

Kram till alla som kämpar!

När de invanda rollerna förändras och en person slutar dricka, vad händer med ens partner då? Att en person missbrukar genererar flera medberoende i en familj. De som har fått anpassa sig och hjälpa till att hemlighålla familjens sjukdom. Lyssnade på närvaropodden, avsnitt 3 om missbruk/beroende. Camilla Kuylenstierna berättade om hur hela familjen ofta behöver hjälp när den beroende blir nykter. Rollerna skakas om och det är inte alltid den medberoende partnen klarar av att huvudpersonen blir nykter. För vem är hen då?

Jag har läst på flera trådar att partnern kommer med a och erbjuder den som valt att sluta pga ett missbruk/beroende. Det är jättejobbigt att ha en partner som dricker när man valt att sluta, men att bli lockad/erbjuden a är katastrof. Det gör också återfallet lättare för man vet att partnern inte kommer att blir arg? eller?

Jag har återfalligt flera gånger och oftast på fest/event men också hemma. När jag vet att maken vill dricka har jag bett honom köpa åt mig också. jag vet att han blev glad över att inte behöva dricka själv, även om han inte lockat med a direkt. Men indirekt har han gjort det genom att tala om att han ska till bolaget efter jobbet. Där ger han mig en öppning...

Detta är min fjärde nyktra omgång och idag är det dag 12. Jag vet att min riskperiod kommer om ca 10-20 dagar, när min hjärna kommer att försöka lura mig att nu kan det väl räcka... Jag planerar nu in lite olika hälso aktiviteter framöver. Jag ska med dotterna på Spa i slutet på månaden och funderar på en hälsokryssning. Jag har återupptagit min Yoga och idag köpte jag en Yoga/massagerulle, lite nya sportkläder, fräsha duschkrämer mm. Vill känna att jag har det bra och inte "förlorat" något.

Att fylla dagarna med aktiviteter i början, då riskerna är som störst.

Skriver ofta att jag är tacksam över att ha en man som inte har egna A-problem och som ställer upp på mig. Klarar det ändå inte smärtfritt, då jag har så svårt låta bli om tillgängligheten finns. Tänk dig då hur beundransvärda jag tycker att ni är som har A runt omkring er och ändå klarar att stå emot. Hatten av!

Du verkar otroligt stark i ditt beslut den här gången. Bra ändå att du ringat in den största utmaningen och planerar för att fixa den. Det är när vi är oförberedda som det är svårast att stå emot.

Det här med att unna sig andra må-bra-saker är jätteviktigt. Att vara nykter ska inte kännas som en uppoffring - tvärtom. Ju längre tiden går, desto mer inser man det.

Tror på dig! ♡

Det är verkligen så för mig (och många), att det är när vi är oförberedda återfall sker. För mig är det sociala sammanhang där stämningen är hög. Jag funderar på vad det står för egentligen, för mig. Jag är en extrovert person men med dålig självkänsla. Jag tror att jag blir så osäker och obekväm att jag dricker i ren panik när jag kommer till en tillställning. Att jag varje gång (nu går jag inte ofta på fest som tur är) drabbas oförberedd av panik och löser det omedelbart med a. Därför kommer jag inte ihåg till nästa gång, då jag löst problemet blixtsnabbt. Med en drink blir jag otroligt social, skrattar, dansar och har skitkul. Nykter är jag en skugga av den personen. Osäker, orolig när andra dricker (trauma sen jag var barn), blir rädd och får ångest. Jag har tackat nej till bröllop och personalfester för att jag inte klarar av att vara med nykter. Eftrersom jag heller inte kan dricka måttligt är jag rädd för att bli kanonfull på nattkröken. Alltid fullast och kvar till sist (om inte maken är med och typ tvingar mig hem). Min bästa barndomsvän bjöd inte mig på sin 50-års fest. Antagligen för att hon vet hur det brukar gå. Men det gjorde väldigt ont och jag blev ledsen. Det är inte så kul att se sig själv med andras ögon. Jag är inte alltid så snäll mot mig själv, utan rannsakar mig hårt. Nu har jag inga fester framöver och när det blir dags för julbord i december kommer jag att tacka nej. Tycker inte ens om julmat, så det är ingen uppoffring.

Idag är det fredag och maken kom just hem med en kasse med 6 öl, bara a-fri öl! Jippie han tänker hålla sig nykter även i helgen, underbart. Vilken lättnad för mig. Han är jättesnäll även som påverkad men jag bli i alla fall orolig och får ångest. Jag tror att han är inne på dag 8 och jag är på dag 13. Tjoho, välkommen nyktra helg :)

Hej!

Jag funderar på att köpa den stora boken. Ni som har köpt den, använder ni den och jobbar med stegen? eller blir det ytterligare en bok i hyllan? Är det svårt att jobba i stegen själv eller behövs en sponsor? Jag har A-alanons två böcker och läser dem i olika perioder (jag är medberoende sedan barnsben och har jobbat med mig själv jättemycket genom åren och gått olika program hos beroendemottagningen) och de har givit mig tröst och vägledning.

Idag är jag nykter sedan 14 dagar, men behöver ta nästa steg för att minimera risken för återfall. Jag har funderat på att gå på AA möten men skulle helst vilja gå tillsammans med någon, första gången. Jag får fundera på detta och kika på AA`s hemsida.

Jag kanske ska skriva min historia när jag är redo att dela den. Den är smärtsam och jag har gått igenom det svåraste svåra, när döden tar ens barn. Om jag klarar av att berätta...

Idag är vi nyktra och tar en dag i taget. Kram till er alla fina som kämpar, ni är bäst!

... hm.. Vi som började samtidigt och jag är fortfarande på Dag 1. Starkt jobbat av dig!

Dela gärna din historia så ska vi lyssna, kanske kan hjälpa att berätta? Ett av mina barn fick en gång en dödsdom så jag kan förstå hur det känns... inte fullt ut eftersom hen mirakulöst nog klarade sig, men delvis. Mitt liv har aldrig blivit detsamma efter den upplevelsen.

Önskar dig en fin söndag!!!

Huh, så läskigt att ens barn får en dödsdom, men underbart att hen klarade sig. Förstå att livet efteråt blir lite annorlunda. För mig är det alltid nära till katastroftankar, för det värsta kan hända. Det har ju hänt.

Jag har dövar min sorg och mina känslor med a i flera år. Ibland bryter jag ihop och blir till en blöt fläck på golvet och "fulgråter" ohejdat, oftast när jag är berusad. Det kan vara en doft eller en känsla som sätter igång sorgen som en lavin, när jag inte är beredd och har garden uppe. Då faller jag men som den duktiga flicka jag är så reser jag mig alltid och går till jobbet som vanligt.

Dåtid (efter att mitt barn dog)
Det fanns en tystnad omkring mig överallt, på jobbet och även i min stora familj. Det var aldrig någon som frågar mig om min sorg, om jag saknar, hur jag klarar min sorg. När kollegor talar om sina barn var jag uteskuten ur samtalet. Jag satt tyst intill och deltog inte, trots att jag har ett barn till som faktiskt lever.

Idag (har det gått 16 år)
Jag har nytt arbetet och de flesta vet inte min historia. De vet att jag har ett barn och barnbarn och att jag älskar dem. Det är väldigt lite privata samtal på mitt arbete och vi vet inte så mycket om varandra. Bra sådär ytligt känner vi varandra. Idag kan jag tycka att det är skönt. Men jag kan sakna att mina syskon, min man, mina föräldrar inte frågar eller tar upp samtalet. Det är alltid jag som säger att nu skulle hen älskat att vara med eller att hen alltid gjorde si eller så. Men vi berör inte min sorg. Den bär jag ensam och idag vågar jag möta den nykter.

Jag vill så gärna finnas för mina barnbarn och vara en del i deras liv. Det är min största drivkraft för att hålla min nykterhet, för min och för barnen. Jag vill dela deras vardag och kanske en dag bli gammelmormor (jag fick barnbarn när jag var 43 år). Jag vill leva, vara frisk och bli jättegammal.