Hittar inte mina gamla trådar, blir en ny.. Ser att jag varit medlem här i drygt sex månader. För sex månader sen tänkte jag att jag måste sluta dricka, sluta låta a styra mitt liv. Det har gått sådär... Vita perioder har blandats med perioder av alkohol varje dag, både bland vänner och smygdrickande hemma. Jag är rädd, rädd för att jag inte ska klara att släppa taget om a, min enda vän som alltid ”finns för mig”. Finns där för att ta bort ångest och oro, hjälpa mig att känna mig glad för en stund, tysta mina destruktiva tankar och hjälpa mig att sova. Jag är rädd för vad jag ska göra av alla känslor ich tankar om jag inte får hjälp av a. Samtidigt vet jag att jag är ute på en farlig väg.

Nu ber jag om lite hjälp och pepp från er på forumet. Ingen irl vet om mitt beroendeproblem och kan därför inte hitta någon hjälp i verkliga livet.

Har läst mycket här och blir så inspirerad av Amanda, Mary Poppins, Mirabelle, Emma79, Jojo (som började försöka samtidigt som jag och hållit sin nykterhet.. wow..) och många andra... Kan ni så borde ju jag kunna? Eller? Jag måste iaf försöka för jag är så trött, så otroligt trött på allt (ffa mig själv), sliten, ledsen och allmänt livstrött. Hoppas att nykterhet kan hjälpa mot några av de känslorna.

Kram till alla er som kämpar där ute!

Ååh, vad jag önskar att du ska bli lycklig igen.
Du måste nog söka hjälp, din vårdcentral måste väl ha en psykolog eller samtalsterapeut att kunna erbjuda?
Sådan tung packning att bära på ensam, det funkar ju inte.

Kramar ???

Hej Jasmine!
Har ju följt dig till och från ett bra tag nu. Märkligt att man kan "fatta tycke" för någon såhär via nätet...Vad jag menar är att jag har fått en så positiv känsla för dig...Du har förmågan, långt inne möjligen, men ändå att du vill och kommer att kunna må bättre och få det bättre....Det tror jag! Det är dock ändå så att, klyschigt men..., det är bara du som kan vända detta....Att ta steget, att våga osv....att se vad som händer OM du gör (eller gör inte) si eller så....INGEN kan säga till dig Vad, När, Om eller Hur....bara Du.....
Du skriver och skriver här men NÄR är du redo att handla, agera??
Kanske Nu kanske Sen...Vi är många här som stöttar dig oavsett....
Ja jag skulle oxå (Som någon skrivit) vilja träffa dig, stötta dig, lyssna på dig etc men det är inte möjligt...men jag hoppas att du snart våger ta ett steg, kanske vågar "hoppa"....kanske....? Det är väldigt läskigt men....
Har du inte fattat någonting av mitt babbel ;) så hoppas jag iaf att.du ska ha en fin söndag.
Många kramar <3 Lusios

Käraste Jasmine!!❤️ När jag läser det du skriver blir jag så ledsen och arg för din skull!! Att denna man inte begriper vilken fin och underbar partner han har i dig. Kan du verkligen inte hitta ett sätt att lämna för att rädda dig själv? Jag känner dig bara här men faktiskt, trots anonymiteten, känner vi varandra på ett annat plan än vi kanske gjort IRL.
Så dåligt som du mår, vilket gör att du dricker, grundar i något, vad är det? Din relation, men kanske något mer?
Jag önskar jag kunde skicka min styrka som jag har gällande relationer... Jo, jag vet, min man går mig på nerverna ofta och han dricker för mkt men han behandlar mig som en drottning och försöker verkligen. Men den dag han behandlar mig som skit, då är det tack och adjö. För kvinnor som vi, du och jag Jasmine, som vet vad som är galet, som vet vad problemet är, alkohol ställer till det för oss, vi kämpar med det, plus allt annat: Vi behöver INTE en man dom förvärrar situationen.
Bryt dig loss från det som drar ner dig i dyn.
Livet är långt och vi måste göra det bästa av det, annars kommer vi ångra oss.
Kom igen Jasmine! Du är så fin, jag vägrar låta dig tro något annat!! Vi fortsätter kämpa för vi förtjänar att vinna, eller hur!!?
Kramar till dig❤️❤️❤️??‍♀️

Visst har jag funderat på rehab.. eller att åka till ett ashram i Indien några månader för att må bättre. Men, jag ser inte hur det skulle kunna fungera just nu. har precis fått ett nytt jobb och ska jag behålla det är ledighet uteslutet och kan jag inte behålla mitt jobb så tappar jag försörjningen för mina barn.

Jag har sökt psykologhjälp, men fått till svar att det är flera månaders väntetid. Tror också att det "ligger mig i fatet" att min fasad är utan sprickor- välsminkad, vältränad, vältalig, vänlig, välorganiserad. Ingen vet vad som pågår inuti... Vissa känner till mitt destruktiva förhållande, men ingen vet om kampen mot A.

Tack för att du läser och ger stöd! Det betyder massor <3 <3

Tack för att du delar <3 Det är ju precis så det känns- att jag borde lämna för att behålla det som är kvar av min energi och mentala hälsa, för mina barns skull. Men, jag är inte tillräckligt stark ännu... Han är förresten inte gift, blev lämnad av sin exfru för flera år sedan men har inte ännu kommit över det... att hon förstörde hans liv (det fina;)).

Jag har ingenstans att springa just nu och denna semester blev ett enda kaos precis som semestern förra året, liksom jul, nyår, min födelsedag.... OMG, när jag skriver ner det här inser jag ju att det är VANSINNE... och ändå är jag fast.

Om du tycker det känns okey så skulle det hjälpa om du berättade någon strategi du använde för att "bryta dig loss".

... jag läser och blir varm i hjärtat av att ni finns där ute och bryr er om hur det är för mig här på en plats långt från er. Tack, det betyder så mycket <3 <3.

Jag förstår ju med mitt intellekt att varken alkohol eller mitt förhållande är bra för mig, men hjärtat säger något annat när det gäller mitt förhållande. Och alkoholen... ja där är det någon annan kraft som styr just nu.

Knaskatten igen

Nu är jag här igen. Tillbaka! Så glad över att du är kvar här. (Men så klart inte glad över att du behöver vara kvar här...)
Nu blir det ny kula för mig. Första nyktra dagen i dag. Nu ska det bli fokus på att MÅ BRA och ta hand om mig själv, och det ska bli så himla skönt.
Kram <3

Lim

Fina Jasmine. Jag upplever det som att du inte riktigt ser ditt riktiga värde. Din inre person som förtjänar glädje. Både genom ätstörning, alkohol och destruktiv relation.

Jag känner igen mig. Jag hade också förut en ätstörning och jag åt nästan ingenting. Jag kände mig stark då (en falsk styrka antar jag) när jag kunde vara smal och bestämma exakt över vad jag åt eftersom jag inte ens kände hunger. Sedan när det här blev bättre så började Jag dricka istället. Och det var värre tycker jag.

Sedan är det som om man måste starta resan nånstans med ett beslut kring vad man vill göra och sedan fullfölja det oavsett hur svårt det blir på vägen. Och det är väl där hjälp kan behövas för en del? Så sjukt att den hjälpen ska vara så svår att få!!

Jag hoppas livet kommer att ge dig nykterhet. Men den kommer mycket positivt ❤

Många kramar

Läser lite i din tråd o tänker mkt på dig , förstår hur du har det , önskar jag kunde hjälpa dig !
Jag har tidigare haft destruktiva förhållanden . Ätstörningar på alla sätt , inte äta , äta , spy... senast tröstätande för att döva . Men värst är beroendet av alkoholen .
Försök låt bli A ! Funkar inte det funkar inget annat heller . Vet ju hur svårt det är men försök stå ut några dagar utan A , så kommer även annat att bli bättre .
Håller på dig !
Kramis

Läser lite i din tråd o tänker mkt på dig , förstår hur du har det , önskar jag kunde hjälpa dig !
Jag har tidigare haft destruktiva förhållanden . Ätstörningar på alla sätt , inte äta , äta , spy... senast tröstätande för att döva . Men värst är beroendet av alkoholen .
Försök låt bli A ! Funkar inte det funkar inget annat heller . Vet ju hur svårt det är men försök stå ut några dagar utan A , så kommer även annat att bli bättre .
Håller på dig !
Kramis

Jag hade ingen. Han skapade i princip min möjlighet för han kläckte att han skulle resa bort med familjen ( urk ) tillsammans med sin bäste kompis som han ljugit för och sagt att han brutit med mej ( en lååång lögn - varade länge ) och jag bara exploderade. Bortvald hade jag känt mej länge. Förnedrad hade jag blivit och blev men att det skulle göras ännu en gång under lögnaktiga omständigheter: nej, då stod spyan i halsen och jag var tvungen att lämna. Jag hade blivit pushad bortom alla gränser och där och då var valet klart och tydligt: lämna, eller bli mentalt sjuk.

Det blev jag liksom ändå men jag var tvungen att kämpa för mina barns skull som inte skulle behöva lida pga av mammas romantiska floskler.

Så, ingen strategi ?

Det var starkt gjort att lämna! Jag har gjort det flera gånger när han sagt att han inte vill ha en relation med mig, men efter ett tag kommer han tillbaka och då kan jag inte stå emot.?. Kärlekens makt är stor, precis som alkoholens.

Efter 10 dagars semester har jag lämnat mina barn till deras pappa. Lugnt och skönt här nu för mig som är såååå trött. Men, vet att jag kommer att sakna dem redan imorgon.

Imorgon är semestern slut och jag ska börja på ett nytt jobb. Det borde kännas roligt, men jag är bara så trött... Räknade ut idag att jag på 16 år har haft sju olika jobb inom olika branscher och med varierande ansvarsområden samtidigt som jag fött tre barn. Jag vill bara ha lugn och ro nu. Skulle vara nöjd med att gå till ett jobb där jag visste vad jag skulle göra och vad som förväntades av mig.

Förlåt att jag mest skriver deppiga inlägg just nu, det kanske vänder snart...

Du har säkert rätt i att jag inte ser mitt värde, det hänger nog med från barndomen. Det betyder mycket för mig att du skriver här.. tack?.. Och du har rätt (som vanligt) i att man känner sig stark när man inte äter, dvs kan ha kontroll över något. Jag mår bra av att äta lite (destruktivt även det;)).

Och ja, jag mäste fatta några beslut och fullfölja, min situation idag är ju ohållbar...

Kram till dig!

Du säger precis som Lim, att alkoholen är värre än maten.

Tack för att du skriver, det betyder massor?

Jag skulle verkligen vilja prata i timmar med dig nu. Hålla om och trösta. Ta en promenad. Du är så värd att må bättre.

Ser att du kommenterat hos mig och flera andra trots att du själv inte mår bra. Så fint gjort. ♡ Glöm inte bort dig själv bara. Förstår att det inte är lätt att bryta förhållandet, men hoppas ändå att du snart blir övertygad om att det är nödvändigt för att du ska orka ta tag i allt annat.

Nu håller jag tummarna för att jobbet kommer att kännas kanonbra i morgon och kanske blir den avgörande pushen i rätt riktning.

Massor med kramar! ♡

Åh, ok, wow. Hade min sagt att han inte ville ha en relation hade det inte varit svårt för mej att lämna. Det hade gjort satans ont, men jag hade gått.

Lessen att höra det. Min relation var mycket prat och lite verkstad,liksom. Han vidhöll att han älskade mej men gjorde inget åt det. Tvingade mej att välja. Så att mina barn skulle få den energin som jag lade på en elak tomte som inte valde mej aktivt, typ.

Det har gjort dem gott.

Styrkekramar ?

Knaskatten igen

Fattar precis känslan av att vara TRÖTT och att vara ny på jobbet. Så otroligt energikrävande att vara trevlig, lära sig namn och nya rutiner. Det är tufft de första dagarna, men det kommer du att klara.
Tror att det är många saker som hänger ihop för dig. Jag skrev ju i min tråd om att få ordning på sömnen först och främst, så kommer det också att bli lättare att hålla i att inte dricka. Har du någon sån grej, som du behöver få ordning på först?
Du verkar bry dig så mycket om andra... kanske kan du se dig själv som en kompis? Vad skulle du ge för råd till den kompisen? Hur skulle du kunna hjälpa henne?
Kram fina Jasmine! ❤️

Knaskatten, vet inte riktigt vad jag ska börja med. Helst av allt skulle jag vilja lämna allt och dra till ett Ashram i Indien (har jag skrivit förr...), alternativt flytta till en ny stad och börja om. Långt ifrån min krångliga examan, min destruktiva relation, alkoholrelaterade aktiviteter, mitt krävande jobb. Men, det går inte att "fly" just nu och inte på många år framöver. Så, jag mäste börja med något litet.

Jag behöver hitta energi någonstans, du vet fylla på... I de flesta sammanhang ger jag i energi- till barnen, i min relation, på jobbet. Jag får väl börja som du, med sömnen.. så kanske jag blir tillräckligt pigg för att komma på något som ska göra mig gladare/piggare :). Fick sömntabletter av min läkare förra veckan, men har inte kunnat använda dem när jag druckit alkohol. Men, det är ju slut med det nu så kanske att jag kan få sova en hel natt för första gången på flera år. Ja, sen ska jag börja med min yoga igen när jag inte är bakis på mornarna.

Tack för att du bryr dig och gillar att du är tillbaka med dina kloka inlägg???