av Femina

Hej alla!
Jag är tillbaka. Jag har varit nykter i två dagar. Detta ska bli den tredje. I tisdags gick jag på mitt första AA-möte. Jag var så tveksam in i det sista. Men sen beslutade jag mig i sista stund för att åka. Vilken tur att jag gjorde det. Det var väl ca 12-15 personer där och alla såg helt normala ut. Man skulle aldrig kunna tro att någon utav dessa män/kvinnor haft problem med alkohol/narkotika. Jag blev så varmt välkomnad! Mötet kändes så bra att jag ser fram mot nästa tisdag och då vill jag kunna säga att jag firar en veckas nykterhet. Det har väl aldrig hänt i mitt vuxna liv... Innan jag åkte till mötet sa jag till familjen att jag skulle till kyrkan på meditation. Men efteråt kände jag att jag ska ju vara stolt, inte skämmas, för att jag varit där så jag berättade var jag varit dagen efter.
Igår var jag på onsdagsmässa i samma kyrka. Jag kände att jag behövde lite andlig spis.
Allt gott till er alla!

Femina
mån, 2018-08-13 - 06:11

Vad gör jag uppe före sex på morgonen? Jag vet inte. Det var väl ljuset som väckte mig. Jag brukar snarare sova halva förmiddagen...
Jag var nykter igår och fick saker gjorda som inte gjorts på flera månader. Det väcker ett hopp inom mig. Ha en fin dag!

Pellis
mån, 2018-08-13 - 07:14

...jag har inte varit duktig på något sätt men kände mig ganska duktig när jag avverkat 6 vita dagar av min utlovade vita period. Precis som du tog ditt beslut i köket tog jag mitt inne på systemet i torsdags när jag skulle handla gin till man och alkoholfritt till mig själv. Mina ben styr mig mot en BIB, den stod där så lockande "American Dream". Precis just så, "American Dream". Jag tar en sån och går till kassan. Vi skulle åka ut på sjön och jag var så taggad på en helvitt kräftskiva när alla andra nubbar och dricker Nu är jag på ruta 1 igen och vet du vad Femina, vi får sitta upp på våra vita hästar igen i en säker sadel för iaf jag väljer att rida barbacka kan jag lätt trilla av. Jag välkomnar dag 1 igen...

Femina
mån, 2018-08-13 - 21:57

Ok, jag har druckit vin ikväll. Hade absolut inte tänkt det. Har haft en bra dag. På em blev jag extremt trött i huvudet. Alltså, jättetrött, så jag inte orkar ens se på TV eller läsa något. Ligga och sova/blunda är enda alternativet. Ni som läst hela min tråd vet att jag har en hjärnsjukdom. Den ger mig risk för strokes och alkohol vidgar ju blodkärlen. Jag vet att detta låter som en dålig ursäkt men när jag får sådan "trötthet" i huvudet verkar det som om det faktiskt hjälper med några glas vin. Rätt eller fel får väl läkare i framtiden utvisa. Jag blir livrädd när jag känner så. Jag drack några glas vin och efter ett tag försvann huvudvärken. Det är inte direkt någon "värk" så det blir missvisande. Jag vet inte hur jag ska förklara det. Jag blir "trött" i huvudet, det känns som om hjärnan svullnar och inte får plats innanför skallbenet. Då blir det ett "tryck" inuti huvudet som gör mig extremt trött. Jag vet bara att om jag inte mått såhär idag så hade jag definitivt varit nykter. Men jag har inget annat botemedel. Det enda jag vet hjälper är några glas vin. Imorgon ska jag på återbesök hos min läkare på geriatriken på KS i Huddinge. Han är specialist på CADASIL och arbetar här trots att han borde gått i pension. Dessutom arbetar han bara i Sverige några dagar i månaden. Resten utav tiden i Finland, varifrån han kommer. Cadasil är så ovanligt att vi inte har många läkare i vårt land som ens vet vad det är. Han forskar mycket också. Tack, Gode Gud, för att någon forskar om denna ovanliga sjukdom så mina barn och andra i framtiden kanske får lite hopp!
Så, tyck inte synd om mig - tyck inte illa om mig. Jag har druckit vin idag men innan ni dömer mig för det så kom ihåg att jag kämpar på flera olika fronter samtidigt. Min största skräck är att få en stroke som min far. Eller rättare sagt - jag försöker hålla det ifrån mig så länge som möjligt. Om lite vin hjälper så tänker jag fortsätta med det men jag försöker sluta eftersom det dagliga drickandet får så många andra negativa konsekvenser. Gud, ske din vilja - inte min. Amen.

FinaLisa
mån, 2018-08-13 - 22:49

Det är ingen som dömer dig här!
Snälla du, vi ska ju hjälpa och stötta varandra.
Du är i din fulla rätt att dricka vin.
Om du vill förändra ditt drickande så att det inte blir negativa följder så är det självklart att du får stöd här.

Det låter jobbigt med en sådan sjukdom. Hoppas att du kan prata med din läkare om vilken mängd vin han tycker du kan dricka. Då kanske det blir lättare för dig att hålla dig...

Håller tummarna för dig??

Kramar ???

Femina
tis, 2018-08-14 - 16:12

Idag är ingen rolig dag. Jag måste tappat omdömet ordentligt igår kväll. När jag bara ska ta några glas så blir det istället flera, många fler... Dessutom skulle jag upp tidigt för att åka till läkaren. Det var ett kort besök och han tog några nya blodprover. När jag kom hem kände jag mig fortfarande bakfull. Tog en tupplur. Nu känner jag mig SÅ frustrerad, arg och ledsen. Jag verkar inte kunna hantera alkoholen längre. Alls. Ikväll är det AA-möte och jag orkar egentligen ingenting men just därför är det väl extra viktigt att gå dit och få stöd. Idag frågade min dotter hur jag mådde och om jag mindes något utav gårdagskvällens samtal. Jag fick erkänna att jag inte mindes särskilt mycket tills hon påminde mig. Vilket uselt föredöme jag är... Ska försöka ta mig till mötet ikväll. Första tio dagarna som gick så bra...

Femina
tis, 2018-08-14 - 16:16

Jag behövde dina värmande ord. Nej, min läkare vet inte om min höga a-konsumtion. Han har aldrig vågat fråga och jag har inte vågat ta upp det. Nästa gång jag får ett sådant där trötthetsanfall får jag väl prova med en Treo istället. Det lustiga är att ca 2-3 glas vin hjälper! Om jag bara inte druckit ännu mer...

Femina
ons, 2018-08-15 - 10:16

Jag gick på AA-mötet igår. Det var det enda som var bra med gårdagen. Det var ett varmt och bra möte, precis som tidigare. Jag berättade om min vecka. Det som förvånade mig var att flera personer där bekräftade att alkoholfritt vin kan trigga suget. Det har jag inte vetat om. Jag som läst så många böcker och berättelser har aldrig hört talas om detta. I boken "Njutningsparadoxen" som jag läste nyss rekommenderar författaren diverse alkoholfria alternativ, bl a a-fritt vitt vin/mousserande. Nu vet jag inte riktigt vad det är som triggar. Kanske bara smaken av vin, bubblet och de vackra glasen? Hjärnan tackar genast "ja" till mer utav det den minns - även utan alkohol. Finns det någon här som känner igen det?

Igår läste jag "Tack, det är bra!" utav Cecilia Svensson. Den var väldigt lättläst och ytterligare en intressant och bra bok. Även om jag haft två olika återfall denna vecka så har det varit väldigt lärorikt. Jag tänkte även på de olika sinnesstämningarna. I fredags var det en härlig dag, födelsedag och jag mådde bra men trillade dit efter det mousserande a-fria. Dock drack jag inte överdrivet mycket - enligt mina mått mätt - och jag ångrade mig dagen efter men mådde inte dåligt. I måndags var det något negativt som triggade mig och oron över läkarbesöket dagen efter. Då var det mer destruktivt drickande för att dämpa ångesten. Oavsett anledning måste jag lära mig hantera båda dessa situationer framöver utan vinet. Men jag är även tacksam för dessa händelser och insikter jag får möjlighet att lära av. Alla barn snubblar i början men inte ger de upp för det! Det är bara att fortsätta framåt.

Femina
tors, 2018-08-16 - 09:06

Gud, så skönt med en nykter dag! Vågen går sakta nedåt. Jag har minskat 2,2 kg senaste två veckorna.

nydag2018
tors, 2018-08-16 - 10:08

Vad härligt!
Jag har just börjat ta tag i vikten jag med. Förhoppningsvis har jag också gått ned något kilo snart. Glädjs med dig så länge!

Vinägermamman
tors, 2018-08-16 - 11:15

Toppen att du fixar att komma tillbaka och att du inte ger vika för snedstegen! Har läst hela din tråd nu och känner verkligen med dig. Tycker att du för väldigt förnuftiga resonemang med dig själv. Att ta ett par glas vin i medicinskt syfte måste ju kunna vara OK, såvida det inte finns läkemedel som skulle kunna ge dig samma effekt. Annars kanske du kan intala dig att det är just medicin och i en viss dos?

Kul att vi är fler som vill bli av med de eländiga kilona också (vill ju också bli av med 20 kg). Jag fick mina precis som du. Trötthet/ångest/utmattning +alkohol i fåtöljen stora delar av dagarna. Som tur var insåg jag att det var just detta beteende som fick mig att känna just trötthet/ångest/utmattning. Jag började med att minska radikalt till 1-2 glas vin de första veckorna samtidigt som jag rivstartade med LCHF. Nu har jag dock tagit klivet fullt ut och är inne på min 3:e helt alkoholfria dag. Jag har också försökt motionera minst 30 min per dag. Känner ni som jag, att man redan blivit piggare, skärptare i huvudet men samtidigt rastlös?

Kram och ha en underbar torsdag! Tillsammans får vi stötta varandra så klarar vi detta.

Vinäger
tors, 2018-08-16 - 19:50

Det är så skönt varje morgon man vaknar efter en vit dag. Nästan det mest motiverande av allt. För mig iaf. Fint att du reser dig upp och tar nya tag, du vet, det är det enda som gäller. Faller man, upp igen! Erfarenheten brukar göra att fallen inträffar mer sällan för att på sikt upphöra. Vi lär oss känna igen vad som orsakar dem.

Angående A-fria alternativ verkar det vara lite tudelat. En del varken vågar eller vill dricka dessa, rädda för att det just ska trigga suget. Andra, däribland jag själv, vill gärna ha framför allt ett glas bubbel eller en öl ibland. Ett fungerande substitut. Du får nog ha lite koll på vad som händer om du vågar prova igen.

Ha det gott! ♡

Femina
fre, 2018-08-17 - 08:49

#Vinägermamman
Tack till ditt inlägg. Jo, vi kämpar med både alkohol och vikt men eftersom övervikten mest kommit till följd utav drickandet så borde den ju minska när man inte dricker. Att du kunde dra ner till 1-2 glas vin de första veckorna imponerar på mig. Jag verkar ha förlorat den där naturliga känslan jag hade för många år sedan att "nu är det bra". Det var starkt gjort utav dig, tycker jag!

Femina
fre, 2018-08-17 - 08:53

#Vinäger
Tack för ditt inlägg! Jo, det var en ögonöppnare för mig att a-fritt kan trigga suget. Jag har druckit enstaka a-fri öl och det har inte triggat något hos mig. Kanske för att jag inte är någon stor öl-drickare utan det är vin som gäller för mig.

Femina
fre, 2018-08-17 - 08:57

Ännu en nykter dag. En dag i taget. Jag tycker dagarna går mycket långsammare nu men det är klart att när jag dricker "försvinner" tiden på något mystiskt sätt. Det tar lite tid att somna ibland, fastän jag känner mig trött. Lite rastlöshet kommer över mig. Men det är väl för att jag ska somna och inte bara "slockna" som förut. Att vakna nykter är så skönt. Nästan det bästa utav allt.
Ha en fin dag!

Femina
lör, 2018-08-18 - 17:30

Vi har precis ätit middag. NI vet ju att min man dricker dagligen och behöver mer hjälp än vad jag behöver. NU känns det extremt jobbigt och jag vill gärna ta ett glas vin eller 14 st för att lugna ner mig. Jag är så jävla trött och arg på min man! Jag orkar inte förklara varför för det blir en hel roman som ingen orkar läsa... Det är inte bara utav en anledning utan flera och det är inga nya saker utan samma saker som pågått i åratal. Jag behöver verkligen lugna ner mig för det är ingen idé att bråka/diskutera med honom. Han är både påverkad och har för den delen slutat lyssna på allt jag sagt senaste tio åren så ikväll lär inte vara någon skillnad.

Jag måste verkligen lära mig hantera den här frustrationen jag känner och alla mina känslor just nu. Jag kan antingen dricka vin för att slippa tänka så mycket just nu (fast det blir ju inte bättre utav det i längden) eller fortsätta vara nykter och rida ut stormen utav känslor. Jag valde att sätta mig här, framför datorn, och skriva av mig lite... Jag SKA klara det! Jag måste lära mig klara av sådana här situationer annars kan jag aldrig hålla mig nykter mer än ett par dagar i taget. Jag är en förebild för barnen, mig själv och även för honom om jag klarar det. Dessutom är det större risk att jag stjälper i mig för mycket vin för fort istället för att njuta av stunden. Gud, ge mig sinnesro!

Femina
lör, 2018-08-18 - 20:15

Jag måste bara skriva av mig lite till. Jag klarade det! Jag lyckades! Istället för att sänka mig till hans nivå så har jag hållit huvudet kallt. Efter jag skrev senaste inlägget gjorde jag en kopp kaffe och tittade på en rolig serie som går på SVT Play just nu. "Lite som du" heter den ifall någon undrar. Min man är, som man säger på engelska, "passiv aggressive". Efter 24 år tillsammans vet han exakt vilka knappar han ska trycka på för att göra mig frustrerad och arg. Ibland tror jag att han hatar mig för att han känner sig underlägsen. Han känner sig även underlägsen sin pappa och han är bitter på livet. Han har inga vänner kvar och för ett antal år sedan fick han gå ner sig arbetsmässigt och lönemässigt. Han tycker synd om sig själv, hänger som en igel kvar i gamla oförrätter som han inte klarade av att hantera på ett känslomässigt balanserat sätt vilket i tio års tid gått ut över mig och barnen. Han vill tycka synd om sig själv så har han ännu större anledning att dricka och vara helt osocial. Detta är bara ytterligare en förstörd lördagskväll i mängden.

Det värsta är nu att jag tror att han mer eller mindre medvetet försöker provocera mig att dricka så att han ska slippa känna sig så underlägsen. Sista åren har jag tampats med en mobbande chef, min diagnos, hans drickande och hans obefintliga stöd när jag var orolig över min hälsa. Inte ens under de 1½ åren som det tog för mig att få slutlig diagnos fick jag något stöd från min egen man. Han klarade väl inte av känslomässigt att hantera det. Den dagen jag fick slutlig diagnos och var ganska ledsen började han utan anledning bråka med mig trots att jag bara ville ha lite kramar och stöd. Den gången slängde jag ut honom och han fick sova på jobbet ett par dagar. Sedan skulle jag på konferens med arbetet vilket innebar en övernattning och barnen var för små för att klara sig själva så han fick komma hem igen. Han har medvetet hållit sitt avstånd mot mig när jag behövt honom. I nöd och lust heter det ju. Många gånger övervägde jag skilsmässa men av olika anledningar så har vi fortsatt vara gifta.

Det låter ju helt förskräckligt alltihopa, men är tyvärr sant. Men jag har ju inte orkat heller med alla påfrestningar och tagit efter hans dåliga vanor genom att själv trösta mig med exakt samma mynt - vinet. Jag kände många gånger att utan den falska gemenskap man får när båda dricker tillsammans hade vi nog inte ens varit gifta idag. Hade jag haft mer styrka kanske vi gått skilda vägar för länge sedan. Men, det beslutet är något jag i sådana fall måste ta nykter. Jag är iallafall väldigt glad att kvällens händelser inte fått mig att trilla dit. Jag har inte tänkt bli helnykterist för alltid. Jag vill kunna dricka ibland och vid de tillfällen jag mår bra. Men för att kunna göra detta insåg jag att jag måste bryta den här ovanan jag haft senaste åren, att slentriandricka dagligen. Redan nu ser jag ju att det går - och att det känns bra! Det säger ju i och för sig alla alkoholister och vips trillar de dit igen efter flera månader eller års nykterhet. Ja, då får det väl bli så då. Då får jag väl ta det som en erfarenhet och börja om med nya insikter. Jag är inte där ännu. Men jag har klarat av dagen, trots dess utmaningar, och det är jag tacksam över.

Femina
lör, 2018-08-18 - 20:21

Förlåt, jag vill bara tillägga att min man i grund och botten är en fin människa, iallafall nykter. Jag ska inte räkna upp hans goda egenskaper för det är inte väsentligt i detta sammanhang. Men ni förstår säkert att det finns en massa sådana också och det är därför relationen blir så kluven. Men det är alkoholen som bidragit till att förstöra allt. Han kommer aldrig vilja söka hjälp. Han tar livet av sig långsamt...