min lilla spritdjävul nästa gång han dyker upp....

Jag började dricka tidigt i åldern 13-14 år, redan då hade jag fyllor som innebar minnesluckor och skam. Snodde en massa sprit i barskåpet. När jag var 16 började jag arbeta i krog branschen i Stockholm och hamnade på en massa AW´s vid ett tiden på natten då vi slutat jobbet, blev insläppt på det ena och det andra stället trots att jag inte hade åldern inne. Detta var på 80-talet och tydligen var inte alkohollagen i bruk vad det gäller ålder och att dricka på krogen. Under ett par år så jobbade vi och drack drinkar nätterna igenom. Hem sova - upp och jobba - festa. Livet var ett enda stort party!

Sen dess har det väl bara rullat på med mitt "partyliv" - fyllor, supa bort sandalerna, supa bort vinterskorna, dragit linor, blivit av med väskor, kreditkort, skinnjackor, ett antal nya mobiler åt helvete, tappade dyra smycken, hamnat i slagsmål på krogen, slagsmål hemma, sparkat en man i ryggen med högklackad sko i Grekland, blivit rånad när jag sov på t-banan hem, somnat på fel nattbuss och hamnade på andra sidan stan, hamnat i fyllecell på Maria Pol (fick en LOB och hamnade hos Soc med dottern), visat brösten på en innekrog i stan, nästan trillat överbord på en finlandsfärja, kissat på mig, spytt ner mig, hamnat på en strand med en okänd man i Thailand - långt åt helvete därifrån där jag bodde, satt på ägg för att koka i en kastrull och somnade så hela köket höll på att börja brinna, somnat ifrån mina barn så de inte fått mat, kört bil jävligt full - körde dessbättre bara in en bergvägg och sabbade bilen, ramlat bakåt ner för en halv rulltrappa på T- centralen, klappat till en man på första dejten, pinsamma sms, pinsamma samtal till nära och kära - denna lista kan göras väldigt lång.

Var helt nykter efter den LOB jag fick 2012. Detta höll i 2 år. Inte en droppe, jag var livrädd att förlora min dotter. Blev erbjuden hjälp men tackade nej. Fortsatte dock mitt uteliv fast då med alkoholfria drinkar - vilket gick utmärkt. Tränade och höll mig i schack, blev nästan fanatisk med att leva ett rent liv med supermat, träning, mental träning, meditation, hitta mig själv. Var då helt övertygad om att mitt beroende var över.

Tills jag hamnade en natt efter jobbet på en AW - 2014 och tog 2 öl. Endast 2 öl. Åkte sen hem och tänkte stolt - Hallelujah och Amen! Jag är botad Jag kan dricka igen. Jag kan dricka som alla andra!

Ever since, lever jag i detta igen. Jag har dock inte ett behov att dricka dagligen, känner inte något sug på flera veckor (arbetar till och med alkohol, i krogbranschen och det fungerar utmärkt) Under dessa veckor lever jag ett utmärkt liv med min dotter, träning, arbetar. Att andra människor dricker runt mig bekommer mig inte det minsta. Arbetar som sagt med event/fest/alkohol och blir bara spyfärdig på dessa berusade människor omkring mig.
När jag är i min friska period.

När jag är i min sjuka period.
Då min lilla förbannade spritdjävul tittar fram. Då sups det i 6-7 dagar och rejält. Aldrig ute på krogen längre, det vågar jag inte. Jag drar ner gardinen och stannar hemma och dricker. Till medvetslöshet (typ 1 l starksprit/dygn) Dricker och håller andan för att inte kräkas upp det. När alkoholen nått blodet så kräks jag. Sist satt jag i badet och kräktes blodklumpar. Jag var helt sönder kräkt i strupen och kunde inte äta på en vecka. Sist höll detta i 8-9 dagar. Sova - dricka - sova - kräkas - dricka - sova. Fick i mig ca 7 liter starksprit på under dessa dagar. Rent destruktivt. Denna gång har jag tagit hjälp då jag vet att snöbollen rullar på och nästa gång kommer jag dricka ihjäl mig på ett eller annat sätt. Har skrivit in mig på alkoholklinik och ska göra allt som står i min makt för att ta mig ur detta. Har också tagit mig till AA och ska på ett till möte idag. Min sista period var ett rejält uppvaknade för mig. Jag är sjuk och jag måste tillfriskna i denna sjukdom. Inte för någon annans skull utan för min egen.

Min måndagsmorgon har kommit!

Nu nykter i 16 dagar och jag tar 24 timmar i taget!

24 timmar
24 timmar
24 timmar
i taget....

However long the night is - the dawn will break

Om ni inte har sett: Louis Theroux's alkoholens offer - se den. Finns på SVT play.
Den unga killens beteende. Periodare vid ung ålder. Skadorna han uppvisar.
Det är sanningen. Alkohol skadar kroppen till förbannelse. En sjukdom.
En kronisk sjukdom. Önskar att alla som var/är i början av sin alkoholist karriär
fattar vad det handlar om. Det ökar. I mängd. I styrka. Det är en galen progressiv sjukdom.

Önskar att alla kunde få tillfriskna från det skitlivet som alkoholismen ger.
Ofrihet. Driven till mer. Abstinens. Fotbojan hela tiden. Skadorna på oss själva.
Inte minst hur vi skadar andra med vårt förbannade egotrippade beteende.

Jag ser det så här. Cellförändringar kan man inte rå för att man får.
Visst man kan dö av cancer och man kan dö av alkohol. Skulle jag bli väldigt
sjuk så skulle jag ändå vara nöjd med att jag inte lät alkoholismen skada
mig mer. Sen kan andra saker uppstå som inte ligger i min makt att styra.
Hade jag fortsatt dricka hade jag dött av det. Det hade varit självförvållat.

Alkoholismen kan jag ta ansvar för men inte mina cellprover.

Jag har tagit nya prover som jag får svar på i September,
Jag är inte orolig. Jag har klarat så mycket genom livet att
jag klarar detta med.

Jag har anmält mig till en kurs under hösten på ett Buddhist Center.
Meditation och modern Buddhism. Stillhet. Fokus. Inre balans.
Jag har mediterat mycket förut och saknar det.

Jag börjar se fram emot livet igen. Lite mer glädje än för ett par veckor sedan.
Jag börjar komma på fötter. Har lite mer bubbel i magen nu. Känner igen mig
själv.

Psykologen och jag är på gång igen.

Livet är bra. Det kan vara bättre men just nu är det ganska bra.
Stabilt.

Kram kram kram

AlkoDHyperD

Stabilt och i sinnesro oavsett vilken skit som dimper ner på oss. Ta ansvar för det som ligger inom vår kontroll, acceptera resten (vilket absolut inte är detsamma som att ’gilla läget’). Är livet fullt av nerdimpande skit utom vår kontroll är adekvata känslor av sorg, ilska, rädsla, ångest befogade. Då är vi starka mitt i det ynkliga och sårbara❤️

på Buddist Center. Jag tror att vi alla (som vill) skulle må bra av att få tid att se inåt för att läka och finna frid. Meditationen är ett jättebra redskap för sinnesro. Just nu läser jag mycket men ska försöka meditera också. Jag behöver guidad meditation och som tur är finns det att finna på nätet.

Tack för din uppmärksamhet och svar. Vill ha lite lugn i själen, har meddat för ett par år sedan.
Gillar att meditera i grupp och har alltid vart nyfiken på Buddhism - inte som religion utan som filosofi.

Kärleken och vänligheten hos Buddhister tilltalar mig.
Bor du i Sthlm - häng med :)

Kram

MM

nydag2018

Jag imponeras av din styrka och förmåga att vara positiv även i svåra stunder. Jag imponeras av ditt sätt att fokusera på de sakerna du mår bra av. Du inspirerar många här, den saken är säker!

Anders 48

Låter härligt tycker jag! Kör på det. Vill tacka dig för stöttande kommentarer hos mig efter mitt återfall. Precis vad jag behövde läsa. Mitt i prick för oss vansinnesdrickare..../Kram på dig

Mic - ja tack faktiskt. Jag hänger fortfarande i en tråd, men det är mer en lian jag slänger mig i. Lite fram och tillbaks, upp och ner.
Men det är ändå okey. Hoppas du också mår bra.

Nydag2018, ja jag är stark men bryter självklart ihop jag med. Med nykterheten är jag stark. Eller jag har ju inget val.
För mig är det att dricka ihjäl mig eller hålla mig på den nyktra banan. Just nu är inte valet så svårt.
Tack för din uppmärksamhet.

Louis Theroux: Alkoholens offer SVT play. Tas bort från Play om 2 dagar, kan varmt rekommendera den.

Joe - den unga periodaren i början.
Ja det där hade ju vart jag om jag inte lagt av.
Med krycka p.g.a söndersupen kropp.

Tacksamhet!
Tacksamhet!
Tacksamhet!

Tacksamhet för att jag klarar detta.
Tacksamhet för att jag är passiv i min alkoholism.

Anders 48

Såg den tidigare - innan mitt återfall. Den berörde mig inte lika mycket då som nu kan jag säga. Kanske höll jag redan på att "planera" mitt återfall undermedvetet?! Den är riktigt ruskig. Säger som du: Tacksamhet! -för varje nykter dag.

När jag kom hem i lördags (fredags?) så råkade jag över en flaska vin, en sån där fin gest att ge bort när man har vattnat någons blommor under en vecka. Då får man en flaska vin. Man får alkohol som tack. Tack tack. Givaren är ingen som behöver veta mina problem. Den stod utanför min dörr med ett tackkort. Mousserande vitt vin från Alsace.

Ensam, ingen kommer, en vinpava, soffan och jag.
Vinflaska, soffa och en ganska mentalt sliten MM.
Det är ju bara en flaska. Dricker upp den och sen inget mer....

Jag lade den tom på kylning och detta irriterar mig.
Jag hade inte styrkan att hälla ut den. Romen rök ju rakt ner i avloppet under min tårceremoni.
Det var enkelt för att jag visste att jag skulle bli askalas på innehållet.

Nu var det något annat. En flaska vin. Jag är ingen vinduttare. Ingen vinminglare.
Det där kändes så sjukt normalt. En flaska vin. Det hamnade på något sätt under normalbegreppet.
För att dricka den mängden är ju inga konstigheter, och kanske ville jag känna mig normal, som alla andra.

Det irriterar mig att jag lade den på kylning. För redan där tillät jag tankarna att tränga fram. Jag öppnade dörren.
Pyttelite. Det där är livsfarligt som alkoholist. Att bara ha en liten springa öppen, där tar sig den lilla djävulen snabbt igenom
Och vips sitter den där. Och tjattrar. Så fort man tillåter en liten öppning till att dricka så kommer tankarna.

"Jag lägger den på kylning"
"Jag kanske måste öva på att ha en flaska vin hemma"
"Det är synd att hälla ut en flaska vin"
"ett hantverk, en vinbonde har ju producerat denna flaska och lagt ner tid och energi"
"respektlöst att hälla ut den"

Jag började till och med försvara det med att det är nästan ett miljöbrott.
Jag började tänka på miljön. Vin i avloppsvattnet och en flaska som ska till
återvinningen. Nä inte bra. Det där är alkoholdjävulen som kacklar.
I sin fulaste mundering.

Jag funderade också på hur lätt det är att ge andra råd när man själv är stark.
Men att man inte alltid är stark.

Funderar rätt mycket just nu.
Nykter ja. 692 dagar
Men med en flaska på kylning..

då slänger jag iväg en kram till❤️❤️❤️ eller tre. Så bra du beskriver resonemanget. Jag som är periodisk överätare ska inte köpa nötter ( i alla fall inte på länge,eller ett tag... ja, där ser du, same, same bit different) .... Idag ska jag nära & göda olika friskfaktorer.
Och så funderar jag ibland på Ikaros, hoppas hen är okej. Och så en kram till, och puss på kinden??? / mt

AlkoDHyperD

Tog det mig en halv vecka innan jag drack den, trots skarpa varningar härifrån.
Du har vaskat förr. Eller varför inte ge bort den i present. Idag.
Vem fan orkar pimpla bubbel, förresten? Bara för att kittla begäret.
Och vem vill vara ”normal”? om det nu anses normalt att sippa vin.
Spara din energi till annat än att tänka på den där flaskan du har på kylning.
Kram

... och det vet du så det är ett råd du inte behöver?. Vill bara säga att jag läser... och tänker på dig med den där flaskan... och att du då hamnar på Dag 0 igen... efter 692... onödigt. Hur går det med mediterandet och Buddhismen?

Kramar till dig idag ???

(Häll ut, glöm bort, stand strong..)

Kramar och pussar tillbaks. Massa. Idag är hag på mobilen så jag kan skicka ❤️❤️❤️Glömde det igår i mitt vinfokuseranse. Tror jag ville få fram att den där lilla öppningen är så farlig. 1 nöt en hel påse. En pava vin blir en flaska vodka. Osv...det måste vara ett tvärt nej. Hela tiden. Kram ??

Nä var nog lite så jag tänkte. Romen lockade. Sprit. Min grej. En vin pava? Ja som fördrink? Ger ju inget. Så räddningen blev nog genom att jag är långt kommen i min sjukdom. Ska vara hardcore för att locka. Som att ge en halv Citodon till en narkoman. Kram o puss ❤️