Hej
Har läst lite här inne men kände att det var tid o skriva lite. Mitt problem som jag egentligen visst om länge, men ignorerat är att jag ganska ofta dricker alldeles för mkt med resultatet att min personlighet förändras, är otrevlig mot min fru och andra (har hänt många gånger) o nu sist ängnade jag för mkt tid (på fest) med en annan kvinna på dansgolvet. Helt sjukt, jag är så trött på mitt beteende som garanterat kommef från psykisk ohälsa. Jag har sårat min fru så många gånger på fyllan så jag anser att hon ska slänga ut mig ur huset men det vill hon inte, hon anser att jag då är feg. Jag tänker på henne o våra barn, jag har sån skam. Jag har nu bestämt mig för att sluta dricka helt, det är inte värt all skit. Min fru anser inte att jag är alkis då jag aldrig dricker vardagarna o har vi parmiddagar kan jag oftast hålla ddt på en hyfsad nivå. Jag däremot anser att jag har problem då mitt beteende ändras o trots vetskapen om detta så fortsätter jag, då har man problem iaf anser jag, vad tycker ni? Någon som känner igen sig?
Mår fruktansvärt dåligt just nu.

Winna

Välkommen hit - fint att du tagit steget att skriva. Du beskriver så väl vad alkoholen gör med dig och är på det klara med att du vill ha en förändring. Jag håller med dig - jag tycker också att man har ett problem när man fortsätter med ett visst beteende trots oönskade konsekvenser. Om du känner att du får kontrollförluster och förlorar dig själv när du dricker - ja, då kan det vara en varningssignal. Och den varningssignalen hör du ju inom dig.
Härinne finns alla slags erfarenheter och en vilja att hjälpa varandra. För några år sen var detta forum min livlina och jag kom ur mitt missbruk av A. Det går att förändra, att må bättre, att hantera sig själv och sin omgivning bättre.
Förstår att du är ledsen och mår dåligt över det som hänt. Jag betedde mig också förjävla illa mot min man emellanåt när jag drack så jag vet hur det känns. Men du är medveten, du har tagit steget att skriva här, det är jättebra.
Kram på dig.

Jalle2018

Stort tack för dina ord. Ja, just nu är det mörkt men jag är iaf glad över att äntligen inse att A inte ska vara i mitt liv mer. Ångesten o skammen av sitt beteende blir väl bättre med tiden. Jag kommer kämpa på oavsett.

Winna

Mycket bättre. Försök vara lite självsnäll om du kan. Det är ju lätt att säga, men att slå på sig själv är så himla meningslöst och kontraproduktivt. Kämpa på, hoppas du får en god natts sömn, och all lycka till.

Rocker

Jag känner absolut igen ditt beteende. Har varit likadan i tidigare relationer, men håller mig nu helt trogen.
Likt du har jag gjort de flesta dumma grejer när jag varit onykter. Bråk uppstår nästan alltid när vi druckit. Ibland dricker jag mycket hela helger och ofta mer än alla andra på fester. Jag har kommit fram till att detta måste få ett slut och det bara förstör och raserar. Jag har ännu inte slutat dricka, men tänker på det varje dag. Det är mitt första steg.

Kram på dig och var rädd om dig & de du älskar!

Jalle2018

Ja, skitjobbigt men A kan aldrig vara viktigare än såra någon o leva med ångest. Det blir nystart men noll A. Är helt annorlunda nyckter men tappar all sans när jag är packad.
Jag fortsätter kämpa mot detta o mitt mående.

Så där var jag med. Slutade dricka helt. Finns ingen diagnos på alkoholism, men om det ofta hår åt helvete när du dricker så har du alkoholproblem. Psyket blev betydligt bättre av att inte dricka.
Men när du hållt dig nykter ett tag kommer du börja undra om du hade så stora problem egentligen. ”Din fru tycker ju inte att du är alkis”. Kanske kan ta några bira då och då iaf. Det är svårare då att hålla i. Så lägg på minnet hur du mår nu och om du blir sugen igen så tänk tillbaka och minns också alla gånger det skitit sig. Kämpa på, jag mår mkt bättre nu.

Birre

Hur går det Jalle2018? Jag känner igen mig mycket i det du skriver, och det vore trevligt att följa någon annans resa också.