Hej alla medberoende systrar och bröder! Har varit medlem ett tag och läst, ibland svarat i någon tråd.
Min man är alkoholist. Vi har varit ett par i åtta år och gifta i sex. Problemet har väl funnits hela tiden, men eskalerat. Nu har han varit inne på Beroendeenheten två gånger på 1 1/2 år, senaste gången akut då jag inte vågade ha honom hemma , jag var rädd han skulle dö så hög promillehalt hade han. Detta var ett halvår sedan och sedan dess har det gått upp och ned , nu går det mest nedåt igen.... Han har en firma med nio anställda, inkl mig, vi arbetar hemifrån vilket gör hans drickande enkelt för honom. Hade han varit barn nu så hade han definitivt fått bokstavsdiagnos men psykiatrin utreder inte honom så länge han dricker och eftersom han dricker för att få ett lugn så är vi i en väldigt ond cirkel!
Ikväll kom grannen in, han är nykter alkoholist och har stöttat min man att försöka ta tag i sitt problem . Jag var irriterad vilket grannen märkte och han frågade sådär smidigt som en del gör: ”Varför är du så sur ” Jag svarade att du får fråga min inte helt nyktre man.... Grannen talade om att han blev besviken och inte köper undanflykterna min man kommer med och sedan gick han. Nu har jag blivit idiotförklarad i ca en timme av maken. Så kan man ju inte bete sig som jag gör, jag fördärvar allt osv..... Jag vill inte skydda och ljuga mer och framförallt inte bli anklagad för att alltid vara sur när det finns en jä.ligt bra anledning till att jag är sur.... Gjorde jag fel som drog fram elefanten i rummet ?! Maken säger att det blev fel eftersom det var jag och inte han själv som sa det, jag vet varken ut eller in snart....
Mitt nicknamn är franska och betyder Ångest , det är väl så allt känns

Anxiete

nonchalera en utmaning ?? Jag antar den definitivt !!
Ser fram emot söndag ??
Kram på oss ?

InteMera

Satt just och tänkte i samma banor: varför låta en sur gubbe förstöra min helg? Mannen tog sig en brakfylla igår så lär vara bakis och sur idag. Jag tänker inte låta det förstöra hela min helg, han mår så bra dåligt utan mig hemma också, så jag antar också utmaningen och avlägger rapport imorgon! Ha en skön och rolig dag ni också!

Jag bor i stan men längtar efter att bo på landet! När mina barn har flyttat hemifrån är planen att köpa hus på ute i skogen! Så igår drog jag på road-trip och kollade på hus som låg ute till försäljning just nu! Inte för att köpa utan för reka! Var vill jag bo? Vad ska det vara för typ av hus? Så kul var det att blicka framåt och inte bakåt! Jag fikade också på ett fik i ett samhälle som jag brukar susa igenom! Har alltid tyckt att det ser så mysigt ut men aldrig stannat till. Gjorde jag igår! Vädret var väl blandad kompott? blåste så in i den att jag fick ha ett riktigt stadigt tag om ratten! Spöregn blandades med sol om vartannat! Ja lite som livet är om man skall vara lite filisofisk? Det var min lördag och jag kände mig piggare på kvällen och sov gott inatt! Ska bli spännande att höra om er lördag! Kram till er?

Anxiete

Här är ingen som inkräktar! Det är just detta vi behöver, prata om o tänka på oss själva isf gå djupare i medberoendet, hoppas fler hoppar på utmaningen för den fortsätter, vad ska vi göra för oss just idag ?!
Jag lyckades inte så bra igår. Var allt annat än sällskaplig och ville absolut inte umgås med någon plus en gigantisk huvudvärk men jag gjorde vad jag ville utan att ta hänsyn till min halvlullige man !
1-0 till mej ?
Jag började med en långpromenad med hundarna, satt i lä och tittade på hur vinden lekte med havet, en lustiger dans , vilka krafter och vad små vi är! Kändes faktiskt tröstande, mina bekymmer är i det stora hela inte mer än ett sandkorn på stranden och jag kan själv påverka dem.
Fortsatte dagen på samma tema, cyklade ut i skogen med lite fika och fortsatte begrunda min litenhet.
När jag kom hem var maken hungrig och undrade vad det blev till mat- har inte en aning , svarade jag. Jag ska ner till pizzerian, vill du följa med? Nä, det ville han inte.... De har inget alkoholtillstånd och säljer inte ens lättöl ??
Så det blev middag på pizzerian, världens trevligaste killar , och lite mat med hem till maken. Resten av kvällen försökte jag titta på tv, men eftersom jag förvirrat min man genom att inte vara som vanligt så tragglade han isönder programmen... det blev en bok och sedan kom John Blund
Så ingen världshistoria skrevs men det vad var jag behövde! Idag ska jag hem till en kompis och fika ett par timmar. Det var länge sen vi sågs så det ska bli mysigt!!
Hoppas ni hänger på min fortsatta invit, vad ska jag göra för min egen skull idag ??
Kramen ?

Vi ska hand om oss själva och vara bästa vän till oss själva! Varje dag! Tänkvärt det du säger om sandkornet! Naturen ger en alltid tröst och perspektiv tycker jag! Vi är en liten mikroskopisk del av en millisekund! Kram?

Anxiete

hade en härlig dag, Nordäng ! Jag är en av de få som älskar att flytta!Att som du titta och fundera , planera och ”vända blad” -Kanske därför jag nästan blir vördnadsfull över en ny anteckningsbok eller almanacka- allting är rent och orört, jag själv formar innehållet.
Vi skulle kanske starta ett kollektiv i skogen någonstans , Vilsna själars kollektiv ??

navara18

Man måste tänka på sig själv i första läget och hitta saker som gör en glad och man slipper gå hemma och ha ont i magen.
Vore tacksam för råd i tråden ” Jag har tröttnat”, för jag vet inte hur jag ska gå tillväga längre.
Ha en härlig söndag, det ska jag försöka ha.

Min fina handikappade dotter.
Vi ska göra en brasa i stugan och grilla oss en korv.
Kanske också baka lite gott bröd.
Här är luften klar och solig. Som en septembersöndag ska vara.

Anxiete

Vad härligt det låter , känner nästan doften? och så började det kurra i magen.. ?

InteMera

Jag lyckades göra mig och barnen en bra helg! Först en utflykt på dagen igår till en marknad på landet, glad stämning och gott fika och lite nybakt bröd med hem. Eftermiddagen roade jag mig med renovering i mitt eget boende, nya tapeter för ett nytt liv. Jag har inte flyttat men har extra boendet som tillflykt när jag behöver andas och det är guld värt oavsett kostnaden. Idag blir det idrottsevenemang med barnen, också trevligt och alltid utan mannen.

Mannen verkar lite förbryllad över mitt nya sätt att vara, jag gör det jag vill och ”frågar inte lov” mera, kollar inte med honom om det passar. Eftersom han tar sig friheten att dricka när som helst så tar jag mig friheten att komma och gå som jag vill och ser till jag och barnen har det bra. Hans drickande är väl ungefär som innan, det som ändrat är min attityd som gått från offer och beklagan till att styra mitt eget skepp ? Känns bra!

Anxiete

det går framåt för oss på olika sätt, underbart ??????
Jag är så glad att jag har detta forumet
Tack alla underbara på alla sidor ?

I skogen låter härligt Anxiete? Jag är också så otroligt tacksam för detta forum och att ni finns här alla kloka och fina människor! Har tagit en promenad i den älskade skogen! Suttit på en stubbe och tittat ut över sjön! Tänkte på sandkornet och kände mig liten på ett bra sätt! Sjön den låg där för 200 år sedan och ligger där fortfarande om 200 år! Bara människan som tittar ut över den som byts ut! Ska verkligen se till att göra resten av min ”lilla stund” här på jorden så bra som möjligt! ?☀️

Anxiete

ultimatum till mej själv. Jag ger detta 1 år till, har det inte skett någon drastisk förändring så går jag. Jag har ställt påminnelse både på telefon och dator om 3,6,9 och 12 månader. Varför så lång tid?! Därför att jag är inte klar, jag vill inte detta egentligen och då kan jag aldrig anklaga mej själv för att förhasta mej vilket jag brukar göra. Jag känner ett lugn över att jag tagit beslutet !
Under tiden ska jag kolla jobb, dyker det upp något söker jag och jobbar på mitt jobb här hemma på ledig tid. Jag ska spara varenda krona som jag får över till kontantinsats till ett litet hus.
Jag ska försöka leva i harmoni med min man och när jag blir arg, ledsen och irriterad så ska jag tänka på mitt kommande liv och då behöver jag inte vara arg, ledsen och irriterad längre. Allt är övergående. Jag äger mitt liv !!

InteMera

Det låter som en utmärkt plan Anxiete! Att flytta ultimatumet till sig själv tror jag är mycket mer fruktbart än att kräva det av någon annan.

Jag gjorde detsamma för ett år sedan, gav mig själv ultimatumet att jag ger det ett år att ändras och om inte så tar jag mina egna beslut för framtiden utan honom.

Hade under tiden som du gjort upp en sparplan och förberedde i det tysta med att ordna ur skåp och packa ner sådant som kan bli bra att ha. Tittade och funderade på var och hur jag ville bo i mitt nya liv, indredde i dagdrömmar och kände första gången på länge jag hade nåt att se fram emot. När året gått och inget i större utsträckning ändrats tackade jag ja till ett eget boende när det rätta läget av en slump ramlade mig i famnen. Det är nu två månader sedan och jag har inte flyttat in på allvar där ännu, kanske jag njuter av att se mannen våndas över att inte veta var han har mig. Gör nya stället fint med nya tapeter och njuter av min tid där, så skönt och befriande att ha ett ställe att åka till med barnen när mannens drickande spårar ur. Vilket det i och för sig gör mer sällan sen jag släppte bomben om att jag skaffat en bostad men helt sluta har han nog ändå inga planer på.

Att ge sig dendär tiden tror jag kan vara bra, om läget inte är akut men man känner på sig att det inte heller är hållbart att fortsätta på samma spår som nu. Att ge sig tid till eftertanke hur man vill ha det istället återger styrka och beslutsamhet, ett återtagande av makten i ens liv.

Dethär forumet har varit en oöverträfflig hjälp i min process och en stor anledning att jag kommit såpass långt i mitt tillfrisknande från medberoendet på den trots allt rätt korta tid som ett år är.

Så dröm på Anxiete, planera och fundera, tänk till vad du vill ha av ditt liv! Du är värd all lycka i världen, så låt dig själv blomma om det är det du vill göra!

ett år är rejält med tid men ändå greppbart! Och också smart att väga in ekonomiska aspekter som jobb och sparpengar! Det kommer ge dig en extra trygghet! Tror som Informera att ett ultimatum som utgår från en själv är det bästa! Ett löfte till dig själv! Gör ju också att man inser att man kan ta makten över sitt eget liv!

Anxiete

Det känns bra att ni tycker mitt resonemang funkar!
Det roliga i kråksången är att maken som druckit tors- igår kom imorse och sa ”nu är det stopp” Oftast fortsätter han ett par månader innan han ens tänker tanken att stoppa. Jag märker ju att han håller på att försöka förändra sej till det bättre men jag vet ju också att balansgången är på slak lina.
Istället för att börja diskutera lösningar med honom så sa jag bara -Jaha, vad skönt för dej. Blicken jag fick var både förvånad och frågande men han sa inget mer ?
Jag tror att mitt nyvunna beslut gjorde att jag kunde lämna över hans ångest där den hörde hemma, hos honom, inte hos mej !
Kram på er ?

Zcina12

Du har/gör rätt! Fortsätt, flytta och värdera Ditt Liv. Han kan göra samma.... Tillslut är det nog. Kram

Djävulsdansen

Läser och gläds över dina kloka tankar och ditt sätt att agera ??
Bra att du erövrar makten över ditt eget liv och låter mannen ta ansvar för sitt
Jag vet hur oerhört svårt det är.. Nästan omöjligt.. All lycka önskar jag dig ❤