lider av depression sen cirka 7-8 år tillbaka då den började smått men nu eskalerat att jag dricker alkohol varje helg även på semestern har det gått överstyrd att jag kan knappt leva en dag då utan alkohol känner alltid ett behov av det men på dagar som jag ska jobba så är det inge problem då är jag nykter från måndag - fredag men direkt när jag kommer hem på fredagen så börjar jag dricka och slutar på söndagen och min familj har börjat fråga mig om jag fått problem med alkoholen men jag nekar och säger att allt är bra fast jag bara vill berätta sanningen men vågar verkligen inte efter all skit dom varit med om gällande mig vet inte vad jag ska göra...

Hej andreas009, och varmt välkommen till forumet!

Du beskriver din situation på ett ärligt och modigt sätt. Du säger att din alkoholkonsumtion har eskalerat, och att du dricker nästan varje dag då du inte jobbar. Din familj har börjat visa oro, och jag tolkar det som att det är smärtsamt för dig att inte vara ärlig inför dem. Denna smärta tror jag att det är många här på forumet som kan känna igen sig i! Det framgår tydligt att du skulle vilja öppna upp för din familj, samtidigt som du beskriver att du inte vågar just nu. Vad tror du att det skulle ge dig att ta steget och berätta för dem?

Det finns många här på forumet som varit i situationer som liknar din och hittat vägar till en förändring, det kommer du också göra! Du beskriver att du klarar att avstå alkoholen fem av sju dagar i veckan när du arbetar, det är ett styrketecken. Fortsätt skriv och berätta hur det går, och läs och inspireras av andras inlägg. Vi finns här för dig!

Varma hälsningar

Kristoffer

Alkoholhjälpen

andreas009

har förlorat nu alla min vänner eftersom alkoholen gick före dom. Men har berättat för mina föräldrar för 3 dagar sen hur allt har liggat till om mitt alkohol beroende och andra tunga problem jag burit på. Dom stöttar mig till 100% men man ser att dom är besvikna och jag förstår dom är sjukt besviken på mig själv och försöker göra allt till rätta igen har funnit en plats dit jag åker när jag är deprimerad för att tänka på framtiden och vad jag vill göra. Det är många steg kvar till målet men är på rätt väg känner jag även fast jag inte har mina nära vänner vid min sida men det är mitt egna fel har nu inte druckit alkohol på 2 veckor känner fortfarande suget efter det men tänker på min familj och det får mig motstå alkoholen

Fredde

Starkt jobbat av dig att du klarat av att vara vit i 2 veckor det visar att du vill ha en förändring i ditt liv till det bättre så du kan börja bearbeta din depression så du mår bägge i dig själv. Jag har själv varit deprimerad från och till i många år och det är ingen dans på rosor men att självmedicinera med alkohol gör bara depressionen värre och man skapar bara mer problem och ångest än vad man hade från början.Den bästa vän man kan ha är sig själv så man får försöka lära sig att börja älska sig själv och bli snällare mot sig själv och tänka att man duger precis som man är. Du är på god väg och det är bra att du vågat berätta för dina föräldrar hur allt ligger till för att vara öppen och ärlig gör den tunga bördan man bär på lättare. Kämpa på?

andreas009

tack för svaret fredde alkoholen gjorde verkligen depressionen värre det har du rätt i om jag hade fortsatt druckit flera veckor så hade det kunnat sluta med att man fullbordar ett självmord är jäkligt glad att jag öppnade upp mig själv för min familj och inte bär på problemet inuti mig längre + att en av sakerna som kan hjälpa en bort från denna negativa sida är att finna ett eller flera intressen så man tänker på något annat det är tufft och går inte över bara så där detta är något jag kommer behöva bearbeta ett bra tag framöver för att inte hamna där jag var förut och jag följer nu detta som blivit ett slags motto för mig (tänk om meningen med livet är att ge mening åt livet) varje gång jag tänker på den meningen så känner jag att det finns en mening att kliva upp från sängen och kämpa på till dig med fredde :)

Så stark och medveten du är! Jag önskar dig den styrkan hela vägen till ett nyktert liv med goda vänner! Vi kämpar här tillsammans!

Depression blir inte bättre av alkohol. Den blir på sikt värre och värre. Så du kommer att märka förbättringar med tiden. Små först sen mer och mer. Dock bör du försöka jobba med orsakerna till att du är deprimerad. Antagligen kom alloholen in som egenmedicinering.
Skönt att ha familjen att prata med. De kanske kan hjälpa dig i steget mot att må bättre.
Om du slutar dricka kanske det är läge att sträcka ut en hand till dina gamla vänner och berätta hur det ligger till? De är säkert mer förstående än du tror.
Häng i.

andreas009

nej verkligen inte depressionen blev ett rent helvete med alkoholen men det var inget man tänkte på då man drack för att glömma allt men nästa dag slog det tillbaka som en bomb med ångest och gud vet allt varje helg förut var det så och märker faktiskt skillnad att saker jag älskade att göra innan jag var nere med alkoholen har jag börjat göra igen och jag har börjat skapa mål och följa dom börjar med små mål och går vidare sen till större mål och
kommer försöka kontakta mina gamla vänner

Jag har också försökt fly depressioner med alkohol. Funkar ju på kort sikt men som sagt rena helvetet på längre sikt.

Låter ju som du håller på att vända det här! Det viktigaste jag lärt mig genom åren är att INTE dra mig undan när depressionen smyger sig på. Tvärt om är det då jag behöver vara med andra så mycket det går. Så jag tvingar mig att träffa vänner och familj vilket snabbar upp läkningen.
Bra tänkt med mål, glöm inte bort att belöna uppnådda mål på något (nyktert) sätt!

Bra jobbat!