Ny här med egen tråd. Har dock läst många inlägg sedan jag hittade forumet för några veckor sedan.

Bestämde i tisdags morse att det får vara nog nu. Kände inte ens ett sug de första dagarna, ett par värktabletter mot huvudvärken bara. Efter att ha läst mångas berättelser förstod jag att lockelsen säkert kommer att dyka upp. I går längtade jag, men tack och lov infann sig aldrig tillfället.

Nu önskar jag lite pepp när suget sätter in. Har förstått att det finns många, många i samma situation som jag. Att det hjälper att läsa om andras erfarenheter och se responsen de får känns stort.

Hälsningar en lyckligt gift kvinna med ett bra jobb och flera fina (vuxna) barn. Så varför?

Jobbig historia det där. Kram. Usch. Jobbigt.

När det väl tar fart, så går det fort nedåt.
Med beroendet. Man sugs in en spiral
som snurrar fortare och fortare. Det går
så fort så man fattar inte och man hinner inte
med att stoppa.

Ja varför dricker vi?
Beroendet skapades långt innan vi
själva visste om det. Någonstans "långt
mycket tidigare" upplevde vi något bra.
En kick, Välmående. Och det försöker
hjärnan återskapa.....

Men det är väl högst omedvetet.

Men att återfallen kommer
när man mår som bäst, är på topp mentalt.
Den är svår att fatta? Varför?
Många skriver om HALT. Nä..
Känner inte igen det alls.
Här det när jag mår bra, livet är på
topp, är rent ut sagt euforiskt lycklig.

Då har jag tagit återfall, i återuppbyggnadsprocessen
från det senaste återfallet. Som att det blir ett överskott
av lycka - endorfiner - som jag ska supa bort. Igen.

Du är så medveten om och i dina återfall. Där
upplever nog jag din styrka. Lugn och trygg trots
allt på något vis. Och du är vinnare oavsett för
du har kommit otroligt långt i din kamp.

Har du någon strategi när "the devil" dyker upp igen?
För det kommer denna envisa jäveln att göra.
Denna kommer släpa efter oss för resten av
livet. Jobbig och tjatig fan det där...

Kram

MM

Jag har också läst, och blev så berörd av din berättelse. Var stolt över dej själv, som klarat så mycket svårigheter i ditt liv, ända från barndomen. Du är så stark, men tillsammans kan vi bli ännu starkare. ❤️ Kram

AL

som stark...ja det kanske är helt rätt...fast lite fnuttigt ändå. Du är mer som en maskros som blir över-asfalterad gång på gång och ändå kommer du upp...gul och vacker.

Vilken respons jag fått på mitt tragiska inlägg, det verkar ha berört. För det mesta vill jag bara skriva av mig, ibland blir det djupare. Tack för era kommentarer. ♡ Håller med dig, MM, i din analys. Till viss del kan vi känna igen oss i varandras dryckesvanor. AL, dina ord värmde mer än du kan ana.

För bara några år sedan tyckte jag att det var konstigt att jag mådde dåligt. Jag som hade föräldrar som älskat/älskade mig. En psykolog befriade mig från dessa onödiga samvetskval. Jag har tidigare berättat om de ord hon sa angående mina föräldrar, som alltså på sitt vis försökte göra gott, trots att de båda led av svår psykisk obalans.

Meningen psykologen sa blev på något sätt helt avgörande för framtiden:

"Javisst, de gjorde så gott de kunde, men det räckte inte".

Vilken befrielse att få höra detta! Tänk att efter alla år få tillåtelse att känna det som det faktiskt var. För första gången tillät jag mig att förstå att min uppväxt faktiskt inte var så rosenskimrande - tvärtom!

Ha det gott alla kämpar! ♡

Har läst ikapp din tråd . Din historia berör mig oerhört . Känner igen mig i så mkt . Du skriver ärligt utan krusiduller .
Du är en verklig kämpe !
Kram

I går köpte jag vodka. Ja, jag vet, det är så j-a idiotiskt. Jag smög, men det är klart att M märkte att jag druckit, då jag sög i mig halva på kort tid.

I morse pratade vi - igen. Han hade sovit dåligt p g a detta och bad att jag skulle berätta för honom nästa gång suget kommer över mig, så att vi kunde göra något för att bryta det; promenera, titta på en film, knulla (förlåt, M:s ord...). Jag grät och förklarade mina känslor av skam. När jag frågade om han inte var less på mig, nekade han och övertygade mig med orden:

"Det hade lika gärna kunnat vara jag."

Det sammanfattade allt av betydelse. Han har verkligen förstått. Efter trettio år tillsammans väljer jag ändå att använda det lite klyschiga "Jag älskar honom till månen och tillbaka!" ♡

Vill så gärna tillföra något fint här på forumet, så jag vänder det negativa återfallet till något positivt. Mår trots omständigheterna fantastiskt bra just nu och är full av förhoppning (inte av vodka) inför framtiden.

Trevlig helg på er alla, oavsett om ni krigar eller "bara" ligger i beredskap! ♡

Vaniljsmak

Vad fint att läsa om det kärleksfulla förhållandet du har! Jag blir så glad för din skull. Det belyser också det förunderliga i alkoholmissbruket. Ja, du har haft en trasig barndom men lever ett fint och lyckat liv idag, precis som jag. Likväl drabbas både du och jag av "monstret" som gör allt för att få oss att falla. I slutändan verkar livsstil inte spela så stor roll, ett beroende är ett beroende helt enkelt. Jag är beroende oavsett om jag lever i ett slott eller ute i rännstenen. Det är lite tankar som börjat snurra hos mig efter att jag läst dina senaste texter. Det hjälper mig att förstå mig själv och det vill jag tacka dig för!

Då blir det nystart även för dig idag- verkar vara många som "börjar om idag". Fint att läsa om din man- var rädd om honom?

Kram

Tack för som vanligt fina kommentarer. ♡ Det slog mig att jag varit borta ett tag och kände att jag ville hinna skriva innan ni "gamla" forumvänner funderar. Har ju en tendens att försvinna vid sämre perioder, men nu ska jag berätta något positivt.

Efter förra helgens vodka-incident höll suget i sig, det klamrade sig fast och släppte inte vad jag än använde för motattacker. Ville verkligen inte gå ner mig i det svårkontrollerade starkspritsträsket, men klarade från början inte av ångesten, så vid två tillfällen köpte jag folköl, det var just då en kompromiss för att inte kapitulera helt.

Suget och ångesten fortsatte att angripa mig, men som så ofta vid dessa tillfällen satt jag på mina vita knogar och bara väntade och väntade. Fattade inte alls varför suget kommit tillbaka med så full kraft, det vita livet har ju periodvis varit riktigt behagligt och utan kamp. Nåväl, läste tillbaka lite i min tråd och hamnade i en beskrivning av en bra period i våras, där jag berättar om hur förundrad jag är över att suget är borta. Sedan kommer förklaringen: L-glutamin!

Det hade jag helt glömt bort. Det är väl som det mesta, när det rullar på tänker man inte på hjälpmedlen. Hade t o m kvar av det hemma så gick direkt och tog ett glas (L-glutamin alltså...) och, tro det eller ej, suget försvann! Förra gången tog det flera veckor innan jag insåg att det var det som hjälpt mig. Nu kan jag andas ut och tänker då rakt inte göra något uppehåll igen. En helt naturlig produkt - en aminosyra - som vetenskapligt bevisat hjälper mot sug. Så tacksam att jag återupptäckt den. (Och nej, jag har inga intressen i försäljningen av denna.)

-----------

I dag är det ett år sedan jag tog det slutgiltiga beslutet att bli nykter. Ca 50 dagar har A-hjärnan lyckats övertala mig, dock sällan till extrema fyllor, vilket bara det är en vinst. En enkel summering ger 315 vita dagar av 365! Ger mig själv en klapp på axeln. Jag är ännu inte där jag vill vara, men helt klart en bit på väg. Dessutom har jag fortfarande målet i sikte.

Nu ska jag göra mig klar för AW. Tar det säkra före det osäkra och tar bilen, trots gångavstånd. Varför chansa vad gäller de strategier som är lätta att genomföra...

Ska läsa ifatt i trådarna i helgen. Har lite viktiga saker att utföra först, som t ex att gosa med ett nyfött barnbarn. ❤

Trevlig helg och kram till den som vill ha och behöver.

Härligt att du mår bra och är på ”G” ?. Du är verkligen en kämpe ? Vad intressant med L-glutamin, det kanske är något för mej också. Finns det att köpa i hälsokostaffärer? Jag ska googla på det iaf.
Ha en riktigt fin helg du med ? Kram

Tack för att du delar med dig av din historia. Det ger så mycket att få ta del av så ärligt, naket inlägg. Jag är helt tagen och mina tankar fladdrar kring både min och makens historia.
Stort tack och kram till dig. Kan inte skriva mer, det bara snurrar i huvudet av tankar. Jag ska försöka dela min historia i min tråd.

TACK!

Tack för kramen , den mottas tacksamt .
Så bra jobbat med alla vita dagar du haft under detta året !
Undrar oxå var du köper L- glutamin ?
Låter som en dundermedicin.
Så underbart att få goda med barnbarn ❤️
Kram tillbaks

John-Erik

Hej Vinäger!

Toppen att det funkar.. Funderar lite på vad som orsakar bristen..?
Vilket organ producerar L-G.?
Ska kolla runt lite.
315 av 365 är väldigt bra.. Var stolt.. :-)

Kram vännen

John

Hej Rosa-vina! omtänksamt av dig att leta fram och lägga in en länk. Tyvärr innehöll den försäljning av en bok och därför redigerade vi bort länken.
Hoppas du förstår, fortsätt såklart gärna skriva och läsa här!

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

I dag utmanade A-rösten N-hjärnan i ett läge där den visste att det skulle bli lite ensamtid:

- Hörru, vi svänger förbi Systemet på vägen hem.
- Nope, inte en chans.
- Kom igen...
- Nej!
- Men ett par 3,5:or på affären då. Snälla!
- NEJ, säger jag.
- Vadådå, ett par folkisar har väl ingen dött av.
- Fuck off!

N-hjärnan vann på knockout. Själv var jag bara åhörare, men visste att jag satsat rätt. Vinsten blir en närvarande kväll och en fin start på morgondagen.