Jag har slutat med vin många gånger,
Jag har börjat med vin lika många gånger.
Vad är oddsen att bli fri den här gången?
Jag har kommit upp i en mängd på minst en flaska vin per dag. Mer på helgen.
Jag har deltagit i Internet baserad behandling, varit medlem här, pratat öppet med min familj. Känner nästan att ju mer fokus jag har lagt på att prata om det, desto mer fokus har alkoholen fått...
Just nu längtar jag efter en quickfix, bara helt okomplicerat sluta. Sen är det bra med det!
Samtidigt inser jag att det inte alls blir enkelt. Därför tar jag detta "offentliga" steg.
Stöd kommer jag att behöva. Nån gång ska jag lyckas!

Öltunnan

du är, så jag tar rygg på dig. Någon gång måste jag lyckas, känner ofta att snart kommer det att gå, att bara ge upp alkoholen och hamra in i huvet att jag inte kan dricka alkohol på något sunt sätt.

Bestemor

Det här förväntade jag mej inte... Men de skvättar av vin som sparats tull matlagning har jag med nöje druckit upp. Gott? Näää, surt gammalt vin
Är botten nådd Nu då? Mitt hopp och min högsta önskan!
Absolut inget tvivel om mitt beroende
Jag har inte tvivlat de senaste 3-4 åren
Men vart sitter då spärren?

Hjärnan är ”kidnappad”
Och jobbet som måste göras är ”fritagning” vilket är den tuffa utmaningen.
Hur länge har du kunnat hålla upp tidigare? Vad fick dig att lyckas? Och vad fick dig att trilla dit igen? Jag tror att det är dom faktorerna man måste jobba med och hitta strategier för. Och inte är det enkelt. Och dom allra flesta faller flera gånger på vägen. Men skam den som ger sig! Du klarar detta också! Kämpa på! Kram?

Bestemor

Orkar inte utan hjälp.
Hoppas på medicin som tar bort suget och samtalsstöd.
En total obalans.
Äter fel, hetsäter onyttigheter.
Ångestfylld.
Rastlös.
Måtte jag få hjälp! Det här steget har jag aldrig tidigare tagit !

Bestemor

Jag tycker inte att jag har lyckats nån gång. Ett par veckor kanske..
Nu känns hela tillvaron skakig.
Ingen återvändo.
Kanske medicin kan hjälpa till en hållbar nykterhet. Ser i nuläget ingen möjlighet att klara det på egen hand.

Bestemor

Nu har jag träffat läkare och tagit emot medicin för att minska suget efter alkohol, samt medicin för att få sova.
Det känns så spännande! Jag ser fram emot att följa min egen utveckling. Det måste bara bli bättre. Ikväll är första nyktra kvällen på väldigt länge. Tänk om jag dessutom får sova gott? Även det är mycket länge sedan.
Det finns hopp när man inser sin egen svaghet. Jag vågar tro!

Bestemor

Ja, det här är på riktigt med allt vad det innebär. Jag tror på öppenhet så igår berättade jag om behandlingen för mina vuxna barn och min man. Den som verkar tveksam är min man som lovat att själv sluta med alkohol för att stötta mej, men jag vet inte om det är så helhjärtat.
Kanske blir min nya tråd som anhörig istället, såsmåningom.
Men ni är mitt fokus på mej själv i första hand. Med eller utan stöd. Jag kommer att söka stöd hos människor som kan ge mej det. Här på forum, samtalsstöd och en nära vän.
Jag tror på Campral som behandling. Som jag förstår så påverkar den hjärnan på samma sätt som metadon gör för en knarkare. Alltså, jag får lugnet med inte ruset.
Jag upplevde omedelbar effekt efter första dagens behandling! Känner mej så tacksam!
Att jag har haft ett alkoholberoende har jag erkänt för mej själv i många år, 10-15 år med helgdrickande och semesterdrickande. Senaste 3- 4 åren allt mer vardagsdrickande.
Jag har deltagit i internetbehandling, varit öppen inför familj och vänner när jag försökt minska eller tagit vita perioder. Men, de perioderna gjorde varje gång att behovet blev uppdämt och ökade drickandet när jag släppte förbudet. Perioderna var även jobbiga med rastlöshet, oro, ilska, offertänk.
Jag har haft två användare här på forumet tidigare. Ibland har jag gått tillbaka och läst och förfasats över mina resonemang. Undrar du så sök Träningstanten och Farmor.
Källargubben, det dök upp som alias mest för att jag är gift med en. Kanske omedvetet en rädsla över att det är mitt kommande problem. Att vara anhörig, till Källargubben.
Där, nu kommer min livliga fantasi igång. Att inte vara närvarande i nuet. Mindfullness.
Jo, jag har tränat, gått kurser och går kurs nu igen i mindfullness. Tror verkligen på att det är nåt som jag behöver. Bromsa mina känslor som fort drar iväg in i framtiden där de är okontrollerbara.
Istället vara här och nu. Jag märker nu direkt att lugnet jag hade när jag började att skriva försvann och oron blev en klump i magen.
Intressant iakttagelse.....

Så intressant att läsa om dina perioder!Precis så är det för mej också....Drickandet som ökar efter en lugn period är så himla typiskt för mej!Just nu dricker jag inte och känner att alla är orättvisa och anklagande,nåt dom säkert har skäl för att vara....Man tycker synd om sej själv för att man måste vara nykter på nåt jäkla konstigt sätt.

Lollo78

Hej källargubben.
Jag började med campral för ca 3 veckor sen och tycker det funkar jättebra. När suget efter A kommer runt 13-14 Så tar jag tabletterna och efter en stund försvinner suget och rastlösheten. Samma på kvällen. Igår var första dagen som jag inte kände något sug alls. Hoppas det håller i sig.
Kämpa på och lycka till

Bestemor

Vilken befrielse! Jag tror att den dopaminbrist som man själv har skapat sej, genom sitt drickande, balanseras upp med Campral. Så egentligen mår vi bara som vi normalt skulle må om vi inte hade missbrukat alkohol. Även det ör en tröstande tanke, efter nåt år så borde man ha återfått sin egen balans. Den befriande känslan jag har idag, av att inte alls sakna mitt vinglas ( min liter vin/ dag) den är underbar!
Tänk så många ångestfyllda tidiga mornar med halsbränna så att jag varit tvungen å sitta å sova!
Det slapp jag att uppleva i natt!

Bestemor

Ja, efter tillräckligt många försök på egen hand så blev min insikt att jag vill bli fri.
Så nu tycker jag inte synd om mej själv för att jag inte "får" dricka.
Jag är tacksam att jag inte behöver dricka vin för att få ro.

Det är alltså du som finns där bakom. Klokt kanske att byta både tråd och nick för att verkligen känna förändringen.

Blir både glad och rädd av att läsa att du sökt hjälp. Självklart så in i helsike glad för din skull, men samtidigt förskräckt över det faktum att jag själv till slut kanske måste göra detsamma.

Men du, fantastiskt roligt att du tagit steget fullt ut. Jag tror på dig. ♡

Bestemor

Ja, med att avslöja mina tidigare alias vill jag visa min långa krokiga väg för att komma dit jag är nu. Alla mina envetna försök som förr eller senare har misslyckats. Ja till och med förvärrat och ökat min alkoholkonsumtion.
Jag har inte hamnat alldeles på botten, men tillräckligt djupt den här gången med dagligt vindrickande på minst 75 cl.
Kan jag vara ett skräckexempel som får någon annan att söka hjälp tidigare så är jag tacksam.
Jag känner redan att jag har fått ett nytt liv. Efter bara ett par dagars behandling.

Li-Lo

Tack för att du fortsatt finns hos oss. Du gör skillnad även här hos oss. Glad för dig.

Vänligen Li-Lo
Alkoholhjälpen

Bestemor

Inga problem att avstå vinet. Inte nåt sug alls. Sover gott om natten och har inga mardrömmar längre.
Vaknar lite segt, men helt utan ångest.
Lite mer småätande har det blivit, även sånt som jag vanligtvis inte äter som snacks och godis. Men det är inget som bekymrar mej. Jag ser fram emot att komma alltmer i balans. Jag har även berättat om mina alkoholproblem för en vän. Det känns skönt och naturligt. Nu är alla nära och kära informerade.
Maken har varit tvär i humöret, jag gissar att det beror på att han halkade in på en alkoholfri helg, och kanske framtid, utan att själv ha tagit beslutet. Men det är ett annat problem som jag får ta i en annan tråd.
Jag är överraskad över den positiva effekt som campral tycks ha på mej. Är jag ett ovanligt lyckat exempel? Är det fler som har erfarenheter?
Du som tvekar att söka vård, våga ta steget och boka tid till läkare. Du har allt att vinna!