Hej. Har skrivit här förut men det har inte gått så bra ännu. Mitt drickande ser ut som följande, jag dricker ca 2-3 gånger i månaden men då massor. Jag har druckit i snart 10 år, vardag som helg. Jag blir inte bakis längre, jag får abstinens som håller i sig ca 2 dagar efter att jag druckit. Jag skakar, mår illa och mår fruktansvärt dåligt rent allmänt. Jag har insikter i att jag har problem och jag vet att jag snart kommer att dö av mitt drickande om jag inte slutar. Jag har gått hos beroendevården, fått mediciner och terapi och allt möjligt men det hjälper inte. Jag dricker inte för att jag mår dåligt, jag dricker för att komma bort från en tråkig vardag. Två veckor kan det gå och sen är jag tillbaka och dricker igen. Min toleransnivå är otroligt hög och jag får minnesluckor varje gång jag dricker, ändå lyckas min "autopilot" dricka ännu mera som jag inte minns något alls av. Jag vill inte dricka, men jag kan inte låta bli. Folk säger att jag ska skaffa en hobby, ta en promenad, hitta på saker, och jag gör det men det hjälper inte. Någonstans finns ändå en lucka som går att fylla med alkohol. Snälla hjälp mig, jag vill inte dö av alkohol innan jag ens hunnit fylla 25....

nydag2018

Undrar om det kan vara så att min hjärna på något sätt försöker planera för ett återfall. Hänt flera gånger den senaste veckan att jag drömt om att jag dricker sprit och blir jättefull och gör sjuka saker, för att sedan drömma en annan dröm där jag dricker folköl och bara tar det "skönt" med lite extra avslappning, utan ångest, skam och bakfylla. Tycker att det är obehagligt i vilket fall som helst. Vet ju att jag läst i andra trådar om folk som skrivit om diverse tankar och sedan tagit ett återfall, och att de tankarna man då delat med sig av har haft en del i återfallet. Jag vet inte, men hoppas på att någon kanske har någon form av respons att ge på detta inlägg. Jag vill ju såklart inte dricka, men är ofta så himla trött så det jag vill göra orkas inte riktigt med och då känns det rätt meningslöst allting..

Om du redan är trött kommer du ändå bara bli tröttare av att dricka dig berusad.

Lite som att tappa telefonen i marken, och sen fortsätta slänga den i marken för
Man har ju redan tappat den en gång.

Du kanske har läst en del om återfall och funderat på sprit/öl under dagarna? Jag har läst att det vi drömmer om speglar våra intryck vi samlat under dagen.
Tror inte att du undermedvetet börjat planera ett återfall. Det är (tufft nog) alltid ett medvetet val. Ingen råkar dricka sig berusad, det väljer man.

Vet inte om det var svaret du ville ha, men det var det första som kom mig till tanke.
Fortsätt nykter, inget blir bättre av att vara alkoholpåverkad.

You got this ??

nydag2018

Tack för svar!
Givetvis är det en medveten handling att ta själva återfallet men jag tänker att hjärnan typ undermedvetet planterar små tankar kring att det skulle vara ok med lite?

Går ganska bra ändå, 150 dagar nykter. En månad kvar till ett halvår. Så lång tid men samtidigt så kort tid. Vardagen är numera nykter, det är inte längre ett val att välja att vara nykter utan det är min standard så det känns oerhört skönt. Flyter på enklare då.

Trevlig helg.

nydag2018

Idag firar jag 5 månader som nykter! Även om det finns dagar då jag ifrågasätter nykterheten så, in the end of the day vet jag att det nyktra livet är det ända livet. Länge leve nykterheten mina vänner ?

nydag2018

Vaknade upp till att appen i telefonen berättade för mig att jag varit nykter ett halvår idag. Stämmer väl inte riktigt, det är 180 dagar så är väl egentligen typ två dagar kvar till ett halvår men men.

Jag mår hur bra som helst i min nykterhet, självklart har har dåliga dagar också men det är ju något som ingår i livet. Skulle vilja säga att det finns två sidor.
Den ena sidan är att det här med alkohol är sjukt avlägset för mig. Jag kan inte fatta hur jag kunde dricka så mycket, jag kan inte fatta hur jag orkade, jag kan inte fatta att jag vågade, jag kan inte fatta att jag ville. Nu har det visserligen "bara" gått ett halvår men jag har oerhört svårt att se mig själv så full att jag inte kan ta hand om mig själv, att jag gör saker jag aldrig skulle göra nykter. Det känns så himla långt borta från vad och hur jag är idag.

Å andra sidan så är jag bara "ett glas" ifrån samma situation. Det kommer jag ju aldrig att komma ifrån, hur länge jag än må vara nykter. Tror att det är viktigt att komma ihåg.

Det händer väldigt ofta att jag drömmer att jag tar återfall och jag blir så förvirrad av det. Eftersom att jag inte skulle få för mig att dricka i vaket tillstånd så blir jag helt förstörd av dessa drömmar. I drömmen undrar jag vad fan som hände? Jag skulle inte och jag ville inte dricka så hur fan hamnade jag där liksom?
Det ger en verkligen en tankeställare om hur nära man ändå befinner sig sitt destruktiva liv.

Minns inte hur det var senaste gången jag drack, kommer inte ens ihåg vart det var eller så. Inte pågrund av minneslucka av drickandet utan mer på samma sätt som att jag inte minns vilken nykter dag som helst för sex månader sen.

Oavsett så har jag tyvärr fått en del bestående skador av alkoholen, men även ett par grejer i kroppen som ju, efter ett halvår, börjat bli bra igen. Det är så skönt.

Precis som många andra så har jag ersatt alkoholen med socker och till en början så fick det vara så. Men för snart en månad sedan tog jag tag i det och slutade med onödigt socker så som godis, läsk, bullar osv och det har gått jättebra. Hälsan blir bara bättre och bättre för var dag som går.

Blev ett långt inlägg men så blir det ibland.
Idag firar jag mitt nyktra halvår med en långpromenad i skogen. ?

Kan jag så kan du ?

Inte alls "bara ett halvår". Köper inte det.
De där första halvåret är det mest
kritiska. Det är där risken är störst att man faller.

Blir så glad att du är igenom det.
Var stolt. Man får vara det även om det
sticker lite hos andra. Varför ska man inte
få vara det när man kämpar?

Klappa dig själv på axeln och säg
Grattis till dig själv.

Tror dessa drömmar är till för att påminna oss
vilken väg vi ska på. Men obehagliga är dom.
Drömmer också mycket om fylla och vaknar
i panik. Blir lika jäkla glad varje gång jag
inser att det var en mardröm.

Stort Grattis Nydag!

Kram

MM

Jag är så himla glad för din skull!
Var stolt över dig själv och din bedrift, för det är inget jävla nöjesfält alla gånger.
Ett halvår ÄR en milstolpe på riktigt. Du har tydligt visat för dig själv att du klarar livet i det tillstånd du vill vara i, och nykterhet för oss beroende är fanemej det häftigaste som finns.
Klappa dig på axeln, säg till din spegelbild att du är grym, krama dig själv, var stolt och stå rakryggad!

Ha en superdag! ❤️

nydag2018

Stort stort tack Granit, det värmer i hjärtat att läsa de fina ord du skriver!

Jag är oerhört glad och tacksam att jag gett mig själv chansen, som du säger så är nykterheten det bästa!! Alla gånger.

Nu kör vi vidare mot ett år som får vara nästa mål.

nydag2018

Jag hoppas inte att någon blir sårad av det jag tänkte skriva nu, i så fall ber jag om ursäkt i förväg.

Det jag ville skriva var iaf att jag har snart varit nykter 200 dagar. Jag har ändrat livsstil helt och hållet. Min personlighet var väldigt förändrad efter många års missbruk och beroende men nu känner jag att det börjar bli bra. Jag har hittat något som jag tycker är jag, som jag tycker om.
Alla aktiviteter har de senaste åren varit totalt ointressanta, ingenting har varit kul, endast alkohol har varit roligt. Så är det inte längre, jag älskar att hitta på saker och jag blir riktigt glad av det.

Jag mår så mycket bättre, inte alls den ångesten och nedstämdheten som jag upplevt tidigare. Självklart har jag dåliga dagar nu också, men det är inte alls på samma sätt.

Kroppen mår också mycket bättre rent fysiskt. Har slutat med olika mediciner, sover bättre, orkar mera, rent generellt bara så mår hela jag bättre.

Jag ville egentligen bara säga att jag är extremt STOLT över mig själv och oerhört glad att jag gett mig själv chansen till ett värdigt och fint liv, för det hade jag inte innan jag slutade dricka.

Som sagt innan, hoppas ingen tar illa upp. Hoppas istället att ni kan se detta som en inspiration. Fortsätt alltid kämpa, tillslut går det!! Kram till er alla.

Jag tar i alla falla inte illa upp, tvärtom. Du visar att det går att ändra sitt liv till det positiva. Ha det fortsatt bra!

nydag2018

Tack så mycket! Jättekul att höra. Jag har läst din tråd men är dålig på att kommentera tyvärr men jag önskar dig ett stort lycka till på din resa! ?

Det är ju sådana här peppande inlägg som behövs för att driva oss framåt. Jag blir superglad av att läsa. Grattis, du är grym! ♡ Kram

nydag2018

Men åh, blir ju alldeles rörd! Stort tack för fina ord. Blir jätteglad att jag kan göra någon annan glad. Kör på så är du också här snart!
Kram ❤️

John-Erik

Superbra jobbat.Läste ditt första desperata inlägg i Januari.
Man blir ju stark bara av att läsa att du har fixat det med 200 dagar!!!
Du ska vara stolt. Många här kan lära av din resa..
Tack för att du delar med dig..

Största kramen :-)

John

Femina

Du är ju helt fantastisk! Klart att du ska vara stolt över dig själv och inte alls be om ursäkt för dina framsteg. Jag blir glad av att höra andra lyckas! Då finns det hopp för oss andra också...
Kram,

nydag2018

Missade att jag fått svar här.

Tack så mycket John-Erik!! Jättekul att höra, följer förstås din tråd också och du kämpar på riktigt bra du med! Kram ?

Femina, tack tack tack!! Visst finns det hopp för alla, men det får ta sin tid. Vilja och kämpaglöd kan ta en enormt långt!

nydag2018

Nu har 7 månader som nykter passerat. Drömmer ofta mardrömmar om att jag druckit och undrar vad fan som hände, jag ville ju inte dricka så hur blev det så?

Under tiden jag drack och försökte sluta så var det alltid så att jag efter en fylla både sa och tänkte "aldrig mer alkohol", den känslan försvann dock efter ett par dagar eller någon vecka och sen körde man på och drack igen, denna gången så känner jag fortfarande efter 7 månader "aldrig mer alkohol". Och detta trots att min senaste fylla inte var något kaos. Det känns bra iaf att ha den känslan.

Ibland kommer det sug, trots den långa tid som passerat utan alkohol. Skillnaden mellan suget då och suget nu är ju dels att det inte kommer lika ofta och dels att det går över väldigt väldigt fort. Får som en impuls att "ja men något kan jag väl dricka..." varpå jag frågar mig själv varför skulle jag vilja det? Och sen är det "suget" borta igen, lika fort som det kom. Riktigt skönt. Men det gäller fortfarande att alltid vara på sin vakt.

Läser nästan dagligen på forumet och jag tycker att det är så skönt att kunna dela sina tankar med andra och få information från andra i samma sits.

Det gör mig dock extremt frustrerad och uppgiven att läsa om hur folk ska lära sig dricka måttligt. Jag vet att beroendet och missbruket ser olika ut för alla så det går säkert att minska och förändra drickandet för många men just när jag läser om människor som har samma problematik som jag så blir det tungt. Därför att jag har en fysisk allergi mot alkohol vilket innebär att jag inte kan sluta dricka när jag har börjat. Självdisciplin och kontroll är något som inte finns när en person med denna problematik har börjat dricka, och det är ingenting man kan skaffa sig. En nötallergiker kan inte lära sig äta nötter hur gärna personen än vill det, och även om reaktionen på ämnet är olika så är principen detsamma, det är en allergi. Vi tål inte alkohol. Det bara är så. Det kommer aldrig funka.

Jag blir nog ledsen när jag ser människor med samma problematik men som tror att dom kan fixa det pga att jag också var där för ett par år sedan. Jag var helt övertygad om att det visst gick att dricka måttligt, jag var så arg på dom som skrev till mig här på forumet att jag inte skulle kunna det. Det fanns inte i min värld att jag skulle sluta dricka. Jag visste att det var ett problem med mitt drickande och just därför ville jag förändra drickandet, men att sluta helt? Nej verkligen inte.

Nu som helt alkoholfri sedan 7 månader tillbaka så kan jag bara säga att kampen för att bli nykter, och livet utan alkohol, är det bästa som finns. Vill aldrig tillbaka till det livet jag hade innan.

Jag slipper bakfylla, jag slipper ångest pga alkohol, jag slipper abstinens, jag slipper skämmas, jag slipper göra bort mig, jag slipper må dåligt.
Jag är alltid redo för att hitta på saker eller att hjälpa till med grejer, jag orkar mycket mera, jag har mycket roligare, jag uppskattar livet, jag älskar livet trots motgångar.

Nykterheten är det enda och det bästa. Klappar mig på axeln för den fina gåva jag gett mig själv.

Anders 48

Grattis till dina 7 månader. Wow! Det osar positivitet i ditt inlägg, o det sprider sig som ringar på vattnet....

Tror att vi (alla?) på vägen tror att vi ska kunna gå tillbaks till att dricka "normalt" eller måttligt. Efter ett tag inser vi att vi bara ljuger för oss själva - och inser att korken måste kvar i flaskan helt enkelt. Hela tiden!