av Denhärgången

33 helnyktra dagar.
Bråkade med min pojkvän, skulle trösta mig med en folköl.... Krasch.
Jag tvivlar på mig själv och min förmåga att ha ett riktigt liv.
Känner mig mindre ensam när jag läser om alla er.
Dag 2 idag. Nu kämpar vi.

Denhärgången
tors, 2018-11-22 - 16:26

Jag faller igen.
Jag är ensam och sjuk, jag gråter ett hav. Varför går det så snabbt, varför har jag så mycket tårar i mig?
Jag vet inte vad jag ska göra nu.
Jag bråkar med min kärlek igen. Det är som att verkligheten försvinner när han är arg på mig. Jag förstår inte vad som hände, jag hänger inte med.
Jag kommer inte att dricka, för jag kommer förmodligen aldrig ta mig upp ur sängen igen.
Herregud, jag känner nästan inga människor.
Jag vet inte vad jag ska ta mig till.

Vinägermamman
tors, 2018-11-22 - 17:07

Men hade helst gett en kram irl.
Du är inte ensam.
Alla dessa tårar kanske kommer med nykterheten? Att du är ”for real” nu. Du är relativt nyskild. Du har en ny relation. Stora förändringar. Inte konstigt om känslorna får spatt.
Fick ni en fin utflykt, du och barnen?
Och har du hunnit julpynta än? Vilket är ditt favvopynt?
Än en gång stor, stor cyberkram❤️

Denhärgången
fre, 2018-11-23 - 05:33

Ja, det är sant. Jag har så lite tålamod. Det är klart jag måste ta mig tid att sörja allt jag går igenom. Detta vakuum när barnen lämnats, alla relationer som försvann med skilsmässan, och alla minnen som kommer ikapp med det nyktra.
Jag tog mig upp ur sängen. Gick och handlade. Tänkte vräka skräpmat, men för första gången nånsin kände jag att tröstmaten var den hälsosamma, köpte dyra, fina råvaror som present till mig själv istället. Lagade paneer masala till mig själv i mitt pyntade kök.
Min dotter hjälpte mig med pyntet, det är superfint. Ca en triljon fakevärmeljus och en glittrig plastgran. Jag älskar ljusslingor, min favorit är en med renar.
Jag grät mig till sömns, men somnade tidigt. Nu ska jag ta barnen till lekland. Det här ska bli en mycket bättre dag.
Tack för att du var här.

Jasmine
lör, 2018-11-24 - 12:02

Vet inte hur det är för dig, men för mig kan det kännas som om jag är på botten ena dagen medan jag nästan är lycklig dagen efter. Det går liksom upp och ner... förmodligen beroende på om jag dricker eller inte, vilken mat jag äter, motion, läget på jobbet osv. Men, ibland vet jag inte varför humöret svänger så mycket.. Med den utläggningen ville jag bara säga att jag hoppas du mår bättre idag!!! Kram!

Denhärgången
sön, 2018-11-25 - 15:57

Ja, det är precis så, jag kan må hur bra som helst, och sen bara smack rakt ner i helvetet. Och jag glömmer lika fort varje gång, tror att det är evigt, och när det går över tror jag att det aldrig har hänt och aldrig ska hända igen.
Jag har egentligen haft det såhär så länge jag kan minnas, jag hade kontakt med psyk hela tonåren, inläggningar i perioder osv. Sen senaste tio åren är det som att jag glömt bort det. Eller bara blånekat. Och nu har jag velat tro att det är alkoholen som har fått mig att må dåligt, för att det liksom känns för hopplöst annars. Men det är tvärtom, jag har självmedicinerat, och nu utan alkohol måste jag möta hur jag verkligen mår, for real som VM skrev.
Jag har varit så rädd för att söka hjälp. Rädd att dra igång vårdkarusellen igen, rädd att bli socanmäld (jag har också fysiskt självskadebeteende), rädd att det till slut ska visa sig att det inte finns nåt att göra. Ibland känns det som att jag bara är felkonstruerad liksom, det är inte såhär det är tänkt att hjärnan ska göra mot människan.
Men jag har bestämt mig. Klarar jag att bryta ett tioårigt alkoholberoende så klarar jag också att möta allt det läskiga med att söka vård. Jag kommer att ringa vårdcentralen i veckan. Hjälp mig gärna med pepp och styrketankar <3

Denhärgången
ons, 2018-11-28 - 19:17

Bollen i rullning, läkartid bokad. Kände mig väldigt glad och stolt, men tappat bort det lite efter kaosig eftermiddag. Snöstorm i skallen. Fattar fattar fattar inte vad det är som hela tiden går så fel. Varför kan jag inte få hålla tag i livsglädjen för. Så jävla trött.

nydag2018
ons, 2018-11-28 - 21:49

Jättebra ju med läkartid.

Känner igen det där med mående och humöret, var i samma sits.. För mig tog det ca 6 månader av nykterhet innan det stabiliserande sig. Kan dock tilläggas att jag även äter antidepressiva, det kanske snabbar på förloppet?

Viktigt att ge det tid tror jag, gäller att stå ut. Det blir bättre!!

Vinäger
ons, 2018-11-28 - 22:42

Trött som f-n, mår skit, men nu är våra bollar i rullning, läkartid bokad.

Du, nu håller vi tummarna för oss.

Lycka till! ?

Holistic 2
tors, 2018-11-29 - 14:27

Hej!

Jag har läst igenom din tråd. Det är bra att du har bokat in en läkartid. Jag hoppas att du kommer att få adekvat hjälp. Du nämnde tidigare att du har varit i kontakt med vården. Hur gick det då? Jag har pratat med ett flertal psykologer och tyvärr inte fått konkreta verktyg och strategier för att hantera stress och ångest. Till slut träffade jag en duktig och kompetent psykolog som hjälpte mig att hantera mina känslor på ett bra sätt.

Bor du i Stockholm? En psykolog kan lyssna och ge bra råd, men det är fortfarande du som måste göra jobbet. Vissa strategier fungerar bra på vissa individer medan de är verkningslösa på andra. Det är viktigt att hitta en strategi som fungerar för dig. Läs gärna på om acceptans på nätet. Det finns även bra böcker inom ämnet.

Du skrev tidigare ” Så, om jag öppnar ögonen och erkänner att dom där liksom attackerna finns och är en del av mitt liv, och jag vill lova mig själv att aldrig mer dricka, så måste ju lösningen vara att jag lär mig hantera det på andra sätt.”

Hur länge varar din ångestattack? Jag har själv lidit av måttlig ångest. Min tidigare psykolog berättade att ångest och stress kommer och går. Hon sa att ångesten oftast försvinner efter 30 minuter. När hon berättade detta var jag tveksam men jag gav det ett försök. När jag fick en ångestattack försökte jag att inte dricka alkohol utan istället gå en promenad eller göra något annat. Ångesten försvann oftast av sig själv efter 30 minuter eller en timme.

Du har nyligen varit med om en separation och det är okej att känna sig sorgsen över det. Hur många barn har ni? Tar din exman ansvar för barnen? Jag önskar dig lycka till med din resa!

Kram,

Holistic

Denhärgången
sön, 2018-12-02 - 09:27

Tack för ditt svar och input. Hur går det för dig?
Hur har du det med ångest nu? Har du helt fått kontroll?
Jag provade senaste attacken i torsdags att försöka komma ihåg att det är övergående. Du har rätt, det hjälper faktiskt. Det blir lite, lite mindre undergång.
Jag behöver börja riktigt från grunden, hoppas att jag äntligen kan få hjälp att reda ut om jag har en diagnos, vad det är som gör att det blir såhär. Jag lägger mycket tid på självanalys, men den här sidan av mig själv hänger jag aldrig riktigt med på. Det är som att det är ett hav som drar iväg med mig.
Separationen är massor av sorg, frustration och skuld som jag äntligen börjar släppa taget om.
Vi har fungerande delad vårdnad, jag har haft svårt att hitta fram i mammarollen, det går bättre och bättre.
Idag ska jag ha adventskalas i min lägenhet. Det är ett stort steg för mig. Jag jobbar på att ha ett riktigt liv som räknas.

Holistic 2
sön, 2018-12-02 - 17:16

Varsågod. Jag drack tyvärr den här helgen men ska ta nya tag under de kommande veckorna. Under majoriteten av tiden har jag ångesten under kontroll. Jag blir dock stressad av för mycket koffein, om jag ej har saker och ting under kontroll eller för mycket arbete på jobbet. Jag är medveten om vad som utlöser stress och ångest och har hittat vissa metoder som fungerar. Regelbunden motion fungerar alldeles utmärkt eftersom det förebygger och lindrar stress.

Det glädjer mig att höra att ångestattacken gick över efter ett tag. Jag hoppas att du hittar bra hjälp från en psykolog som förstår dig. Det måste kännas jobbigt just nu med tanke på att skilsmässan skedde relativt nyligen. Det kommer förhoppningsvis att kännas bättre med tiden. Det är tyvärr vanligt med skilsmässor och det är många som tvingas gå igenom dem. Vad bra att ni har delad vårdnad och ansvar. Det låter kul. Jag önskar er en angenäm advent!

Denhärgången
mån, 2018-12-03 - 08:31

Jag tänker på alkohol.
Igår var jag sugen bortom logik, invävd i romantiska fantasier. Jag längtar inte efter att kunna ta ett glas vin, jag fantiserar om att öppna en låda och dricka tills den är slut. Jag förskönar minnena av min tidigare relation, kvarten i början av varje onsdag, torsdag, fredag, lördag, söndagkväll när allt kändes hoppfullt, bubbligt, vuxet, värmen när första glaset når fram. Igår önskade jag mig tillbaka, ja ja ja jag kan stå ut med förljugenheten, självbedrägeriet, alkoholen bedövar ändå det jobbiga, bara jag har någon bredvid mig som normaliserar drickandet, som ploppar på glaset igen, igen, igen.
Jag minns inte vår kärlek, hur han kändes, om han såg på mig med snällare ögon
min starkaste bild av honom är hans tumme som trycker in kartongploppen
åh gud det ljudet.

Jag romantiserar återställarna, första glasen jag hällde i mig så fort jag vaknade för att inte ens hinna känna bakfyllan, (svälja ner det snabbt och ligga still på rygg för att trycka tillbaks kräkreflexerna), det var enkelt för vi hade för längesen slutat dela sovrum. Kaffemuggarna med vitt vin jag stoppat bakom alla gardiner för att fylla på när skakningarna kom under dagen. Jag kände mig slug, punkig, jag överlistade systemet. Hur kan jag minnas det här med ett skimmer?? Jag förstår ju logiskt att det var ren misär.

Jag förstår ju att jag har kommit undan. Jag trodde det var okej att vara full förälder för att vi var två, jag trodde det gick för att han också gjorde det, även om jag var den som drog iväg. Jag vet ju nu att det inte är så, jag var på väg att förstöra deras barndom. Och jag förstår att jag har räddat livet,
men...

Det är drygt 30 dagar sedan mitt senaste återfall, som var 30 dagar efter mitt förra, som var ca 30 dagar efter mitt beslut. Jag anar ett mönster, heh.
Hjälp mig gärna tänka här -
Är det så att jag får en svacka efter 30 dagar, som jag kan kämpa mig igenom? Eller, waaa, är det så att liksom nyförälskelsen med att vara nykter släpper efter 30 dagar, och det är såhär det kommer kännas resten av tiden? Resten av livet? Som alkohol som en magisk dröm jag bara aldrig får besöka igen.

Aldrig
Aldrig
Aldrig
Håll mig i handen.

nydag2018
mån, 2018-12-03 - 11:59

Du kommer inte att känna så föralltid. Men det tar mer än 30 dagar för att bli av med beroendet. Det är ju svårt att säga rent generellt hur lång tid det tar, det är nog väldigt individuellt.

I början av min nykterhet förstod jag inte heller hur fan det skulle funka. Var så avlägset att man aldrig skulle dricka alkohol mera, nej det fanns inte alls i min värld.
Idag är det tvärtom, det finns inte i min värld att dricka alkohol. Däremot kommer det (väldigt sällan dock) sug ibland men det går över jättefort och det är väldigt lätt att hantera. Livet nu jämfört med när jag drack, nja.. Det går inte att jämföra. Livet utan alkohol är så galet mycket bättre, helt sjukt. Men det gäller att ge det tid.

Kämpa på!

Holistic 2
mån, 2018-12-03 - 22:30

Jag instämmer med ovanstående skribent, nydag2018. Alkohol ger upphov till ett beroende som förändrar hjärnstrukturen och belöningssystemet. Det tar tid innan hjärnan återgår till sitt vanliga stadie. Du behöver därför vara ihärdig och envis under några månader och det kommer därefter gå bättre. Det är fördelaktigt att hitta andra aktiviteter som ger liknande belöning som alkohol.

Vinäger
ons, 2018-12-05 - 09:46

Det känns som att du behöver en i allt det jobbiga. Vad du kämpar. ? Ta till dig av ovanstående kommentarer. Det ger så mycket tillbaka om du orkar ta dig förbi det första svåra, ibland nästan outhärdligt jobbiga.

Jag tror på dig!

Denhärgången
ons, 2018-12-05 - 09:51

Okej, det känns logiskt. Det är klart att det tar längre tid. Ibland blir saker så mycket lättare att tänka när man får lite hjälp. Tack <3
Jag har svårt för tålamod med mig själv. Jag vill att allt ska hända på en gång - jag har ju gjort mina livsförändringar, det ska ju vara bra nu!!!! Justja. Sorg, skuld, minnen, tyngden i att lämna ett helt liv, beroendets kraft och i botten på det en förmodligen obearbetad diagnos. Yup, det kommer ta tid.

Jag känner mig gladare idag. Jag har sovit länge. Ska bara bli klar med bokföring och sen ska jag ha ledigt tänkte jag. Minst fyra veckor eller så. Jag brukar inte vara ledig, jag känner mig glad för det.
Så nu försöker jag alltså andas och stå still lite. Att det är bra idag betyder bara att det är bra idag, jag ska försöka att inte dra iväg till att det betyder att allt har löst sig, eller hur, för det är ju också då det blir sån jävla katastrof när jag faller, eureka?!
Tack universum för att just nu är fint och underbart.
Tack för att vi har hittat hit.
Kram!!

Denhärgången
tors, 2018-12-06 - 13:48

En nära släkting var här igår och julmös. Det var superfint och hon pyntade min lägenhet till ett underbart Christmas Wonderland. Tack nya liv för såna ögonblick.

Hon lämnade också två kassar julgodis till barnen som jag alltså fick ansvar att portionera ut. Mm.
Jag låg sömnlös inatt. Gick upp klockan tre och tryckte i mig två stora chokladtomtar. Sen mådde jag dåligt över det och stoppade fingrarna i halsen.
Jag har nu deklarerat för vänner och familj att inget socker kommer innanför min tröskel denna vinter. Resten av julgodiset lämnar jag till barnens pappa.
Ibland vill jag bara ta den här beroendehjärnan och kasta den åt helvete.

Holistic 2
sön, 2018-12-09 - 11:48

Varsågod! Det glädjer mig att höra att du mådde bra i onsdags och att du ser fram emot din ledighet.

Jag hade också problem med sömnen när jag minskade på min alkoholkonsumtion. Jag hoppas att det blir bättre om några veckor. Det är bra att du har förklarat för dina närstående att du inte vill ha socker hemma. Har du gjort samma sak med alkohol? Många som slutar med alkohol blir istället sötsugna. En kopp grönt te kan minska sötsuget. Grönt te innehåller dock små mängder koffein och skall därför inte intas på kvällen.

Kram