av Linlun

Linlun
tors, 2018-11-29 - 21:15

Hur det möjligt att man som ansvarstagande, arbetande, upplyst och engagerad människa och mamma samtidigt kan vara så urbota intelligensbefriad och låta en djävul styra mitt liv? En djävul som bor inne i mitt huvud. Hur kan jag ena sekunden vara helt övertygad om att jag ju vill leva nyktert med träning och hälsa i sikte men stunden senare helt avtrubbad stega mot systemet och köpa vin. Det är alltid samma sak. Precis när jag vaknar är jag så bestämd att det känns i hela kroppen. Under dagen börjar hjärnan förhandla. "Bara nån folköl är nog ändå bäst så jag kan somna sen". "Lite rödvin till maten är ju helt normalt". "Efter den hör dagen är det verkligen tid att unna sig lite vin och räkor". "Hade jag inte kvar lite vin i flaskan? Då måste jag dricka upp det så jag inte blir sugen sen. Då kan jag lika gärna köpa med ett 6 pack så jag slipper vilja ha mer sen". "Folköl är ju ändå ingen fara.." och så där håller det på. Månad ut och in. Trots lovord till maken. Till äldre barnen. Men trots allt jag lovar till dom jag älskar mest: ..förhandlaren där uppe vinner jämt. Vet inte ens när jag hade en hel nykter dag sist. Det går liksom inte.
Nästa vecka ska jag börja med antabus. Jag längtar men gråter samtidigt inombords. Livet tar liksom slut då... samtidigt som det kanske börjar?

Luddrigt
tors, 2018-11-29 - 22:19

Vad bra att du har tagit tag i ditt missbruk. Jag känner verkligen igen mig i det du skriver. Var också så säker på att jag skulle börja ett nytt nyttigare liv när jag vaknade på morgonen men det slutade alltid med en runda förbi systemet på hemväg från jobbet. Månad ut och månad in och till och med år ut och år in.
För drygt sju veckor sedan hade jag nått en gräns. Det gick inte längre. Jag började med antabus och det har verkligen hjälpt mig att förändra mitt liv. För mig tog livet inte slut då utan jag fick en ny chans att göra något bra av det. De här sju veckorna nykter har varit jobbiga ibland men jag mår så mycket bättre nu. Lycka till och läs och skriv i forumet. Det finns så många inspirerande trådar här som visar att det går att bli nykter! Antabusen ser jag bara som en hjälp i början, man behöver också hjälp med att förstå hur det kunnat gå så fel, Det som började som festdrickande slutade som missbruk Lycka till!

nystart
fre, 2018-11-30 - 10:10

Precis likadant för mig, bestämmer mig varje morgon att nu får det vara slut. Men ju längre dagen går desto mer börjar djävulen prata och till slut sitter man där med glaset i handen. Idag är dagen för mig, jag har inget val längre, fortsätter jag dricka kommer jag till slut förlora allt.

Lycka till med att sluta till dig med, jag tror inte livet tar slut - tvärtom tror jag det börjar.

Linlun
fre, 2018-11-30 - 10:27

Tack för dina ord och Grattis till dryga 7 veckors nykterhet! Mkt bra gjort!! Själv har jag varit utan alkohol sen kl 13.30 igår (drack starkvinsglögg på fm pga ångest) idag ska jag lämna leverprover och nästa vecka tid hos beroendemottagning och starta med antabus. Glad att såna här sidor finns. Skönt att man inte är ensam. För det är just vad man känner sig i denna hemska "sjukdom"

Linlun
fre, 2018-11-30 - 10:29

Hej och bra att du också kommit till en punkt då du inser att det får vara nog! Vad har du för strategi? Bara lägga ner på egen hand eller sökt hjälp?
Kram o kämpa på!

nystart
fre, 2018-11-30 - 11:43

Jag vet inte riktigt vilken strategi annat än att jag måste sluta med detta drickandet. Har försökt så många ggr tidigare men det har aldrig gått länge än max en månad innan jag är tillbaks med drickandet. Kanske behöver jag söka hjälp, men jag kommer försöka med detta forumet och all annan självhjälp jag kan få.

Carina
fre, 2018-11-30 - 14:55

Det är så fint att läsa hur ni bollar idéer och tankar med varandra. Ni gör det här forumet så värdefullt!

Jag blev så inspirerade av det ni skriver så jag tänkte skriva om en grej jag läste i en bok för något år sedan. Till mitt stora förtret kommer jag inte ihåg vilken bok det var, vilket är synd för jag hade gärna läst det igen. Men hur som helst, kontentan var så här: Varje tanke och beslut tar energi. Så desto längre dagen går ju tröttare blir hjärnan och den orkar inte riktigt stångas med de svårare grejorna senare på dagen. När jag läste boken kände jag igen mig så mycket. Minns att det i det läget var viktigt att jag gjorde min sjukgymnastik varje dag. På morgonen när jag vaknade innan jobbet kände jag mig målmedveten och bestämd, "idag efter jobbet ska jag absolut göra min sjukgymnastik". Desto längre dagen gick ju jobbigare blev tanken på att jag måste göra sjukgymnastik och när det var dags att åka hem från jobbet så tänkte jag "Netflix". Inte "sjukgymnastik".

Vet inte om min liknelse blev för långsökt men jag kan tycka att jag känner igen det i det ni skriver. Hur stark, motiverad och övertygad man känner sig när hjärnan har fått vila och sova under natten. Men desto flera val, tankar och beslut den måste ta under dagen ju tröttare blir den. Och en trött hjärna väljer ofta de enkla alternativen eller följer gamla vanor för man orkar inte tänka nytt. Enligt boken då så skulle man alltså göra det viktigaste först. På morgonen. Och sedan lägga enklare grejor senare på dagen/kvällen som inte kräver några val eller beslut. Genom att planera exempelvis kvällen med exakthet - så inte hjärnan hamnar i ett nytt beslut "Ska jag eller ska jag inte" - man har redan planerat in hur man ska göra så ska man kunna undvika fallgroparna. Ungefär som man lägger ut ett ledband man kan följa när man är som tröttast och mest mottaglig för vacklande tankar.
Tänk om jag kunde komma på vad boken heter... Om någon känner igen ämnet och ni läst det i någon bok, säg till!

Ursäkta att jag kidnappade er diskussion - det var så intressant. Hoppas det kanske gav lite input!

Önskar er en fin helg!
Carina
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

nystart
fre, 2018-11-30 - 20:00

Tack för det fina i lägger. Det är nog precis så det fungerar. Har man redan en utstakad plan man måste följa, ha då undviker man nog det mesta. Mycket bra inlägg. Tack igen.

miss lyckad
lör, 2018-12-01 - 22:43

Jag bestämde ett datum när jag skulle sluta dricka. Hade påtryckning från mina vuxna barn som skickat Mail till min chef..Innan det så hade jag försökt minska och göra uppehåll..många, många gånger. Med stigande beroende, och ökat drickande som resultat. Jag läste och skrev på forumet. Läste böcker och såg filmer om a-beroende. Pratade med folk som slutat. En dag i taget..Strategier för olika tillfällen som innefattade sug, och triggers..Det går, och faktiskt lättare med tiden..

Linlun
tis, 2018-12-04 - 13:06

Tack för ditt inlägg och tips på hur man kan tänka kring planering för att undvika fallgroparna.. Det låter rätt vettigt att det faktiskt är så att hjärnan inte orkar motsätta sig det beslutna ju längre dagen går. Jag ska försöka börja planera em och kvällarna benhårt från slutet av denna vecka när antabus påbörjas. :)

Linlun
tis, 2018-12-04 - 13:09

Underbart att du klarat av det. Heja dig!! Ibland är dom värsta tänkbara påtryckningarna dom enda som hjälper. Jag har orosanmälan över mig som har fått hela mig ur balans , massa ångest osv. Så jag vet att jag ska sluta dricka på torsdag. Då börjar antabus-kuren.