Första dagen på resten utav mitt liv

261 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Femina
Frissan

Idag har jag varit hos frissan i vanliga 3 och en halv timme som det tar för min permanent. Mycket trevligt. Jag har gått hos henne i 35 år. Helt sjukt länge. Men hon kan/förstår mitt hår och det blir alltid rätt. Vi har förstås följt varandra genom åren och kan prata om det mesta. Dock har jag ju druckit vin alla dagar. Inte direkt som planerat. Om jag inte har ångest så hinner jag "glömma" varje dag att det inte är direkt normalt att dricka varje dag. Då känner jag vid middagstid att det var eoner av tid sedan jag drack vin igår och att jag just nu är värd lite vin och avkoppling. Jag intalar mig att det räcker med vinet före och till maten. Men efter det vill jag ha lite till och vips är klockan typ nio... Jag säger också till mig själv att inte skriva här på forumet men så loggar jag in, läser lite och skriver iaf. Jag tror forumet i sig blivit ett nytt beroende. Men jag förstår att även om många läser så finns det inte så mycket att svara en sån som mig. Vad skulle jag själv svara? Typ, "drick på och lycka till"? Ja, ni får väl stå ut med mig här, bäst ni kan. Jag är åtminstone ärlig. Ärlighet är viktigt för mig.

Femina
Trovärdig

Alltså, hur trovärdig är man när man peppar andra och själv fortsätter att dricka? Det är lätt att se flisan i en annans öga men inte bjälken i sitt eget? (Ok, det står något liknande någonstans i Bibeln). Jag kanske bara borde hålla tyst...

Denhärgången
Det tycker inte jag

Förmågan att se och peppa andra behöver väl inte alls ha något med hur man själv agerar att göra. "Trovärdig" är nog inte en egenskap jag skulle tänka på att efterfråga hos någon som försöker hjälpa mig, jag skulle tycka det var viktigare med tex empatisk, inlyssnande, ärlig.
Jag tycker också det verkar som att du har rätt bra koll på "bjälken", att du reflekterar över ditt beteende och vill vara sann mot dig själv. Det är förljugenhet och självbedrägeri som verkligen är farligt, tror jag.
<3

Femina
Tack

Tack snälla #Denhärgången

Vinägermamman
Hur mår du?

Vill bara kika in och fråga hur du mår. ❤️

Vinäger
Kram

En kram för att du kämpar. 💛

Femina
Tack

Jo, tack, jag mår rätt så bra just nu. Trots vin så har ångesten varit minimal. Det var ett lyft att komma till frissan och idag ska jag äta lunch med en väninna. Dock vet jag ju att jag nyss bestämde mig för att inte dricka varje dag utan bara under helgerna. Sen tänker jag att jag bara ska dricka till middagen. Sen tycker jag klockan är så lite att jag kan ta lite till. Och lite till. Och vips är klockan nio på kvällen! Då dricker jag en kopp te istället. Så börjar jag om nästa dag eftersom gårdagen gick ju bra ändå! Extremt kluven.
Kramar till er!

Femina
Kl 22.30

Jag ligger här i sängen och funderar på ifall jag kan fylla på vinglaset en gång till ikväll. Jag har redan druckit mitt kvällste. Vilken sanslös tanke. Klockan är ju halv elva på kvällen. Nej, det är nog ingen bra ide. Alls.

Femina
Ska sova nu

Jag inser ju själv att det inte är friskt att tänka så. Dags att sova.

Femina
Inte redo

Jag är inte redo att lägga A på hyllan helt och hållet ännu. När jag läser runt på forumet om folk som dricker lösningsmedel eller sju helrör på sex dagar så kan jag inte identifiera mig. Inte så att alla gör det men det känns väldigt långt borta. Likadant som jag beskrivit tidigare på mina AA möten. Nog för att jag dricker vin för mycket och för ofta men jag står frågande när andra pratar om "avd 54", sina missbrukande föräldrar osv. Det känns som om "alla" förstår vad som menas och nickar hummande utom jag. Det finns förstås olika grader i "helvetet". Men vissa verkar hälla i sig vad som helst tills de stupar. Inte bra förstås. Kan vara rent dödligt. Men där är inte jag. Jag känner mig väldigt kluven inför detta. Finns det verkligen inga fler här som känner igen sig?

Femina
Admin

Kanske det borde finnas 4 avdelningar inom forumet istället för tre. En avdelning mellan 2 och 3. Mellan "Förändra sitt drickande" och "Det vidare livet". Avdelning "Aldrig mer", "Nu får det vara nog", eller liknande. Bara en tanke...

Mrx
Jag känner igen mig i hur tänker

Jag känner igen mig i ditt resonemang. Jag har varit stor konsument av öl och vin under hela mitt vuxna liv. Jag har alltid jobbat och skött mig bra. Jag har som mål sättning att försöka minska min konsumtion rejält. Känner mig inte som alkis och har inget sug. Alla blodvärden är bra jag kollar dessa varje år. Däremot har jag en tendens att dricka för mycket när jag dricker. För över 10 år sedan var jag på ett AA möte. Jag kunde inte alls identifiera mig med de andra i gruppen. De flesta var sjukskriven eller arbetslösa och hade som jag uppfattade mycket större problem med alkohol än mig.

Femina
Tur att jag inte är helt ensam

#Mrx
Tack för ditt inlägg. Jag känner mig ofta rätt ensam. Självklart är jag glad över att inte behöva känna igen mig i många personers berättelser, det kan alltid vara värre! Dock kan jag känna mig rätt utanför av att inte riktigt passa in någonstans. Här på denna tråd på forumet, känner iallafall jag att inget annat än total nykterhet är det enda rätta. Det kanske det är? Men finns det verkligen inget mellanting? Vi, på den här tråden, är så himla olika. Vad jag förstår så får man på Riddarmottagningen i Stockholm själv besluta ifall man vill ha hjälp att dra ner, "förändra" sitt drickande (till det bättre får man förmoda) till att sluta helt. Flera på Admin verkar ju vara knutna dit. Jag kan liksom inte alls identifiera mig med någon som häller i sig starksprit kanske redan på morgonen och tar med sig alkohol till jobbet. Jag menar absolut inget illa mot någon som känner sig träffad. Det är bara inte min verklighet! Men jag kan ha ångest, oro och problem i alla fall.

Isis
Du är inte ensam i denna känsla

Jag känner ofta likadant när jag läser här och känner igen mig i mycket men är långt ifrån botten i detta men lik förbannat är det ett problem. För mig. Har ingen story att bidra med, jag super inte tills jag stupar och inte vet vad jag gör, men jag dövar mig med vin för att slippa känna, tänka, ta beslut eller för att få ork och energi och ta tag i det jag måste. Och jag har ångest för att jag dricker, för ofta, för mycket, för att mitt liv blivit så att jag måste ta till detta för att orka vara. Jag vill inte det! Jag vill inte vara beroende , vill inte att det ska styra, ha makten över mitt liv. Och jag vill inte hamna på botten fast det kanske är dit jag är på väg? Jag vill bara känna ro. Sinnesro. Det är ett vackert ord.

FinaLisa
Hej Femina🌷

Jag tycker tvärtom att det finns och fanns flera som du och jag här på forumet.
Har läst på forumet ett drygt år och blev medlem i februari i år
Javisst, många dricker mycket värre där följderna blivit katastrofala.
Men många är också beroende på ett mer dolt och lågintensivt sätt och smyger med det.
Man behöver ju inte känna igen sig i alla.
För min egen del har jag följt dem som är som jag ungefär. Det vill säga har ett ganska normalt liv med familj, jobb och vänner.
Men som också har en dold agenda; alkoholen som gått över styr.
Och de personerna tycker jag är många här på forumet.

Och flera av oss har kommit ur beroendet tack vare insikten om att det inte går att minska på alkoholen tillbaka till en normal nivå.
Det är allt eller inget som gäller och det är oerhört skönt och enkelt när man insett detta.

Och forumet fortsätter att vara betydelsefullt för mig då jag kan läsa och bli påmind om hur jobbigt det är att vara fast i beroendet.
Och jag kan också glädjas med andra som lyckats och inspirera andra att fortsätta kämpa.
Så fortsätt och läs och skriv Femina, ge inte upp, till slut fixar du det😄

Kramar
💚💚💚

Vinägermamman
God morgon Femina!

Vill inte att du ska känna dig ensam.
Förstår hur du tänker (tror jag). Det finns så många olika riskbruk/missbruk/beroenden/alkoholiseringsgrader. En del har problem att bromsa i sociala sammanhang och blir dunderfulla, får minnesluckor och gör/säker saker som man ångrar efteråt, men har inga problem att vara "vit" till vardags. Sen finns det de som dricker för att döva, få energi etc, alltså självmedicinering och ofta dricker dagligen, mer eller mindre. Man kanske inte blir märkbart full, men anledningen till alkoholintag blir fel?
Vi alla här inne gör våra resor. Som är helt individuella. Vi har tagit ett aktivt beslut om att försöka förändra sitt drickande. Med det kan ju knappast menas att alla måste bli helnykterister. Det är lätt att känna sig misslyckad om man inte har det målet (känner så ibland själv när jag läser på forumet). Det är bara varje individ som innerst inne känner vad som är rätt för sig själv. Och den känslan kan ju ändras under tiden. Jag har full förståelse för dina val och prioriteringar. Är likadan själv.
Din livssituation berör och jag vill ge både dig och din son en stor kram. Tänker mycket på det du skrev om att sonen inte har vänner. Vet du om det är självvalt? Många introverta personer har ju inte samma behov av socialt umgänge? Min 18 åring väljer oftast att vara själv, han är helt nöjd med de cybervänner han har via datorn där han spelar och skapar musik. Din son är ju också vid datorn mycket. Har även han sina vänner där? Önskar dig en fin andra advent. Jag klantade till det med min leverans i fredags, så det är jobb hela helgen för mig. Suck.
Stora kramarna

Femina
Tack för alla svar!

Tack, snälla ni! Känner mig genast mindre ensam. Idag ska vi kalas här för min dotter som fyller 19 år. Hur fort har inte de här åren gått!
Önskar alla en fin andra advent!

Vinäger
Tankar

Det här med att känna igen sig och hitta gemensamma beröringspunkter här på forumet kan se ut på olika sätt. En del letar upp andra som dricker på ett igenkännande sätt, andra hittar mest inspiration hos dem som är i ungefär samma livssituation som man själv vad gäller till exempel ålder, status, jobb osv.

Tänker att man själv också förändras under resans gång. Jag skulle inte känna igen mig i min egen beskrivning av min A-situation för tjugo år sedan, inte för tio, fem eller två, ett halvår eller ens för en månad sedan. Få av oss har nog t ex startat A-karriären med att dricka varje dag, men vi tänjer på gränserna.

Att dricka på en vardag fanns inte på kartan för bara 7-8 år sedan. Jag funderade inte ens över det. För drygt ett år sedan skulle jag aldrig kommit på tanken att dricka något på morgonen. Går jag bara en månad bakåt fanns det definitivt inte någon risk att jag skulle dricka handdprit. Jag lovar, absolut inte, aldrig någonsin.

Men det kan gå fort utför, även om man inte tror att man är i riskzonen.

För mig är forumet jättebra på så sätt att jag kan få inspiration av dem som lyckats och ta lärdom av andra som det inte gått lika bra för. Så gott som alla har provat och provat och provat att dricka mindre och/eller kontrollera sitt drickande på annat sätt. Men få lyckas. Självklart ska alla få göra sin egen resa, men om det inte skulle vara så svårt att förändra sitt drickande skulle vi knappast hänga här, då skulle vi bara göra det. Är man inte på något sätt beroende är det nog lätt att låta bli, det ser jag i alla fall på min omgivning.

Hoppas verkligen att du hittar ett för dig passande och tillfredsställande sätt. Den här ångesten A ger vill jag inte att någon ska behöva ha. Lycka till!

Kram

Femina
Tack

# Vinäger
Tack för dina kloka ord!

Rosette
Femina och ni andra!

Ni diskuterar så klokt här och jag vill bara flika in att vi till och från pratar om att starta ytterligare en tråd, och nu när vi såg ditt inlägg Femina om just önskan om ytterligare en tråd/tema börjar vi fundera på detta igen. Det finns nu tankar om att dela upp det för dem som vill sluta helt (för alltid eller en period) och en för kontrollerat/måttligt.

Tack för era tips och önskningar!

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen

Sidor