Dengodaviljan

Han minns inte vad han säger och beter sig när han är full och har en skev verklighetsbild.

Nu är han snart i januari i tingsrätten för att bli avhyst från sin bostadsrätt för att grannarna är rädda och känner sig störda men dricker gör han nu bara ännu mer och skyller på sin svåra situation.
Den 5e var pengarna slut och hans förtidspension kommer den 19e
Han klarar inte sköta sin ekonomi.
11 LOB på ett halvår.

Jag och mamma är enda anhöriga och mår hemskt dåligt av hans beteende.

Det svåra i det råd jag ska ge dig är att ta till dig det.
Du ska inte göra någonting.

Din bror är sjuk,men vi lever i Sverige och vill han så finns hjälp att få.
Han är förmodligen så sjuk så han är inte kapabel just nu.
Men så länge du och din mamma är där och hjälper honom att ställa sig upp när han fallit så kommer han att fortsätta.

Om du orkar så skulle jag göra såhär:
Sätt dig med din bror och din mamma och var tydlig med att ingen mer praktisk eller ekonomisk hjälp kommer att komma från er.
Bara sällskap ibland när ni orkar.
Och hjälp till att få hjälp för hans alkoholism när han är redo för det.
Dvs låt honom falla ned ännu lägre än han redan är och låt bli att hjälpa honom få luft.
Ni låter denna karusell gå flera varv extra om ni hjälper honom.

Låt honom stå utan den hjälpen och se vad han gör.
Men stå kvar som syster och mamma känslomässigt om ni orkar.
Han kommer säkert att bli jättearg,besviken osv men om ni tänker på varför ni gör som ni gör så är det lättare.

Jag blev tvungen att se min mycket älskade sambo gå ned sig efter vår separation just med detta.
Han hade (tyvärr) en mamma som ställde upp för honom så det tog tre år innan han var så dålig så att han tog emot hjälp i form av ett behandlingshem.
Men jag gjorde inget annat än såg på.

Han är antar jag vuxen och har förståndet i behåll?
Om han har någon form av fysisk eller psykisk sjukdom så blir det såklart svåare.

Men då ska samhället gå in och inte ni.
det är ett alldeles tillräckligt stort ansvar och besvär att orka vara anhörig.
Som inte skäller och ställer krav.
Utan bara är och låter den beroende själv komma på vad som ska göras och vilken hjälp som kan vara aktuell.
Kom ihåg,alkoholism är en sjukdom och den som drabbas rår inte för det,gör det inte för att skada någon.
Det är fruktansvärt att stå och se på när de faller.
Men det är mer skonsamt än att hela tiden plåstra om de så att de orkar falla en gång till.

Din brors alkoholproblem och hans mående har gått ut över ditt och din mors liv. Det är tufft att ha en så nära person som ett syskon/barn i sitt liv som inte gör det som är bäst för den. Du önskar såklart han förändrade sig och sökte hjälp eller att ni kunde tvinga in honom till något. Som du får tips om här av Ullabulla kanske han gör det men behöver själv ta stegen- eller i alla fall ta emot den hjälp som erbjuds när han får den. Det du beskriver med 11 st LOB på ett halvår låter som att han troligt blivit erbjuden hjälp ett par gånger. Även det som Ullabulla skriver, det finns hjälp att få.

Det låter som att du är medveten om att du behöver lägga energi på dig och ditt liv. Att du hittat hit och skriver här kanske är ett steg du tagit på vägen för att börja ta mer hand om dig själv. Om inte finns det något du tror att du skulle vara hjälpt av för att må lite bättre själv?

Varma hälsningar,

Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

SysterDyster

Min bror har tagit över våra gamla (!) föräldrars hus och liv..Det är verkligen ingen lösning på bostadsbrist iallafall..
Han har fått hjälp men inte tagit emot mer välbehövlig hjälp då tvångsvården tog slut, tyvärr.
Jag håller mig därifrån för att själv orka..Jag har gjort försök att hjälpa i många år. Men som du skriver så är det bara omständigheter som är fel, inte alkohol, droger och tabletter. Jag är en ond fiende som tycker tvärtom.
Jag har gett upp hjälpförsöken och bestämt att samhället får hjälpa. Tyvärr så förvärras ju hans möjligheter till hjälp pga föräldrarnas medberoende bla..
Nu är julen här och jag skulle gärna fira med mina föräldrar men orkar inte bjuda in brorsan och sedan vara orolig om han kommer nykter el ej alt behöva skicka ut honom onykter...
Ingen lätt situation för närstående. Givetvis inte heller för de missbrukande, så många som far illa..