Ny här med egen tråd. Har dock läst många inlägg sedan jag hittade forumet för några veckor sedan.

Bestämde i tisdags morse att det får vara nog nu. Kände inte ens ett sug de första dagarna, ett par värktabletter mot huvudvärken bara. Efter att ha läst mångas berättelser förstod jag att lockelsen säkert kommer att dyka upp. I går längtade jag, men tack och lov infann sig aldrig tillfället.

Nu önskar jag lite pepp när suget sätter in. Har förstått att det finns många, många i samma situation som jag. Att det hjälper att läsa om andras erfarenheter och se responsen de får känns stort.

Hälsningar en lyckligt gift kvinna med ett bra jobb och flera fina (vuxna) barn. Så varför?

John-Erik

Att du behöver lugnande som du landar på ett tag.
Vad tror du själv?

Kramar

John

John-Erik

Hur kan vi hjälpa dig?
Säg till.. Du har många fina vänner här..
Du ska inte behöva må som du gör.

Kram

John

Hur går det för dig? Vi är många som tänker på dig och vet att du är stark. Dina fina inlägg har varit så bra att läsa och att fått följa dig till att du till slut tog steget att söka hjälp har varit som att läsa om min egen resa.
Se till att ta hjälp av din M, läs dina gamla inlägg och de kommentarer du fått så kommer du att få kraft. Efter mina nyktra veckor så vet jag nu att suget minskar.

Ångesten äter upp mig inifrån, trots dubbel dos Alprazolam. Gråter och försöker andas mellan attackerna. M håller om och tröstar, vyssjar, som till ett litet barn: Såja såja, det kommer att bli bra...

Fan fan fan, hur kunde det bli så här?

Tack för att ni finns och orkar läsa och kommentera alla röriga inlägg.

Jag är i alla fall nykter, även om det just nu inte känns som ett så starkt och självklart beslut som jag skulle önska.

Har du inte fått något att sova på? Propavan el dylikt. Inte ovanligt att man får det utskrivet första tiden. Många gånger när det är överjävligt så är det
bättre att bara sova bort skiten. Räddat mig många gånger.
Det går över. Det gör det alltid. Det GÅR över.
Känner med dig. Glad att du har din man som stöd.

MM

Vill du leva?

Om svaret är nej; Drick. Det finns inget som säger att vi, du, jag m.fl.. inte får dricka. Trots att det tar våra liv.
Om svaret är ja: Då har du inget val. Då är det bara att stånga sig igenom.

Du har utvecklat ett mönster för din alkoholism där du balanserar mellan att leva och inte leva.
Där är vi lika, i mångt och mycket olika, vi är på samma ställe.
Ett återfall till och då går det rakt ner i helvetet.

Ledsen för min brutala ärlighet när du inte mår bra.
Förlåt.

MM

Lider så med dig , vet hur det är .
Skönt att du har M hos dig .
Att du klarar av att hålla dig nykter mitt i allt detta är otroligt starkt !!
Tror inte jag fixat det .
Håller med MM att du behöver något att sova på . Det har oxå räddat mig många gånger . Jag har Imovane.
Hoppas du får en lugnare dag idag ,
Tänker på Dig
Kramis

Ett spontant ärligt svar på din fråga, MM, är att som det var i går vet jag inte om jag vill leva. Men någonstans där inom mig vill jag förstås det ändå.

Det vore skönt att få dö, men att ta mitt liv är tack och lov en helt utesluten handling. Jag är bara 50+, har en massa underbara barn och flera barnbarn, för att inte tala om hur ledsen jag skulle göra Mr Fantastic, min M, min partner, vän, älskare och stöttepelare i livet.

Jag har haft Zopiklon att sova på under ett par år, men de är slut för tillfället. Ska beställa nya, onödigt att trötta ut mig på Alprazolamen.

Tack för att ni bryr er.

Förlåt för så pessimistiska inlägg, ibland tänker jag att jag inte ska skriva när det känns som värst. Men då blir det ju inte ärligt och visar inte just min resa. Brutalt ärligt har kommit att bli lite av mitt sätt att skriva här - på gott och ont.

Känner ändå lite lite tillförsikt och hopp. En jätteskillnad mot i går. Det tänker jag ta tillvara. Så i dag ska jag försöka vända skutan, mitt liv, på rätt köl igen. Det går för att det måste gå. Ingen ska då någonsin kunna anklaga mig för att inte kämpa i alla fall.

Kram till den som vill ha och behöver.

PS. Inte ett klockslag stämmer vad gäller inläggen. Det här upodaterades vid 10-tiden och det har registrerats som att det är skrivet mitt i natten. Antar att det blev fel efter teknikstrulet som nyss varit. DS

och att dö för alkohol är för banalt. Jag har ju cellförändringar, ska in på operation nr 2 på onsdag. Ja dör jag i cancer så är det så.
Men dö för att jag drack ihjäl mig. Nä. Bättre kan vi. Du har så många som behöver Vinäger i sitt liv. Försök att få sömnisarna på
recept. Ta en direkt och sov, istället för att tampas med skräcködlorna.

Och om du inte orkar: Skit i disken. Laga mat: Ta hämtmat. Klä på dig: Men hasa i nattlinnet då.
Släpp alla krav och ha fokus på det som är viktigt.

3:de veckan är jobbig. Tror hjärnan förstår att det är aldrig mer som gäller. Det är en sorg.
Vi kan helt plötsligt inte ta nödutgången - vi måste rida ut skiten utan A.

När du orkar......
Tips på att få hjärnan att fokusera på annat... Handarbete - jag börjar virka i början på min nykterhet.
Babysockor, barbiekläder - små projekt till barnbarnen? Titta på en lång fängslande serie - en sådan som är helt fängslande.
Spela ex. wordfeud på mobilen. Måla - kladda ner ångesten på en duk. Gör saker du mår bra av. Sätt dig vid havet eller i skogen.
Andas. Köp ett akvarium och inred. Ha ett projekt som just du fänglas av.

Det går över.

MM

John-Erik

Jag är helt övertygad om att du kan medicinera för att må bättre..
Det går inte annars... Det är som trappan, lustiga huset på Grönan
Man åker ner igen... Alkoholism är en nervrelaterad sjukdom
och ska behandlas utifrån fakta.
Nu är det ju så att nervskador behandlas med mediciner som
tar bort symtomen. Be din läkare att skriva ut medicin mot neuropatisk
smärta. Lyrica ex.vis..Du klarar det då. Bättre än A..
Som att tvätta golv med smutsvatten, men bättre än A. Du dör inte..

Tänker på dig

Kramar

John

Here we go again...

Känner mig som en gammal skiva som hakat upp sig och mal på om samma saker. Skillnaden är att antingen är det åttio till hundra procent bra eller tvärtom bara skit. Eller... Ok då... Kanske inte riktigt så svart eller vitt, men ändå...

Vet inte vad jag skriva riktigt, känns mest pinsamt nu - trots att jag vet att det inte är en rättvis känsla.

Tack för alla fina tips, MM, John och alla ni andra, ni är så genomkloka och ger mig hopp. Förutom på jobbet har jag sänkt mina krav till ett minimum. Tänk att få ha kommit så långt inom åtminstone något område.

Tänkte ett tag ta en paus och ge upp skrivandet här och kämpa i tysthet, men vet faktiskt inte om jag skulle klara det.

Ni har kommit att betyda så mycket för både mig och mitt mående att jag tycker att det skulle kännas fel. Tänker på alla er jag själv följer lite extra och försöker stötta, varje gång ni "försvinner" kommer oron över hur det är med er. Förhoppningsvis känner någon lika för mig.

Så jag säger, nja, åtminstone viskar fram, det jag brukar:

Jag tror tammef-n I'm lite back!

Skönt att du är tillbaka! Nu kämpar vi vidare tillsammans ? .Jag har inte skrivit på länge, men är inne och läser då och då. Detta forum är ett stort stöd även för mej även om jag inte orkat skriva så mycket senaste tiden (pga nytt jobb mm, mm, mest positiva saker) Stor kram ❤️

Det är den enda vägen annars går du fullständigt vilse...
Och vi är många härinne på forumet som gärna vill veta var du håller hus och hur du mår.
Just för att vi tycker om dig och för att du är en betydelsefull person ?

Kramar
???

Förlåt mina självcentrerade inlägg. Tack som f-n för som vanligt jättefin input.

Ska tänka lite extra på dig på onsdag. ?

Precis som du säger, att dö av cancer är en sak, men av alkohol är det ännu mera onödigt. Min M har ju nyss haft cancer och fått behandling för den. Samvetet för att han var tvungen att delvis ta hand om mig under den tiden är inte det bästa, för att uttrycka mig milt, även om han inte beklagar sig det minsta.

Kram på dig!

FinaLisa, det där behövde jag höra lite extra nu. Tack för det. Känner mig ibland som en dramaqueen, men mina känslor är ofta väldigt starka.

Tack även till dig, Manda. Kul att du tittar in lite då och då. Skönt att din frånvaro berott på mestadels positiva saker. Lycka till på nya jobbet.

I dag mår jag lite bättre. Ska faktiskt ut och äta med några kompisar i kväll. Självklart kör jag en helvit kväll. En extra säkerhetslina är att restaurangen ligger avsides och kräver bil. Gissa vem som genast anmälde sig som chaufför...

Ha en fin dag önskar en återigen hoppfull Vinäger. ?

Tack, det blir en kväll med mycket skratt om jag känner tjejerna rätt. ? Precis vad jag behöver. Önskar dig en fin kväll och lite bättre mående. ?