Jag har försökt sluta flera gånger. Men fallit tillbaka. Går i beroendeterapi och har fått en massa insikter men ännu inte kunnat sluta.
Idag är jag rädd och inser att det är NU det gäller. Därför skriver jag inte mer i ”förändra drickande”-forumet utan inser att det vidare livet ska vara utan alkohol. Idag trappar jag ned, med fruktansvärd rädsla och ångest. Nu vill jag förbli nykter.

Jag påminner mig själv om min främsta anledning till att välja nykterheten- mina barn❤️

Ni som lyckats vara nyktra efter att ha tagit det beslutet. HUR har ni gjort för att inte bli manipulerade av A-mentaliteten? Jag vill så gärna hålla mig nykter hädanefter men är så rädd att falla när ångesten lagt sig.
Den här gången var jag så rädd. Jag hade väldigt hög puls i ett dygn efter att ha druckit sprit och rödvin, vet inte exakt hur mycket. Rumlade omkring hemma hela natten tydligen, vet inte vad jag gjort. Kunde inte sova inatt, svettades och hade mycket ångest. Känner mig äcklig som människa, kvinna, mamma.... ? Jag vill ju vara den där sunda, sportiga, fräscha, positiva människa som jag varit innan A tog över.
Mitt liv rasar, jag har ingen mer ork. Jag måste sluta med A.

Det som fungerat för mig är att skaffa mig en stark målbild, eller snarare motivation, genom att fokusera på barnen, precis som du. Insikten i att mitt alkoholberoende tar bort mig från deras uppväxt samt att chansen att jag får vara med om deras liv kraftig reduceras har gett mig kraft när suget och deppet varit som värst. Alkoholfri, smakrik öl har också räddat en del stunder då hjärnan ropat efter alkohol och självmedicinering. Att prata med någon närstående och att försöka bearbeta någon av de underliggande problemen har även det hjälpt, men här har jag mycket kvar att göra.

Just nu är jag inne i en ny period av nykterhet efter ett par års negativ utveckling och då är det att ta en dag i taget som är enklast för mig. Inte tänka tankar om att jag aldrig mer ska kunna dricka eller att jag nog kan lära mig att dricka kontrollerat. Endast fokusera på att vara nykter idag, här och nu, och sedan får vi se.

Jag tar till mig! Barnen, att få vara en del av deras liv även i framtiden, då måste jag ju existera i verkligheten med dem. Bra fokus. Idag är jag ännu nykter (men inte klar i hjärnan än). Är så ledsen över att ha blivit såhär...

Du är stark som tagit beslutet, men det är ingen enkel resa. Försök och var snäll mot dig själv och ge dig en klapp på axeln för att du försöker ändra situationen. Det som varit har varit, från och med nu startar resten av ditt liv. Ta en dag i taget. Jag hejar på dig!

Underbart att vakna, utan ångest, utan den sjuka tröttheten... idag kan jag tillochmed ta på löparskorna och springa en runda. Har inte hänt de senaste veckorna då A-missbruket eskalerat.
2019 - jag går nykter in i nya året!⭐️