Mammahjärtat

Han drack mycket och ofta tidigare men sen han träffade mig har han skärpt sig. För 3 år sen fick han ett ultimatum pga att vi fick barn. Antingen slutade han helt eller så lämnar jag honom. Han slutade och har varit helt ren tills i somras. Det började med en öl hos grannen och efter det har det eskalerat. Han blir ibland arg bara av att jag tittar på honom eftersom han vet vad jag tycker. Han menar att han inte stör någon och det går inte ut över hans jobb. Det stör mig och det går ut över oss eftersom han blir fruktansvärt dålig dagen efter. Ibland räcker det med 3 starköl så ligger han hela nästa dag. Är det någon som vet om det kan vara någon underliggande sjukdom som gör att han blir så sjukt dålig? Igår drack han 2glas vin och 4 starköl och idag har han gått mellan sängen och toaletten och kräkts. Han kan inte äta eller dricka och får fruktansvärt ont i nacken. Jag vill så gärna hjälpa honom men han vill inte skaffa hjälp själv. Tänker att om det kan vara nåt som ligger bak så kanske det hjälper om en läkare säger att han måste sluta dricka för att kroppen inte tål det eller nåt. Han har även vanliga problem som följer alkoholmissbruk. Sura uppstöt, ibs, ångest, dåligt självförtroende, oro och sömnproblem. Jag märker när han vill dricka igen. Han blir lättretad, arg för minsta lilla och har inget tålamod med barnen. Jag har väntat på utblåsningen i en vecka nu och i torsdags hade vi ett ordentligt bråk och igår var han tvungen att handla ”till nyår” ifall vi skulle få lust att dricka. Han låssas lixom som att det inte är nödvändigt och även om jag sa att vi har så vi klarar oss hemma (1 fl prosecco och en fl rödvin) så åkte han ändå dit. Jag tänkte försöka styra lite så att han inte ska ha för mycket hemma ifall han får för sig att supa till ordentligt. Nu blev det inte så farligt men han lämnar ändå mig med en trotsig treåring och en bäbis på 10 veckor själva trots att jag sa igår att jag är förkyld och inte orkar ta hand om bägge hela dagen. Jag tycker oxå om att ta ett glas vin ibland men pga hans beroende så dricker jag nästan aldrig längre. Om man räknar bort graviditeten så har jag ändå bara tagit totalt 4-5gl vin de sista 3 åren. Jag klarar mig utan men önskar ändå att man kunde få hjälp på nåt sätt. Jag vet bara inte hur.

Mammahjärtat

Han drack mycket och ofta tidigare men sen han träffade mig har han skärpt sig. För 3 år sen fick han ett ultimatum pga att vi fick barn. Antingen slutade han helt eller så lämnar jag honom. Han slutade och har varit helt ren tills i somras. Det började med en öl hos grannen och efter det har det eskalerat. Han blir ibland arg bara av att jag tittar på honom eftersom han vet vad jag tycker. Han menar att han inte stör någon och det går inte ut över hans jobb. Det stör mig och det går ut över oss eftersom han blir fruktansvärt dålig dagen efter. Ibland räcker det med 3 starköl så ligger han hela nästa dag. Är det någon som vet om det kan vara någon underliggande sjukdom som gör att han blir så sjukt dålig? Igår drack han 2glas vin och 4 starköl och idag har han gått mellan sängen och toaletten och kräkts. Han kan inte äta eller dricka och får fruktansvärt ont i nacken. Jag vill så gärna hjälpa honom men han vill inte skaffa hjälp själv. Tänker att om det kan vara nåt som ligger bak så kanske det hjälper om en läkare säger att han måste sluta dricka för att kroppen inte tål det eller nåt. Han har även vanliga problem som följer alkoholmissbruk. Sura uppstöt, ibs, ångest, dåligt självförtroende, oro och sömnproblem. Jag märker när han vill dricka igen. Han blir lättretad, arg för minsta lilla och har inget tålamod med barnen. Jag har väntat på utblåsningen i en vecka nu och i torsdags hade vi ett ordentligt bråk och igår var han tvungen att handla ”till nyår” ifall vi skulle få lust att dricka. Han låssas lixom som att det inte är nödvändigt och även om jag sa att vi har så vi klarar oss hemma (1 fl prosecco och en fl rödvin) så åkte han ändå dit. Jag tänkte försöka styra lite så att han inte ska ha för mycket hemma ifall han får för sig att supa till ordentligt. Nu blev det inte så farligt men han lämnar ändå mig med en trotsig treåring och en bäbis på 10 veckor själva trots att jag sa igår att jag är förkyld och inte orkar ta hand om bägge hela dagen. Jag tycker oxå om att ta ett glas vin ibland men pga hans beroende så dricker jag nästan aldrig längre. Om man räknar bort graviditeten så har jag ändå bara tagit totalt 4-5gl vin de sista 3 åren. Jag klarar mig utan men önskar ändå att man kunde få hjälp på nåt sätt. Jag vet bara inte hur.