Idag är min första dag som helt nykter. Jag var ut på en middag med kollegorna igår. Kom hem sent och gjorde bort mig för man och barn igen. Idag kom deras ultimatum. Alkoholen eller dem. Så nu är det dags. Jag har inget val.
Jag vill kunna säga att jag har viljan och styrkan. Men det känns inte så. Just idag är skammen och skulden olidlig.
Hur hittar jag motivation och driv mot ett nyktert liv? Hur kan jag få det mindset som jag kommer behöva för att kunna fokusera när det är som jobbigast? Var börjar man?

Sätt dig ner och gör en +/- lista över vad som skulle kunna motivera dig! Hoppas du hittar någonting där som är väl värt att kämpa för!

Kram PimPim?

Aliceiunderlandet

Jag börjar också mitt nya liv nu. Vi kanske kan peppa varandra? Jag gillar en youtuber som heter Stop drinking expert, han pratar mycket om den skammen man känner och varför man inte ska göra det.
Alkohol är ett gift om skapar ångest och framstår sedan som enda botemedlet mot det.

Lista fungerade för mig också, samt mini-mål. Nykter dag 5 så imorgon blir det massage.

Skriv gärna om du vill ha en pepp-kompis så gör vi detta tillsammans!

A

Tack snälla! Det ska jag göra. Får bli min aktivitet nummer 1.
Jag vet ju att listan över fördelar kan göras hur lång som helst. Men hur den sen blir rotad i mitt undermedvetna. Som en självklarhet man inte ens tänker tanken att utmana. Finns det aktiviteter som hjälper en att träna upp detta?
Känns bra att ha andra i liknande situation att dela ångest och skamkänslorna med när sem slår till. Stor kram!

Ja det vill jag gärna!
Just idag är jag ju bakis och allmänt ledsen. Men redan om 1-2 dagar kommer jag ha glömt det tråkiga och börja fundera på mitt favorit-röda ...
Listan är min uppgift nummer 1.
Och den ska skrivas i en ny skrivbok som jag tänker köpa i morgon. Uppgift 2: Min nya dagbok.
Så glad att du sträckte ut en hand.
Stor kram! Nu gör vi det här!

Inte säker på att jag förstår. Är inte risken att förlora familjen och känslan av att göra bort sig för sina barn rätt stark motivation?
Om det inte är det så kanske du borde fundera lite djupare över din situation. Jag var i en snarlik sits, men mina barn var ganska ovetande förutom att de såg att jag drack ofta men inte full. Men man förtränger fort om man tillåter sig. Se alla fyllor som gått snett som ett mönster i stället för isolerade händelser. Det blir inte bättre av sig självt, med tiden, åldern etc. Det blir värre. Jag intresserade mig initialt för alla hälsofördelar (IW 2.0). Alkohol är piss för hälsan. Jag jobbade också med min självbild att jag är en ”sån som inte dricker”. Men mest har det kanske hjälpt att se det som en challenge för min skull. Risken är att du slutar ”för familjens skull”. Då kommer du kanske att hata dem för det förr eller senare. Se det som att de står i vägen för ditt ”roliga”. Du måste se det som att du slutar för din skull. För att du ska slippa ångest i dagar (eller längre) för en halvkulkväll som du kanske inte ens minns helt. Ofta är det bara halvkul men alkoholen gör att du just där och då tror att det är kul. Och för att du ska slippa få det ännu värre över lag.
Efter 7 månader saknar jag bara alkohol ibland. Men det jag fått är värt mycket mer. Räknar med att inte sakna det alls framöver. Men det gick väldigt upp och ner och det kommer då och då nån svacka. Men jag slutar för mig och det gör det svårare att fuska när tillfälle ges. Hoppas du hittar motivationen och skriv lite mer här så kanske det klarnar.

Precis den typen av svar jag letade efter.
Självklart kan listan av varför göras oändlig. Men det är precis som du säger att hotet att bli lämnad är ett faktum, men att jag kanske inte kan använda det som motivation direkt. Och jag tror att det kanske var just det jag menade i mitt inlägg. Det måste utgå från mig själv och fördelarna för MIG. Detta för att hitta långsiktig hållbarhet. Ett stort problem kring det är att jag inte har vanan att sätta mig själv o min hälsa i första rummet. Har alltid offrat mig för andra och har lättare att bara vara till lags även om det är sämre för mig.
Det här hjälpte mig mycket i mitt sorterande av tankar kring motivation. Tack!

är ”en dag i taget”. Tror det står i varje tråd här i forumet. Hoppa över en gång i taget. Dagarna går och det blir lättare och lättare. Men vad är det du får av alkoholen? Finns det något du skulle behöva ta tag i samtidigt? Kanske säga upp dig som familjens projektledare? Vara mindre självuppofrande? Om du kan hitta någon orsak till att du dricker kanske det kan hjälpa till. Jag har lite socialfobi, lite duktig och en del depression. Mycket av det har blivit bättre utan alkohol. Men exempelvis socialfobi kan jag ju inte jobba med om jag hela tiden oljar med alkohol. Men över lag är jag mindre stressad och mycket mindre orolig och svajjig i psyket sen jag slutade. Men framförallt, i princip ångestfri. När man märker hur skönt det är så är det nästan berusande i sig.

Tack! Jag kommer behöva dig på min resa! Verkligen konkreta tanketips som hjälper mig att inte bara skita i allt just för att jag har svårt att hitta mitt eget varför.
Tusen tack! Nu ska jag skriva dagbok för idag är dag 2 på min resa.

Sommarflickan2018

Dag 2. Starkt att ta dig genom dag 1 och att du skriver här.

Alla har sina egna sätt att ta sig ur träsket men IronWill skriver mycket kloka saker. För mig var det dock hotet eller kanske mer känslan av att "shit, mitt agerande har gjort att jag kanske förlorar allt jag verkligen bryr mig om" som fick ett ljus att gå upp. För mig hjälpte det tyvärr inte, jag "förlorade" min familj, men andra sidan vann jag känslan av att återta kontrollen över mitt liv, att ingen annan (Alkoholen) fick mig att agera si eller så, att mitt förhållande kanske inte varit allt det jag trodde etc. Det var ett uppvaknande att känna vad jag kanske var på väg att mista. Men jag gjorde det definitivt för min egen del. Redan efter ett par dagar kände jag mig starkare och fick insikt i att det här genomför jag oavsett vad som händer. Och det gjorde jag. Att jag sen valde att börja igen är en annan historia.

Nu är jag i en liknande situation men ändå helt annorlunda. Och oavsett vad som händer så kommer jag fortsätta vara nykter för jag vill inte ha den ångest som kommer av alkoholen. Jag vill kunna vara säker när jag sätter mig i bilen på att jag verkligen kan köra, jag vill kunna somna nykter och vakna nykter, kunna njuta av precis allting annat och vara klar, inte vara i en dimma eller vara trött. Sen har jag iofs tagit hjälp båda gångerna.

Om jag skulle lista vad som hjälpte mig i situationen så är det följande:
Ta hjälp från vården (Jag ringde VC, fick hjälp av beroendecentrum i min kommun direkt, har vid sidan av haft en läkare och dynamisk psykoterapi. Andra gången sökte jag mig direkt till beroendecentrum för hjälp)
Berätta för nära vänner (så att de skulle kunna stötta och hjälpa)
Skriva i det här forumet
Läsa boken "Äntligen full kontroll" av Allen Carr (den hjälper inte alla men tilltalar min personlighetstyp och logik)
Läsa andra böcker som Per Holknegts bok 1960-2014, Sanna Brådings bok "För mycket av allt" (det finns en tråd med litteraturtips, filmtips och annat längst upp i forumet, kika gärna där)
Vara ute mycket (den fina sommaren hjälpte)
Göra saker jag inte gjort innan (bakade bullar) och som fick mig att tänka på annat samt få tiden att gå.
Titta på roliga tv-serier
Inte göra sådant jag gjort innan i kombination med alkohol (tex. kolla -tv-serier som jag förknippade med alkohol, gå på restauranger jag förknippade med alkohol, gå på fester (i början) osv)
Hitta strategier som fungerade när suget kom eller planera kommande dag redan innan och se om det fanns några fallgropar och planera för dem genom att lägga in aktiviteter eller förbereda hur jag skulle gå till väga.

Ja, det var lite av min helhetsstrategi (sett i efterhand).

Jag såg även till att inte kalla mig själv duktig (duktig flicka är det värsta jag vet och duktig ett av de värsta orden) utan de första kvällarna när jag la mig klappade jag mig på axeln och sa bra jobbat idag. Jag såg även till att stötta andra för det gav mig själv stöttning på något vis.

Hoppas dagen fortsatt går bra. Bara några timmar kvar nu. Och försök få ordentligt med sömn, det är superviktigt.

Kram

Tusen tack Sommarflicka!
Alla som svarat skriver så kloka saker. Jag blir alldeles gråtmild.
Att förlora min familj är så klart det absolut värsta som kan hända. Det är så klart det största hotet jag har hängande över mig dagligen. Men det känns så fel att använda som motivation.
Därav min trådstart. Känns så fint att vi kan resonera och att ni delar med er. Jag känner att jag är på god väg mot just mitt varför . Tillsammans med er <3

Tusen tack Sommarflicka!
Alla som svarat skriver så kloka saker. Jag blir alldeles gråtmild.
Att förlora min familj är så klart det absolut värsta som kan hända. Det är så klart det största hotet jag har hängande över mig dagligen. Men det känns så fel att använda som motivation.
Därav min trådstart. Känns så fint att vi kan resonera och att ni delar med er. Jag känner att jag är på god väg mot just mitt varför . Tillsammans med er <3

Det är väl lite en motsägelse i vad jag skrev. Sluta inte för dem men du kan ju använda det som en markering att även dina närmsta tycker att du är fel ute. Som en kompass. Det kan ju fortfarande vara ett startskott för motivationen i att du vill vara bättre för dem (och dig själv).
Men det är nästan omöjligt att tänka sig att aldrig dricka igen. Det är ok att tänka att du får det ”sen”. Men fokusera kortsiktigt och gör vad som krävs första tiden, gå och lägg dig tidigt, skit i tvätten, spela blockflöjt varje gång suget kommer, ta en promenad i stället, kör en ansiktsbehandling med nosecco på fredagar, testa tv-spel. Bra tips från Sommarflickan. Se det som en chans att skapa nya möjligheter och ett mer harmoniskt liv. Lättare sagt än gjort, men prova dig fram.
Jag vet inte alls om jag är så klok. Men jag behöver försöka ge andra lite av vad jag hittat här, för att själv hitta min väg. Ibland klarnar det för mig med när jag skriver. Ta hand om dig idag.

Jag kan tycka att risken att förlora sin familj kan vara en motivation nog för att sluta. Vem är du om du förlorar din familj? Kan du se det framför dig? Jag själv brukar tänka i de banorna? Tänk om soc ”tar” mitt barn pga mina alkoholvanor... skulle inte kunna leva med mig själv om det inträffade. Som någon sa ovan... en kort fylla på kvällskvisten och dagen efter bakis och dåligt humör fram till att kvällen kommer. Dygnen utgör alltså 20% ångestfritt och 80% ångest, varav 10% kanske försvinner för att barnen lägger sig tidigare än du. Jag försöker att tänka så när jag tvivlar på ett nyktert liv. Vet inte hur dina alkoholvanor ser ut... men mina var: full på helgkvällarna och jag mådde toppen (när barnen somnat). Dagen efter och i veckodagarna fick de en mamma som var sur, lättirriterad och väldigt trött.
Ett annat tips är att hitta något mer nyttigt som är beroendeframkallande och tar upp mycket tid. Ett tips som jag fick när jag slutade röka var att börja spela betapet på nätet som är gratis och som Alfapet. Ett annat tips är att signa upp sig på en PT-kurs på nätet, finns massvis med kurser och det räcker med att ha ett gummiband och ett par hantlar dessutom ändra kostvanor som tar mycket tid att planera och det som är positivt att du planerar och arbetar för en bättre hälsa som kommer att ge dig massvis med endorfiner. Jag tror på att byta ut ett dåligt beroende mot ett bra beroende, ex träning. Lyssna även på poddar, ljudböcker (gärna A-relaterade som kommer att få dig att känna gemenskap, bli inspirerad till nykterhet och bli avskräckt) och du kan då lyssna samtidigt som du spelar ett spel som typ Tetris, vet inte hur mycket man får tipsa om poddar och liknande. Men hojta till så kan jag nämna några. Sist men inte minst, ta hand om dig. Lyxa till det med en god dryck i ett fint vinglas. Istället för ett glas vin när man lagar mat kan man istället ta Loka med frysta hallon och myntablad i sitt finaste kristallglas.