av Bobbo68

Bobbo68
tors, 2019-01-24 - 12:17

Hej. Mitt första inlägg här. Kanske av den mer kontroversiella sorten. Men tyckte att det var på tiden att belysa den problematik som andra beskriver och som jag själv har en lång erfarenhet av.

Som allt annat i livet så finns det väldigt få genvägar att gå. Inget löser sig av en bekväm kvickfix.

Hur ska jag då på ett ärligt och uppriktig sätt beskriva mitt liv? Det får bli en kortare version. Men är så klart beredd att följa denna tråd och i möjligaste mån kommentera inlägg.

Släktskap- Både på min fars sida och mors sida finns en problematik med alkohol och till viss del droger. Där har tidigare generationer omfamnats av en dysfunktionell kram. Så när mina psykiska problem började visa sig så var hela släktet snabba på att sätta en stämpel i pannan- du är som din far och övriga släktingar med liknande problematik! Så sårbarheten och ärftligheten finns där. Men vad består den av?

Mitt behov har som för många varit att behöva fly och dämpa känslor och händelser. Där har alkoholen både hjälpt mig och orsakat stor skada. Där fanns, månader av konstant drickande. Rattfylleribrott, misshandel, dilerium, kroppsskada. Listan kan göras längre. Tro mig.

Så för att göra rubriken mer tydlig så ska jag ge mig på ett försök att utan pekpinnar, moraliska aspekter eller annan slå på bröstet mentalitet förklara hur jag ser på det.

Till alla er som undrar vad och varför saker händer när vi dricker eller för den delen nyttjar andra substanser eller aktiviteter vars enda syfte är att göra livet mer uthärdligt....tänk om!

Det finns inte en chans att tro att vi kan dricka måttligt så länge ett behov av flykt finns i våra sinnen eller kropp. Så kraven på oss blir då ganska stora, eller hur? Kanske inte det vi behövde just då när livet ändå är så rörigt och fyllt av måsten. Så en ärlig fråga till dig själv borde bli, är jag beredd att ta tag i allt det i mitt liv som jag har ett behov av att dämpa eller fly ifrån?

Är svaret nej på den frågan, sluta dricka! Annars så väntar ett livi misär och för tidig död. Hårt men sant. Finns en del termer som jag tycker missbrukas. Alkoholism, beroende, medberoende, missbruk.

Jag är idag en man på 50 år. Har en hel del i mitt förflutna liv att förhålla mig till. Men om jag tar bort en problematik i livet så blir behovet av att fly mindre. Nämnligen den bekanta lögnen.

Jag lever inte helt nyktert idag. Tycker att jag hanterar det bra. Min resa hit har passat mig. Kanske fungerar den inte för alla. Långt ifrån.

Det här var mitt försök att beskriva en problematik jag delar med så många andra. Inget är svart eller vitt.

Ta hand om er.