Har varit nykter sedan nyårsdagen som så många andra jag läst om här på forumet.
Egentligen är väl det här 3-4gången jag försöker, men sedan i höstas när min pappa dog av alkoholrelaterad sjukdom och min mamma fick en hjärnskada av alkoholförgiftning så har jag insett allvaret i hur farligt det är att dricka.
I höst och vinter har jag nog mest druckit för att döva alla känslor...har druckit fruktansvärda mängder och i en rasande hastighet, och beslutet att sluta har legat i mina tankar länge, så jag bestämde att nyårsafton skulle vara sista fyllan på en lång tid, lyckades vara otrevlig och förstöra nyårsafton för min familj, så beslutet var ganska lätt.
Jag vill inte svika mina barn fler gånger, jag vill inte att varje helg ska försvinna i en dimma.
Jag vill finnas här för dom, kunna hitta på saker, och vara stolt över mig själv.
I fredags sa min äldsta dotter...vad det känns konstigt att du inte var på bolaget idag. Nej, så jag, för jag tänker inte dricka nåt...vad bra sa hon...då blev jag väldigt glad.
Jag vet att det blir en kamp, alla dagar när man måste ta beslutet, och vara stark när suget sätter in...och jag hoppas verkligen att jag klarar det denna gång.

... till dina 13 nyktra dagar ?
När man vaknar upp varje morgon nu vet mam att mam tog rätt beslut dagen innan och jag känner att valet blir lika lätt denna dag! Iallafall lever jag så nu. Jag slutade en gång och höll upp j mars- april förra året men tillgången på vin hemma hos min särbo fick mig på fall igen. Därför har jag bett honom att aldrig ha det hemma när hag är där! Det blir så mycket lättare så!
Lycka till med din resa nu! ?

Kram PimPim ?

Ta en stund i taget när det är som värst..Tänk på dina värsta fyllor..Fundera ut andra strategier mot sug och hur du kan tänka..Den första tiden brukar vara svårast..Jag tänkte mycket på min son och eventuella barnbarn..Inte roligt för barnen att behöva skämmas för sina föräldrar, eller inte vilja ta hem kamrater på helgerna. Vi slutar för vår egen skull, men i förlängningen gör vi livet bättre för våra närstående..Nu fortsätter vi den nyktra vägen..

Hillary...för att svara på din fråga så nej, det tycker jag inte att jag blev, mest psykiskt med irritation och ett konstant sug. ..men jag har läst att abstinens påverkar oss olika.
Det har varit en väldigt skön helg utan alkohol..jag har fått mycket gjort och har varit pigg och glad☺

Bra kämpat . Precis som du skrev så påverkar abstinensen olika. Irritation är definitivt ett av dem. Men du har kommit långt redan. Kämpa på så håller jag alla tummarna.

Jag har ju börjat inse att detta är en kamp man måste kämpa med i kanske resten av sitt liv, men jag har inte varit sugen på alkohol på några dagar, har att det kan komma som en blixt från klar himmel så jag håller mig på min vakt...vill så gärna leva....leva ett bra och fantastiskt liv, inte kasta bort det genom att sitta i dimman och tycka synd om mig själv.

Ibland är det en kamp mot beroendet, men sen kan man också känna en eufori och även vila i att faktiskt hålla sig nykter..Mycket känslor som legat i dvala..Man lär sig mycket om sig själv och andra..Jag skrev och läste massor i början av nykterheten. Mig passade det med filmer och dokumentärer om alkoholism. Gärna om mammor, och om hur det känns att växa upp i ett hem med a-beroende föräldrar..Just för att förstå mina egna barns känslor..

Jag är också en sån person som läser mycket och kollar på mycket om alkolism, jag vill förstå och lära mig, när mamma blev sjuk läste jag väldigt mycket om alkoholdemens tex.
Min kurator sa också till mig att vara extra försiktig då jag har mycket alkolism i släkten...tycker ändå det är sorgligt att jag valde att fortsätta dricka trots att jag visste allt det här...men jag är fortsatt nykter nu iaf...och jag ska jobba mycket med mig själv sen gör gången☺

Till det mesta. Ju mer man vet om tex en sjukdom eller ett beroende. Desto bättre blir man på att hantera det. Den som stoppar huvudet i sanden och skyller på andra, får det svårt..Det är bra Kristina att du är vetgirig..Jag visste också mycket om alkoholism och att vi har beroendegener på flera håll..Sa också när jag var yngre att ingen går säker om man dricker..Att även jag kan bli alkoholist. Det var ingen som trodde..

Jägarn

För sex år sedan, under skiljsmässan, fick jag en fråga av mina döttrar om jag för deras skull kunde tänka mig att vara nykter ett år.
Mitt var blev ”det skulle nog bli ganska tråkigt”.
Jag hade då ingen tanke på att sluta eftersom tanken att förändra hela min tillvaro kändes konstig och skrämmande.
Jag flyttade hemifrån och kände mig till en början fri att göra vad jag ville.
Spärren att ta några öl varje dag var helt plötsligt borta. Jag hittade alltid en anledning att dricka, oavsett om det var positiva eller negativa tillfällen.
Sedan började det bli som om alkoholen blev min vän. Det visade sig att vännen var lömsk och falsk.
Den krävde min uppmmärksamhet jämt och ständigt, lika dant blev det med mig. Vännen fanns alltid där och jag med.
Jag skyllde på högtider, sommar, fest, middagar och jag vet inte vad.
På sommaren hände det oftare och oftare att den första ölen eller det första glaset vin slank ner klockan tio på morgonen.
Det var ju så soligt och gott på havet ute i båten.
Ofta följde en lunch med tillbehör och sedan var det igång.
En tanke började så sakta gro inom mig. Min far dog för några år sedan; rätt gissat levercanser.
Efter hans död berättade min mor hur mycket han konsumerade. Det blev en chock för mig.
Tanken som hade börjat uppta mitt sinne var, kanske skulle jag ta mina döttrars ord på allvar?
En tid gick och min konsumtion snarare tilltog än minskade.
Jag började förstå av människor runt mig att de uppfattade mitt drickande med oro.
En vän tog mig av sidan vid ett tillfälle och sa: Jag har iakttagit dig hela dagen och sett hur du dricker, det kan gå åt helvete fortare än du tror om du håller på i den takten. Jag tycker mycket om dig och jag vill inte se hur du går ner dig.
Jag är verkligen glad som har en vän som vågar ta upp problemet till ytan.
Nu är det femtonde dagen utan en droppe och jag ska fanimej inte ge mig.
Jag har satt upp ett delmål på 6 veckor, men känner redan nu att det vore ju förkastligt att inte förlänga den perioden.
Jag mår så bra och jag sover som en stock.
Jag har på denna korta tid fått en energi som jag inte har haft på många år.
Det bästa av allt!!!
Mina döttrar blev glada och stolta över mitt beslut. Dom älskar mig och jag dem.
Det tänker jag inte förändra för något som lotsades vara min vän.
Det är bara jag själv som kan sluta med alkohol. Ingen kan göra det åt mig.
Jag trodde att jag skulle stöta på prat bakom ryggen, typ är han alkis?
Tvärt om, min omgivning berömmer mig.
Ändå har det bara gått 15 dagar. Hur ska det bli om ett år?

Och i förlängningen en frisk och nykter pappa till dina döttrar. Varför förgifta och förstöra våra kroppar och våra liv? Det vill vi ju inte, men vi blev beroende..Som tur är så kan vi ändra på det..Styrkekram..

Som kommer när man varit nykter att tag är ju helt fantastisk.
För ca 2 år sedan kallade en av mina döttrar mig för alkoholist, det tog fruktansvärt hårt och jag höll upp ett tag men började sedan dricka igen...blir besviken på mig själv när jag har låtit alkoholen gå före mina barn...samtidigt har jag ju insett att jag är sjuk.
Men det känns ändå som att det är dags nu att låta barnen känna att jag finns där för dom, att dom kan lita på mig.
Hade det tufft på jobbet ikväll, och på vägen hem kröp tanken fram...om vad skönt det skulle vara att bara supa mig full och glömma allt, men jag står emot...tog en macka och ett glas oboy.
Jag har också märkt att jag trivs mycket bättre med mig själv när jag är nykter...jag behöver inte undra över vad jag sagt eller gjort...behöver inte heller känna skammen över att gå in på bolaget...så nu kämpar vi på...klappar oss på axeln och berömmer oss själva..för vi är starkare än vi tror☺

...insikt ger du mig massa inspo!
För ja tillsammans är vi starka och en liten nyckel till nykterhet är just kunskapen och vetskapen om hur man totalt misshandlar sig själv! Nu som nykter blir man mer och mer insiktsfull och det känns som en pånyttfödelse till ett liv man faktiskt vill leva!
Ta hand om dig! ?

Kram PimPim ?

Skriver mest för min egen skull, jag många tankar som måste ut känner jag.
Skulle jobba i helgen, men jag har sjukskrivit mig eftersom arbetsbördan är hemsk och jag känner att jag inte orkar med, jag måste pausa och då vila några dagar...det har jag även sagt till min chef.
Är trött och har ont i kroppen, så det ska bli skönt att bara ta det lugnt.
Har inte så stort sug just nu..kan komma tankar på alkohol men just för tillfället är som lätta att slå bort, är mer sugen på godis just nu☺
Satt och läste några trådar och försökte komma underfund med varför jag har druckit så mycket...och jag tror att en del i saken beror på att jag har inga vänner privat som jag kan åka och hälsa på eller hitta på något med.
Det är min make jag umgås med, och det har jag absolut inget emot, men jag saknar att ha en tjejkompis som man kan ringa till eller fara och fika med.
Känns väldigt ensamt vissa stunder, men jag tycker det är så svårt att odla nya relationer...antar att det är något jag behöver jobba på också.
Men men, jag ser fram emot en nykter helg...och jag hoppas ni får detsamma☺

Nejlika

Avsaknad av nära vänner känner jag också av sedan några år tillbaka, och jag tror att det är en stor bov i hur mitt drickande eskalerat senaste åren. Samtidigt som alkohol tidigare förstört flera av mina vänskapsrelationer har jag inte hunnit ikapp med att skapa nya. De där gångerna när något gjort en ledsen när man känt att man velat ringa någon och prata av sig har man känt att det enda alternativet vart att dricka.
Jag har insett att för att lyckas långsiktigt måste jag jobba aktivt för att ta mig ur min ensamet. Och jag har börjat med att öppna upp mig mer för folk och ta mer initiativ till att ses - och det har sakta börjat ge lite resultat. Har fått flera nya bekanta - och även om det tar tid innan man vågar öppna sig om de tyngsta sakerna så är det ett steg i rätt riktning. Hoppas du också vågar! Det är oerhört skönt när man lyckas :)

Och bra tycker jag att du tar paus för att vila - viktigt att känna efter när det blir för mycket, vila upp sig för att kunna ta nya tag.

Den här helgen har gått bra, även fast jag har varit helt slut i kropp och knopp.
Igår morse när jag vaknade var faktiskt min första tanke att jag skulle dricka, men som tur är jag vi bara ett systembolag här så jag höll mig sysselsatt till kl 2 när det stängde, och sen blev det lättare.
Jag har märkt att min man har druckit mindre också, vi har pratat och umgåtts mycket mer...förut drack jag ju tills jag smällde av och hade inget minne av vad vi sagt till varann...känns otroligt skönt att bara vara närvarande, och att kunna köra bil när som helst.
När min man vaknade bakis imorse och spydde...då kände jag verkligen att jag tagit rätt beslut..istället för att ligga och nå dåligt hela dagen såhar jag hunnit gå på promenad, ta ner julgranen och bakat bröd...det här är verkligen en känsla som jag vill ska finnas kvar, och det gör det lite lättare att kämpa☺

I bilen imorse så blev jag varse om hur bra jag faktiskt mår...annars jag måndagar alltid inneburit illamående, svettningar, ångest och en längtan till nästa helg när jag fick dricka igen.
Fick en ingivelse om att jag skulle dricka till helgen, vet ju att det är alkohjärnan som förhandlar, och just nu kämpar jag faktiskt...vill fasen inte förstöra detjag har jobbat för nu sen nyårsdagen.
Jag vill göra annat än att vara full och äcklig, otrevlig och hemsk mot min familj.
Tycker mina barn har varit gladare dom här veckorna jag har varit nykter...så den tanken tänker jag hålla hårt i den här veckan....

Ta fram bilder inom dig av dina sämsta fyllor och uppvaknandet på morgonen efter..Barnens ledsna, sura eller arga blickar..Bra jobbat. Det blir lättare med tiden, tyckte jag i alla fall..Styrkekram?

Hela veckan har jag kämpat mot min vilja att dricka i helgen, så igår drack jag några öl och lite vin...det enda positiva med det var att jag hällde ut vinet som fanns kvar redan igår kväll, och att jag vaknade imorse med en besvikelse över att jag valde bort att vara nykter.
Så nu ser jag framåt...ikväll blir det en nykter kväll och jag ser fram emot det och försöker att inte klanka ner så mycket på mig själv...