Piapopp

Hej!
Jag har varit inne på alkoholhjälpen tidigare men det var så länge sedan och mycket har hänt sen dess. För 7 år sedan fick jag diskbråck i både rygg och nacke. Smärtorna jag hade tog mycket av min energi. Jag har haft 2 st utmattningdepressioner, en 2011 och 2015. Först antidepressiva behandlingen gjorde mig trött och fet. Jag gick upp 15 kg på någon månad. Detta ledde till att jag inte kunde eller orkade träna som tidigare. Har alltid tränat mycket och kanske ibland för mycket. Började arbeta heltid efter ett års sjukskrivning. Kände egentligen inte att jag orkade med en heltid men vet ihop och körde på. Fick då problem med nacke och rygg som tillslut gjorde att jag gick in i väggen igen. Under dessa år hade mitt alkohol beteende ändrats. Drack vin nästan varje helg antingen på middagar hos vänner eller tillsammans med maken. Jag blev alltid fullast. I början var jag väl fortfarande trevlig att umgås med men med tiden blev jag personlighets förändrad och fick minnesluckor. Jag var nog den första i min familj som ändå blev medveten om att jag hade ett alkohol missbruk. Ändå fortsatte jag. Har många funderingar på hur jag kunde hamna i det här. Jag som alltid varit måttlig med alkohol och nästan aldrig drack. För det första gick det ju inte alls ihop med min träning. Jag har en teori om hur allt börja men vet inte om det kan stämma? När jag fick mina problem med nacke och rygg så fick jag massa olika smärtstillande mediciner. En del starka opioder som är beroende framkallande. Jag tror att det kickade gång nåt i min hjärna. Så när jag slutade med dom så bytte jag ut det till alkoholen. Kan erkänna att jag både tog starka smärtstillande ihop med alkohol också. Har världens finaste familj som ställt upp och stöttat mig i alla år men den senaste fyllan jag hade fick min man nog. Jag har gått till AA några gånger men inte regelbundet trots att jag mått så bra varje gång jag varit där. Jag blev helt förtvivlad och så rädd att jag kommer att förstöra hela mitt liv p g a av alkoholen. Min man följde med mig på ett öppet möte och det var nog det bästa vi har gjort. Dagarna efter detta möte skulle hela familjen utomlands på en resa som gjorde att min oro ökade för hur jag skulle hålla mig borta från alkoholen. Och min familj litade inte på att detta skulle hålla. Den tilliten har jag förstört för länge sen.?Men jag klarade det?Inte en jävla droppe alkohol på resan och inte efter det heller. Men jag vet att alkoholen är lömsk och att jag aldrig kommer att kunna ta en droppe men jag kommer inte att klara av detta själv. Min livlina och stöd just nu är såklart min familj och dom få vänner jag har kvar och självklart AA. Dom är helt fantastiskt underbara och jag kommer att gå på AA regelbundet om det så är att jag måste gå där tills livets slut. Utan dom hade jag inte tagit detta steget och erkänt för mig själv och mina närmaste att jag är alkoholist. Oj det här blev långt. Hoppas någon orkar läsa det. ? Strykekramar till er alla som också kämpar mot denna sjukdomen. ❤

Att du hittat ett sätt som funkar och grattis till att ha klarat en utomlandssemester utan alkohol! Jag var själv på en all inclusive och lyckades på något sätt att hålla mig borta. Men det slog mig för första gången hur illa det är ställt när man ser folk med barn börja före lunch. Inte för att jag vill ställa mig över det, bara att se det med nyktra ögon gav mig ytterligare en funderare.
Fortsatt lycka till!

Ellan

Hej,
Härligt att du hittat något som fungerar för dig. Jag har själv haft stor hjälp av AA och min sponsor som jag träffade efter ungefär ett års nykterhet. Nu går jag inte lika ofta på möten men då och då och jag är övertygad om att möjligheten till att träffa andra med liknande problem hjälper mig och gör så att jag känner mig mindre ensam. Vi är många som kan känna igen oss i varandras tankar, både på möten och även här på forumet. Skönt också att du har din man med på resan. Tilliten går att bygga upp igen. Det tar tid men så länge du gör det du kan och bör för din nykterhets skull så kommer det andra med på köpet.
Ta hand om dig,
Kram
Ellan