av drygmärta

drygmärta
fre, 2019-02-22 - 17:27

Ja, rubriken säger mycket. Jag är inte ens 25 än och har förhöjda levervärden av alkoholen, har flyttat hem och har världens finaste föräldrar som ställer upp, betalar mediciner. Igår blev jag ordentligt full, en halv flaska vodka nästan. Vill döva min ångest och depression med alkoholen och vet ju själv att det är ohållbart. Jag har problem. Men samtidigt vill jag fortsätta dricka för jag dövar ju känslan som annars andas en i nacken dag in och dag ut. Äter antidepressiva och ångestdämpande i rätt låga doser än iallafall. Alla i familjen vet ju om det här och vill hjälpa, men känner mig som ett orosmoment, att jag är en börda, man duger inte till som inte kan vara normal. Jag skulle kunna skriva en hel uppsats om det här. Det kanske jag ska, för min egen skull. Men idag var vi iallafall förbi den psykiatriska mottagningen för en eventuell inläggning, men har inte tillräckligt med abstinensproblem då jag ändå har 3-4 nyktra dagar iveckan. Lite om och med och hit och dit mellan samtal med drog- och alkoholmottagningen och ett besök hos hälsocentralen så fick jag antabus utskrivet. Ska dit nästa vecka och lämna ett till blodprov för att kolla levern.

Får alla sparkar i baken man kan behöva, men varför kan jag inte beskriva ångesten för familjen, varför jag dricker? De vet ju men jag får inte ord på det. Avslutar här och väntar på svar, för nu gråter jag för mycket.

Ha det!

Rosette
fre, 2019-02-22 - 19:22

Du har mått dåligt en tid och på kort sikt har alkoholen dämpat den ångest du kan känna samtidigt som du vet att den på längre sikt ökar. Du har sökt hjälp nu på flera sätt, du väcker omsorg och får stöd. Du funderar på hur det kommer sig att du inte helt tar hjälpen till dig, som du skriver att du känner dig ensam trots att du får stöd. Du funderar också på vad mer som behövs för att du ska kunna börja må bättre.

Du har tagit flera stora steg och utifrån det du beskriver låter det som du tar till dig av det den hjälp du får och att du själv börjat skriva här. Ibland är det svårt att veta vad som ska hjälpa och på vilket sätt, du fortsätter att pröva dig fram och du kommer att hitta rätt.

Det hörs att du tänkt på detta med alkoholen och hur den påverkar ditt mående länge och du vill försöka berätta ännu tydligare för din familj på vilket sätt du har ångest och varför alkoholen kommer in på det sätt den gjort. Bra ide. Kanske är det som du skriver, hjälpsamt för dig att berätta oavsett om alla förstår helt eller inte men du får det ur dig och kanske lite enklare kan börja sortera.

Fortsätt gärna skriva och läsa här. Ibland tar det tid innan man får svar och man kan behöva skriva flera gånger.

Varmt välkommen,

Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet