av Gullvivan

Gullvivan
sön, 2019-02-24 - 17:30

Fyfan för alkohol. Jag har egentligen så mycket ambitioner och intressen men håller på att slänga bort precis ALLT pga alkoholen. Började på läkarprogrammet i höstas men började dricka mer och mer, även själv på vardagar, så klarade knappt av utbildningen. Har nu studieuppehåll och dricker mest varje dag i min ensamhet då jag förlorat det flesta relationer pga mitt alkoholmissbruk. Vill inte leva det här livet och vet att jag måste sluta helt med alkoholen, men det känns omöjligt.

Det är så oerhört jobbigt att just acceptera att jag blev en beroendeperson och att komma över sorgen att jag inte kan dricka normalt. Det förtär mig att jag inte kan ha det där härliga livet med lite alkohol ibland som alla andra. Att jag inte kan få vara en vanlig 21-årig student.

Hur gör man egentligen för att sluta med alkoholen och kanske framförallt acceptera att livet blev såhär?

Fenix
sön, 2019-02-24 - 18:59

lyssna gärna på alkispodden, massvis med bra tankar inte minst för unga människor. Kan ge dig en bra skjuts att du faktiskt har allt att vinna och inget att förlora på att ge upp alkoholen. Kram/Fenix

Dee
sön, 2019-02-24 - 20:20

Åh vad jag känner igen mig i det du skriver! Det gör ont i mig nästan!
Jag önskar att jag kunde få öppna min dörr för dig och be dig kika in hos mig - idag är det 12 veckor av nykterhet som förändrat mitt liv på så himla många olika sätt, från att ha missbrukat alkohol i dryga 3 år men under inprincip hela mitt liv där jag haft en relation till alkohol druckit på ett osunt sätt.

Att du har kommit hit och skriver här är ett steg i rätt riktning!
Jag kom hit för dryga 12 veckor sedan och jag kan lova dig - här inne på forumet finns en massa bra information och framförallt stöd från andra.

Jag kände och känner delvis fortfarande att det är jättejobbigt att behöva erkänna för sig själv att man är en beroendeperson, det går lättare nu när jag varit helt nykter i över 2 månader att se klart på saker och ting, att acceptera detta till min styrka och en livserfarenhet få "förunnad".

Min uppfattning är att om man ska sluta med alkoholen så behöver man vilja det. Man kan inte sluta så länge man känner att man måste. Man måste vilja. Jag kan bara gå till mig själv och hur det var för mig så fick jag tillslut nog av att förstöra mina relationer med både vänner, kärlek och familj + att alkoholen födde en avgrund av ångest med panikångest som inslag, och på slutet, dryga året innan jag slutade, kunde jag inte stå ut med att vara nykter någon gång under dygnets vakna timmar pga ångesten.
Jag googlade runt lite granna och hittade in hit, och jag anmälde mig till det programmet som erbjuds på startsidan, där man får gå igenom ett 11 veckors program med så mycket nyttiga saker, och får ett personligt stöd från Alkoholhjälpen. För min egen del var det att min botten var nådd och den hjälpen jag fått från forumet samt min familj och min vän som vet om mina problem som gjorde att jag lyckades släppa min flaska tillslut.

Vad tror du att det krävs av dig för att kunna sluta dricka? Vad är det som rent konkret känns omöjligt med ett liv utan alkohol?

Kämpa på Gullvivan, jag tror på dig, jag önskar också att jag fick vara en normal 33 åring som kunde hantera alkoholen, men det kommer nog aldrig bli så, å andra sidan mår jag så mycket bättre utan så det positiva väger över faktiskt.
Kram och styrka, mod och vilja!

Onkel F
sön, 2019-02-24 - 22:26

Jag har bara varit här i 1 vecka, men redan lyckats reta upp människor. Snälla, bli inte arg på mig, jag vill bara väl.
Jag kom hem för ett par timmar sedan från mitt första AA-möte. Det är mycket Gud på AA-möten men det väljer jag att bortse från. Alla, utom jag, presenterade sig med "Jag heter si och så och jag är alkoholist". Jag fegade ur och presenterade mig med "Jag heter Onkel F och har som alla här problem med alkohol". Jag kunde inte förmå mig att använda ordet alkoholist om mig själv.
Om du, som jag, dricker varje dag i ensamhet så har du inte ett alkoholmissbruk, och du kan kalla dig "beroendeperson" om du vill. Erkänn inför dig själv, som jag borde ha gjort sedan ett par timmar, att du är alkoholist. Glöm det där med att dricka normalt. Det kommer att vara allt eller inget. Det ligger inget fördömande i det jag skriver.
Du har kommit in på Läkarprogrammet? Du är en ugn, smart, intelligent kvinna! Slösa inte bort ditt liv med alkohol.

Tag hand om dig, Gullvivan, tag hand om dig. Försök skippa alkoholen, men som EmmyLou Harris sjöng : Addiction stays on tight like a glove.
Var starkare än du någonsin trott du kunde vara!

I all välmening / Onkel F