av stepe543

stepe543
fre, 2019-03-08 - 18:22

Jag är alkoholist. Det är sant och något jag kommit fram till långsamt men stadigt.
Det började ganska tidigt. Redan i tonåren var jag känd som "han som kunde dricka en hel flaska vodka utan att bli full". "Svampen" var ett annat epitet som följde mig.
Det konstiga var att jag bara drack på fester. Jag kände inget sug under vardagar. Jag kunde sköta skolan och senare jobbet utan problem. Visst, en och annan flickvän reste varningsflagg och ville att jag skulle tänka mig för, men eftersom jag alltid bara drack på helger och fester ansåg jag i te att jag hade ett problem.
Men det hade jag naturligtvis, och efter några år började det sakta sakta att eskalera. Ett gals vin till middagen. En liten virre till kvällstv:n. Men JAG hade fortfarande inga problem...
För ca 7-8 år sedan blev det riktigt svårt. Jag upptäckte att starkölen på systemet ibland var billigare än mellanölen i affären. Och öl är ju inget problem? Eller hur.
Nu blev det 3-4 starköl 3-4 kvällar i veckan. Plus en box rödvin till helgen.
Men eftersom jag alltid var noga med att sköta jobbet så ansåg jag fortfarande att jag inte hade något problem. Mina närmaste har naturligtvis lagt märke till saker som jag själv inte ville se. Taskigt humör när jag dricker vitt vin. Sömnproblem och halsbränna när jag hällde i mig rödvin. Minnesluckorna när jag drack whiskey.

Det sista året har det hänt ett par gånger att jag inte kunnat starta firmabilen på morgonen. Den har ju alkolås. Det är sant som de säger; man blir duktigt på att ljuga....
Jag dricker inte alkohol varje kväll, men nära på. Finns det inget hemma så här det varit svårt att motstå att handla på vägen hem. Har det funnits något hemma har jag druckit till det tar slut, eller jag somnar...

Men igår tog jag beslutet. Det har vuxit fram eftersom alkoholen tär på min hälsa och gräver ett hål i plånboken. Jag kan inte fortsätta så här. Jag satte mig ner med min fru igår kväll och berättade vad jag kommit fram till. Hon är min bäste vän och jag kommer att få extremt mycket stöd från henne. Det känns så skönt nu när jag beslutat mig för att bli nykter.
Jag ville egentligen bara skriva av mig för att få ur mina tankar och känslor.

FinaLisa
lör, 2019-03-09 - 05:43

Vilket bra beslut du tagit?
Skönt att din fru stöttar dig, det betyder mycket.
Jag önskar dig lycka och styrka??

Kramar
???

stepe543
lör, 2019-03-09 - 21:49

Bara att veta att någon läser det man skriver och kommenterar gör en del.

Min fru är mitt största stöd och kommer fortsätta vara så.
Idag har varit en jobbig dag. Särskilt kvällen. Efter att haft vanan att dricka vin eller öl till tv:n så här det varit jobbigt att vara utan. Men med lite jävlar anamma och en del distraktioner från frugan så här det ändå gått. Jag hoppas innerligt att jag fixar det även framöver.

Mrx
lör, 2019-03-09 - 22:01

Här inne hittar du många som kämpar med samma problem. Jag själv har varit stor konsument men lyckas ändra mitt förhållande till alkoholen. Har precis som du en fru som är min bästa vän och stöttepelare. Jag hoppas det går bra för dig. Du verkar ha bra vilja och insikt till förändring. Det kommer man långt med.
/Mrx

Trasig22
sön, 2019-03-10 - 06:57

Bra att du fortfarande har din fru som stöttar dig. Det finns flera här på forumet med liknande problem. Jag vet precis hur mycket det tär på hälsa och plånbok.