anhörig-gbg

Helt ny på detta forum och jag har så mycket att skriva/prata om att jag kommer fatta mig kort i denna första post.

Senaste 12-18 månaderna har min frus förhållande till att hantera alkohol blivit mer och mer destruktivt. Jag har tittat lite på trådarna och även om merparten handlar om män så är symptomen ganska lika. Det som skiljer är möjligen fysiska aggressioner av naturliga skäl.

I måndags passerade det alla gränser vilket gjorde att jag ställde ett ultimatum. Antingen så infinner vi oss båda på ett öppet möte för AA i Gbg direkt på tisdag morgon eller också är relationen och vår framtid över. Under veckan har mycket skett, hon har besökt upp mot 15 möten och verkligen börjat resan mot att inse sin sjukdom och hur man kan leva symptomfri. Dock inser jag att det är en lång resa men jag är försiktigt hoppfull.

Jag har också fått tips om organisationen https://www.al-anon.se/ och deras arbete med anhöriga som behöver prata. I vår relation är det nog så att jag mer behöver prata än min fru. Och jag kan också förstå att det hon säger i sina AA-möten inte kanske ens lämpar sig för en anhörig.

Dock är hemsidan trasig rörande listan på möten (mycket märkligt för övrigt. det är ju bara att fixa en länk till ett google document så är saken fixat) plus att kontakt ej är möjlig pga sportlov i Sthlm.

Så en fråga så här i första posten. Finns det folk i Gbg här som har koll på när och var möten hålls?

Tack på förhand

Trasig22

Skulle vara intressant att veta mer om hennes/ert problem innan jag ger mig på någon kommentar. Hur var ert förhållande innan dessa 12 månader? Hur gammal är hon? Lider hon av några andra problem? Hur ser hennes fylla ut? Hur kommunicerar hon med dig? Berätta som sagt gärna mer.

anhörig-gbg

Hon är 45, jag år 50, vi har en dotter på 15.
Hon har gjort en gastric bypass för ett antal år sedan och jag vet att en sidoeffekt är att man tål alkohol sämre än "normalt". Att det kanske sedan har funnits ett osunt förhållade till mat som nu kanske ersatts är väl inte heller någon vild gissning,
Vi har en bra och kärleksfull relation även om den inte varit så fysisk under denna period. Jag tycker väl inte det är så kul med någon som bara vill vara nära när hon är full
Jag dricker själv inget sedan 5-6 år tillbaka, detta är inte relaterat till några alkholproblem.
Vanliga anklagelser är att jag är tråkig som inte vill göra något. Detta är korrekt men bottnar i att jag inte vill göra saker som leder till att hon blir full
Anklagelser att jag är så jävla perfekt men nu är hon gammal och ful och inte ens hennes man finner henne attraktiv.
Allt detta ovan är såklart helt fel och när jag säger att mitt enda problem är alkoholen så himlas det med ögon och fnyses.
Svårt att sammanfatta alla konstiga saker man fått höra under tiden men detta ör nog en bra sammanfattning,
Hon har inte druckit varje dag. Praktfylla nör man minst anar det 2-3 ggr per månad är mera grejen här. Sällan bakfull, alltid pigg och fräsch dagen efter.

Jag 62 har levt tillsammans med en underbar kvinna 55 i drygt 4 år. Vi har massa gemensamma intressen drömmar och planerat resten av livet tillsammans . Tills nu... hon dricker och blir elak en flaska att dela på går bra men inte mer. Det hela har eskalerat sedan hösten och jag har haft massa elände på jobbet så jag har väl inte varit 100. Vi kom överens om max en flaska per kväll och max två kvällar i veckan . Nu efter nyår köptes det in två literflaskor utan min vetskap. Jag drack två glas hon resten och resultat bråk igen och jag lämnade henne på morgonen med vår nyinköpta valp i tron att hon skulle fatta vad hon går miste om. Men resultatet blev ”jag vill bo själv”
Nu håller jag på efter drygt två månader att gå i bitar av saknad vi har sparsam kontakt via fb och det är jag som initierar . Hjälp mig att förstå hur jag ska kunna komma nära igen för att om möjligt få henne att ra tag i sina problem som jag tror utlöser allt!

Big dog

Välkommen hit. Vad fint att du söker råd och stöd kring hur du kan göra för att försöka påverka kvinnan du levt med i flera år. Du håller på att gå i bitar av saknad då ni efter konflikter flyttat isär.

Du har märkt att alkoholen är en stor del till att det inte fungerar mellan er samtidigt som det finns så mycket ut över det med goda potential, det gör att du fortsätter försöka. Det låter som du försökt prata med henne om det men inte riktigt hittat ett sätt där du når hela vägen fram.

Utifrån det du beskriver låter det som det är alkoholen precis som du skriver som spökar, sen är frågan om hon vill göra en förändring som det är just nu. Oftast vill de flesta det men kanske saknar verktyg eller motivation just nu. Att du är tydlig med hur du önskar ni dricker om ni ses är ett sätt, att du pratat med henne om detta och att du nu skriver här är saker du gör som brukar kunna vara hjälpsamma på sikt, jättebra.

En idé är om du startar en egen tråd här, klicka då uppe i höger på "starta tråd" så kan du få flera att läsa och följa dig här på forumet. Om du vill kan du ringa till en nationella stöd telefon Alkohollinjen 020-84 44 48. Det är en linje för både anhöriga och den som själv vill förändra sina alkoholvanor.

Fortsätt såklart gärna läsa och skriva här.

Varma hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Tack för stödet! Just nu finns det ingen möjlighet att ha kontakt överhuvud taget. Vi har levt isär nu i två månader och den enda kommunikation vi har är via messenger. Just nu har jag lagt locket på från min sida så kanske hon får uppleva saknad. Börjar bli slitit att aldrig få närhet längre så jag börjar fundera på att gå vidare.. för hur länge ska man orka vänta på något positivt ...,

Ansan64

Bra att du satt ner foten. Du måste se till att du gör saker som du mår bra av. Min erfenhet är att när min man är inne i alkoholens rus finns bara ett mål - att skaffa mer att dricka. En gång ”försvann” jag och när jag kom tillbaka hade han inte ens märkt att jag varit borta. Stor besvikelse! Men jag har lärt mig att vi har inte alltid samma prioriteringar. Så medan du väntar, se till att du själv har roligt.

Ger upp henne nu... ändrar hon sig får hon kontakta mig. Orkar inte hoppas längre och bara sitta och vänta. Jag har beslutat mig för att börja träffa nya människor och händer det att någon där ute finns för mig låter jag det ske

Nils1959

Min fru dricker sig jättegullig ca varann månad, oftast när jag är borta tex jobbar eller träffar kompisar. Hon skyller allt på mig och att hon mår dåligt. Det är alltid hon som ska vara den som det är synd om och hon verkar inte förstå hur illa hon gör mig och att även jag kan ha bra och dåliga dagar, men jag dricker aldrig längre. Hon har sökt hjälp men har alltid avslutat innan man är i mål och har alltid något att skyll på tex dom som ska hjälpa henne fattar inget. Nu har hon varit några gånger på riddargatan så jag hoppas men i helgen var hon full igen. Vad kan jag göra mer än att finnas till? Hopplöst

Triste

Hej

Jag känner så igen mig i det du skriver. Min man säger också alltid till mig att jag är tråkig. Precis som du säger så vill jag inte heller göra något som leder till fylla. Jag dricker inte själv pga att jag inte gillar det helt enkelt. Toppen att ni ändå får hjälp. Min man har tyvärr inte kommit till insikt ännu och jag känner att jag kommit till sans med att jag nog måste lämna innan jag och barnen går under.
Styrkekramar