av Minim3

Rosette
mån, 2019-03-18 - 15:54

Du har funderingar kring medicinskt stöd vid förändring av alkoholvanor. God idé att du ställer frågan här. Ibland tar det lite tid innan man får svar på sitt inlägg och generellt när det gäller medicinska funderingar är det bäst att vända sig direkt till någon inom vården. Ett tips kan vara, oavsett om det gäller dig själv eller någon annan att ringa anonymt till en mottagning och se om de kan ge dig någon information om hur det kan gå till vid ett läkarbesök eller dylikt. Det kan vara svårt att svara på exakt vad som krävs då det kan vara lite olika i olika landstings samt individuella skillnader.

Skriv gärna mer och berätta om du vill kring dina funderingar.

Varmt välkommen hit!

Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Onkel F
mån, 2019-03-18 - 20:15

Jag har varit i kontakt med läkaren på vårdcentralen och med företagshälsovården. Båda instanserna rådde mig att kontakta den lokala beroendemottagningen.
Allt jag behövde göra var att ringa och tala om att jag behövde hjälp med mitt alkoholmissbruk. Det var allt.
Men det krävs att den det gäller inser att hen behöver hjälp och faktiskt lyfter på luren. Så jag ljög nog lite grand, det är inte bara viljan som krävs. Lite mod och ett visst mått av insikt måste nog också till.
Även om det kan verka lite "skämmigt" att gå till en beroendemottagning kan jag försäkra att det är värt det. Alla där har som mål att hjälpa och stötta hen det gäller. Det är ingen som dömer någon för att hen har alkoholproblem. De kommer att informera om att det finns andra mediciner att ta till, sådana som skall lindra suget efter alkohol, sådana som skall minska den "positiva" effekten av alkoholintag och så finns antabus.
Antabus är det enda som sätter stopp för drickandet. Det tar tyvärr inte bort suget efter alkohol (är inne på dag 15 med antabus /utan alkohol och jag kan försäkra att suget finns kvar), men det är oerhört skönt att vakna utan att behöva oroa sig för att man skall ha alkohol kvar i kroppen. Den känslan är värd alla besvär.

Om den det gäller betyder något för dig, gör vad du kan för att hen skall söka hjälp. Oavsett om det gäller dig själv eller något annan. Viljan, modet och insikten måste nog hen själv stå för är jag rädd. Det gäller bara att våga ta första steget mot något som bara kan bli bättre.

Lycka till, försök vara stark och ge inte upp!

Onkel F