anonym24751

Det är samma här hemma. Han tar två glas jag, jag två flaskor. När vi delade en flaska såg jag alltid till att hälla upp så jag kunde smyga i mer till mig???

Det är min familjs skull jag slutar oxå. Skönt för dig att ni kan prata om det. Jag tycker att det skulle vara enklare om min man också avstod från att dricka ett tag tills allt lugnat sig. Men jag vill lixom inte begränsa honom bara för att jag inte kan kontrollera mig. Han ska inte straffas för mina bekymmer. Jag är super-rädd att jag ska ses som jättetråkig nu framöver.? Finns ju inget mysigare än att få egentid och till exempel gå ut och äta, men i mitt mys ingår det vin annars är det inte lika mysigt och nästintill ingen idé.

Ha en fin kväll!!?

Har också en partner som avstår för min skull. För honom var det en självklarhet, vilket jag är oerhört tacksam för.

Isvinge, jag brukar säga att jag beundrar er som klarar av att sluta trots att ni inte har stöttning. Speciellt ni som har en fru/man som fortsätter dricka mitt framför ögonen på er, trots att ni kämpar.

Igenkänning på att alltid dricka mest. Antingen smyga i lite extra i glaset eller faktiskt kunna dela en flaska vin - efter att ha grundat med minst en före i hemlighet...

anonym24751

Ja, det är trixigt. Det är så svårt att veta vad som är okej och inte eller hur andra par hanterar det när någon väljer att avstå från alkohol. Man har inte så många att bolla med?

Jag tycker på nåt sätt att det känns orättvist att han kan vara med på allt och göra allt men jag får inte göra någonting... men samtidigt har ju jag själv tagit det här beslutet och satt mig själv i den här situationen. Men lite bitter är jag nog? Men det stör mig lite också, är ju att han mer eller mindre förbjudit mig att dricka men själv så fortsätter han likadant.

Det där med att dela en flaska... jag har vid flertal tillfällen smugit i mig en flaska innan. Värsta är när jag smugit i mig vin och han överraskar med mer vin, då har jag ju typ inte kunnat dricka mer risk för att bli för påverkad. Skönt att man slipper det där! Det låter ju brutalt, men dricker jag så vill jag bli påverkad, det blir jag inte av två glas och då kan jag lika gärna låta bli.?

He en fin kväll vinäger! Skönt att höra lite inputs hur någon annan har det☺️☺️☺️

Antar att det är många faktorer som spelar in. Hur förhållandet i övrigt ser ut. Jag och min man har varit tillsammans i mer än trettio år. Vi har gått igenom så otroligt mycket tillsammans och är extremt nära varandra. Jag vet att det är ett privilegium och att det inte ser ut så för alla.

Förstår tankarna kring att ingen ska behöva avstå för att jag har problem. Samtidigt är det ju inte vem som helst, utan min absolut närmaste i livet. Antar att det inte finns något rätt eller fel vad gäller detta. Framför allt ska vi inte döma, vi vet inte alltid varför andra agerar som de gör.

Japp, det är berusningen vi vill åt. Att dricka ett eller två glas är ju helt meningslöst, såvida det inte rör sig om två stora glas starksprit...

Fint att vi kan diskutera och bolla tankar här. En riktig hjälp när det är jobbigt.

Tack, ha en fin och vit kväll, ni med. ?

Jag kan också tycka att det är lite märkligt om ens partner inte kan låta bli att dricka hemma. Åtminstone under en övergångsperiod. Någonstans så gör man ju denna resa tillsammans. Men som Vinäger säger, bäst är att inte döma.

Å denna underbara berusning! Förr i tiden älskade jag den där första känslan, efter två glas vin, då man lite grand svävar, man fnissar, man mår gott. Den håller sig tyvärr aldrig mer än några minuter eftersom man alltid fortsätter att hälla i sig glas efter glas. Få saker är så obehagligt som när man upptäcker att man är för full och det är för sent att göra något åt det.

Patetiskt egentligen. ?? Tur att man kan skratta åt eländet.

Trevlig kväll.

Fick ett sug från helvetet nu på eftermiddagen. Solen sken, jag satt och snackade med en arbetskamrat, och skulle strax åka hem. Hela kroppen skrek efter vin. Jag hade sedan fullt sjå att övertyga mig själv att inte köra av E6 vid Kållered för att besöka bolaget. Väl hemma var suget något mindre, men jag skakade ändå av längtan efter vin. En fysisk längtan. Slängde i mig en tablett naltrexon och satte igång att laga mat. En orsak till dagens våldsamma sug kan vara att jag inte har hunnit äta lunch idag. Åtta koppar kaffe, två bananer och en kiwi mellan kl. 8 och 17. Jag hoppas att det beror på detta i alla fall. Det här vill jag inte vara med om igen. Är ju alldeles darrig...

De argument jag använde när jag i skallen argumenterade mot mitt sug var följande:
1) Min fru kommer att bli ledsen om jag dricker.
2) Jag kommer att ångra mig imorgon.
3) Jag vill inte börja om från dag 0 igen nu när jag är på 20+.
4) Jag vill inte att det skall märkas på mitt leverprov framöver att jag har druckit, eftersom jag så kaxigt har sagt till personalen på Nordhemskliniken att jag kommer att vara nykter till midsommar.
5) Jag vill inte behöva skriva här på forumet att jag druckit.

Faran över för denna gång. Mat nu. ???

Du har verkligen tänkt ut en bra strategi för att klara av sug. Tror stenhårt på att du lyckas hålla dig nykter till midsommar. Sug kommer och sug går men vara sällan lång stund.

Ultra

En grym strategi, ska låna den....just eftermiddagen när/om man är hungrig, känner jag så väl igen för då kommer suget.
När jag kör hem så passerar jag varje dag, Focus där ett Systembolag finns, tänk så många gånger jag svängt in på p-huset, sprungit ner handlat o sen hem....idag passerade jag o stängde av hjärnan...bara hem o inget besök på Focus, middag så känns det bättre.

Jag brukar stå i lastrutan utanför systemet i Focushuset när det kniper som värst. ? Rusa in, fort som fan, hämta en flaska Chianti och en liten flaska Tullamore, och sedan ut igen. Händer ofta typ 18.45 på tisdagar. Hittills aldrig fått någon p-bot. ? Man är fanimej inte klok.

Nu på eftermiddagen skulle en kollega som går i pension avtackas. Det var samling i lunchrummet. Det bjöds på champagne. Jag åkte hem istället. ?

Jag känner en viss oro över hur jag skall orka hålla ångan uppe under en längre tid. Börjar redan känna att jag inte tänker på alkohol dygnet runt. Men med detta finns ju också en risk att jag tänker för lite på mina problem. Jag tror att jag behöver vara alert hela tiden, inte glömma, inte bli loj. Men jag kanske oroar mig i onödan.

Tjugofyra dagar! ? Jag firar med ett glas lättmjölk.

Dag 25. Vaknar tidigt utan bakfylla. Har börjat med naltrexon igen eftersom jag haft sådana kraftiga sug på eftermiddagarna den här veckan. Har inte känt några biverkningar den här gången. Fördelarna med nykterhet jämfört med bakfylla blir tydligare för var dag. Jag känner mig pigg och fräsch. Jag har slutat att "sova middag". Jag får en massa saker gjorda på jobbet samtidigt som jag tycker att det känns meningsfullt att jobba.

Skall strax i väg och blåsa på Nordhemskliniken. I kväll blir det födelsedagskalas på en tapas-bar. Första gången på krogen sedan jag slutade att dricka. Jag kommer att dricka Ramlösa. Och jag är kvällens chaufför. Och imorgon är jag inte bakfull.

Ha en trevlig helg!

Fick en liten kick av att läsa ditt senaste inlägg. Att vakna pigg och fräsch är guld värt. Den känslan är otroligt skön. Morgon stund har guld i mun sägs det.?

Lämnade hunden hemma i 30 minuter medan jag hämtade sönerna på skolan. Under den tiden lyckades hon skita, kräkas och pinka på heltäckningsmattan i vardagsrummet. Man kan ju skratta åt det. Men hade det varit för en månad sedan hade detta varit skäl nog att ta ett par glas vin. Städvin. Tröstevin. Fredagsvin. Hundvin.

Solen skiner i Göteborg. Iskall Ramlösa på altanen. Snart off till restaurangen för kvällens begivenheter. Utan alkohol förstås.

Trevlig helg.

När man skulle på kattutställning "kattbadvin". Tar en iskall Ramlösa med melonsmak och säjer skål till dig. Min katt hade också skitit på golvet men inte kräkts som tur var.