av Vilsenflickaa

Vilsenflickaa
lör, 2019-04-06 - 21:27

Idag är jag på dag 6 sen min sista droppe alkohol. Har bestämt mig för att sluta dricka för evigt. Gått bra hela veckan fram till nu. Jag kommer förlora alla mina sociala kontakter för jag är så full av ångest hela tiden vilket gör mig tillbakadragen. Alkoholen har varit det som dämpat ångesten och tagit fram mitt pigga och alerta jag. Nu kommer jag bli en isolerad ensam tjej igen som jag var för 10 år sen. Försöker hitta roliga hobbys och saker att fokusera på istället för festande och alkohol men allt är så tråkigt.

AL
lör, 2019-04-06 - 22:02

Första glaset kanske.men sen blir man dimmig och långt ifrån alert...sanningen är så sorglig helt enkelt.... trots att man försöker intala sig annat.
Det är nog bättre att försöka hitta sig själv i ensamheten...det är mer ärligt fast väldigt läskigt. När det är gjort får man söka sig utåt igen med förnyad styrka. Allt är bättre.än alkoholens förvridna värld.som det romantiseras om äverallt.
Tråkigt är bra att ha för då vet man när det är riktigt roligt. Att jämföra dej nu med när du var 10 år yngre är inte rättvist. Ge dej själv tid att gå ner i varv. Livet har mer innehåll att ge än festande och alkohol. Kanske du ska skriva ner en lista på vad detta festande ger dej för långvariga positiva effekter så blir det synligt vad du väljer att avstå ifrån.
Jag tror du är mer ditt sanna jag utan alkohol...och det är något att vara rädd om.

JoYo
lör, 2019-04-06 - 23:11

.. det låter lätt men är en ganska tuff utmaning - börja jobba med dig själv.
Lägg inte locket (alkohol) på dina bekymmer, det kommer att bubbla och koka över så småningom.
Verkar som att vi är många som självmedicinerar med alkohol.
Jag har druckit för en falsk självkänsla i sociala sammanhang, druckit pga ångest, stress, oro, sorg, depp, pga glädje mm.
Trodde att alkohol hjälpte mig men insåg, när flera år av ett eskalerande galet drickande hade gått, att alkohol förvärrar alla ens problem. Som att konservera hjärnan i formalin. Med en domnad hjärna är det svårt att se klart. Jag dricker pga ångest - eller kanske har jag ångest pga att jag dricker?
Jag skulle rekommendera att börja prata med en terapeut. Jag sökte mig till kommunens kostnadsfria missbruksrådgivning. (Googla!)
Där började arbetet. Inifrån och ut. Inte söka utanför mig själv. Sakta, sakta, började jag förstå mig själv. Missbruk och ångest är ett symptom på något underliggande man behöver hjälp att förstå och reda ut. Och då kan man börja jobba bort symtomet - såsom alkohol, ångest mm.
Länge hade jag en så skadad självkänsla att jag stod ut med människor och situationer som gav mig ångest. Sen dämpade jag allt med alkohol. Man måste lära sig att älska sig själv och ta hand om sig själv. Unna sig sunda val, sunda relationer, vänner som accepterar en för den man är.
?