Apan321

Ja. Jag drack och festade mkt i min tonår vilket var destruktivt för mig. Är nu i 30 års åldern och har dragit ner det till ett par ggr per år, just pga att jag inte mått bra av det och inte kunde hantera det som mina andra vänner. Jag fick ett enormt självhat då som sitter i.

Jag har nu varit på resa där jag drack varje dag (3 dagar ihop med andra)

Jag gjorde det för att jag har svårt för sociala situationer och minska nervositet med magen (behöver ofta akut gå på toa när jag är orolig)

Hur som. Jag gjorde inget uppenbart konstigt men nu efter känner jag sånt förakt och ångest för detta, att jag sjölvmedicinerade , just att jag drack för att döva.

Det ihop med att jag mår ännu värre när alkoholen går ur kroppen gör att jag mår så dåligt.

Jag har trots att jag inte vill berättat precis det här för min mamma, bett om hjälp att hantera måendet för jag fixar det inte själv.
Men hur gör man för att inte känna sig som en sån belastning för anhöriga?

Tack för att ni finns och läser.