av gros19

gros19
tors, 2019-02-28 - 16:22

Dags för ett nytt återfall. Alltid lika plågsamt för jag kan inte sluta hoppas att min son som jag älskar ska bli drogfri. Märker hur jag tappar fotfästet alltmer. Det är som marken försvinner när oron rädslan tar över. Är rädd för att bli riktigt psykiskt sjuk för såna fasansfulla saker händer när han är påverkad bl.a. var han försvunnen 16 dagar vid senaste åtetfallet. Det är för plågsamt jag klarar det inte men det bara fortsätter och blir hela tiden värre. Idag är allt nattsvart.

Li-Lo
tis, 2019-03-05 - 08:29

Jag undrar hur du har det idag. Du har skrivit och stöttat i andra trådar och jag gissar att du pendlar mellan förtvivlan och hopp. Så svårt att stå bredvid med hjärtat i handen. Att ibland vilja distansera sig för att överleva och samtidigt vilja göra allt för sin son. Hur är det med svärtan? Vad eller var kan du finna en strimma ljus just nu? Om det hjälper skriv gärna här.

Varma hälsningar Li-Lo

gros19
lör, 2019-04-13 - 18:10

Just nu är allt bra, förutom att jag sover väldigt lite, men rättar kanske till sig. Allt känns bra, men det är skört, väldigt skört. Min son har "bara" rökt hasch sista tiden. Även om man inte dör av det så förändrar det synen på mycket. Ingen livsbejakande drog precis. Lusten, glädjen!, hoppet om ett annat liv eller om ett liv över huvudtaget, försvinner. Allt detta vet han egentligen, men det räcker ju inte. Jag vet att jag inte borde äta vissa saker, men gör det ändå. Min son är i grunden en väldigt positiv människa. Annars hade han inte överlevt. På "jobbet" där han trots allt varit är han som ett solsken varje dag säger arbetsledaren och jag minns när han var mycket liten då fick jag säga till fotografen att jag ville ha ett kort när han var allvarlig. Han skrattade alltid. Ibland undrar jag om det varit lättare att hantera situationen om han inte varit en sådan positiv person, har nästan önskat det. Kontrasten hade inte varit så stor då.. Men som sagt det är lugnt just nu och imorgon lämnar jag över räkningar, inkasso, brev från kronofogden m.m. till en förvaltare/godman som är utsedd. Har varit plågsamt att se honom rasera sin ekonomi för många år framöver. Känns som en befrielse att lämna över det. Tacksam för stödet jag får! Oj, jag glömde en sak, hur kunde jag göra det? Imorgon åker han till ett behandlingshem. Har varit bestämt sedan lång tid tillbaka.