Ny här med egen tråd. Har dock läst många inlägg sedan jag hittade forumet för några veckor sedan.

Bestämde i tisdags morse att det får vara nog nu. Kände inte ens ett sug de första dagarna, ett par värktabletter mot huvudvärken bara. Efter att ha läst mångas berättelser förstod jag att lockelsen säkert kommer att dyka upp. I går längtade jag, men tack och lov infann sig aldrig tillfället.

Nu önskar jag lite pepp när suget sätter in. Har förstått att det finns många, många i samma situation som jag. Att det hjälper att läsa om andras erfarenheter och se responsen de får känns stort.

Hälsningar en lyckligt gift kvinna med ett bra jobb och flera fina (vuxna) barn. Så varför?

Nejlika

Vad jag önskar dig lugn och ro fina du.

Kan dock inte låta bli att tänka att det kanske egentligen bara fanns en sak i din historia jag fastnar vid, nämligen punkt 1 - att du behövde gå in på systemet. Vet du varför du godkände att du skulle ta på dig det uppdraget? Var det för att du kände att du ville testa dig själv, om du skulle klara det? För då tänker jag att det kanske är onödig plåga för dig så här tidigt? Jag tänker att vi måste vara snälla mot oss själva och känna efter innan vi gör vissa saker, t ex gå in på systemet eller gå på krogen, försöka endast göra saker om det känns lätt. Därför har jag aldrig behållit alkohol hemma hos mig om det inte känts självklart om jag kunnat hantera det osv. Vi måste vara snälla mot oss själva så här i början ? Istället för att i efterhand grubbla och nöta igenom och klaga på oss själva för att vi gått för långt borde vi kanske försöka att aldrig ens gå i närheten av det som känns vanskligt?Undvika att bevisa saker för oss själva. Vi är bra ändå utan att vi går på farliga stigar och klarar det. Du är fantastisk ändå ?
I all välmening finaste Vinäger.

Dock stort grattis till dina 100 dagar, du går ändå längs rätt väg även om du ibland gått vilse har du alltid hittat tillbaka under denna tid!!

Önskar dig en fin lördag ☀️
Många kramar!

AL

...satt på helspänn innan slutet....
Detta färbannade vin.

Du är stark på alla sätt.
100 dagar är fantastiskt.

Du är magiskt i ditt sätt. Tro inget annat men låt inte A-djävulen locka dig.
Du har 100 NYKTRA dagar. Jag lovar att OM du fajtas lika länge till
så kommer det att lätta med tankarna. 100 dagar till. Bara 100.
Fast en dag i taget. Ett bra val till. Hela tiden.

Vet du jag finner inte 5 fel. Jag finner bara 1.
1. JAG gick in på Systembolaget.

Du har inget på ett Systembolag att göra.
Du, jag och många andra kan inte klara av det.

Inte skulle vi ta med en spelberoende vän på att kasino?
Inte skulle vi ta med en sexmissbrukare på porrklubb?

Alltså - du ligger på gränsen min vän. Ta dig bort från gränsen.
Jävligt långt bort. Din hjärna har börjat manipulera. Den lilla fan
sitter på din axel.

Knytnäven, Vinäger, KNYTNÄVEN!

KÄMPA

MM

Grattis tIll 100 dagar och mer! Det är väldigt bra. Du har det kämpigt nu och du gör en del riskabla saker. Du är inne i en period av svåra sug. Jag håller helt med MM, du ligger på gränsen. Du borde hitta reset-knappen och börja om. Nollställa dej. Hur vet jag inte...
Jag finner flera riskfaktorer i ditt beteende. Att du går in på systemet, att du kollar procenten, smyger in och gömmer alkoholen. Du bäddade för återfall. Bra att du är medveten om det.
Gör en kraftansträngning och håll dej borta från alkoholen. Jag tror att du snart kommer in i en lugnare fas om du inte ger efter. Inte ens i tanken, det är där allt börjar.
Vi kan inte lägga ansvaret för vår nykterhet på andra. Jag var nån gång frestad att säga åt min man att om jag nån gång säger att jag klarar av att ta ett glas så stoppa mej. Men nej, ansvaret är bara mitt. Jag är nykter för min egen skull och tar eget ansvar för det.

Du vet allt detta och du klarar av det.

Skulle du kunna testa L-glutamin igen? Eller tar du det nu? Jag vet att du upplevde ett mycket mindre sug av det.
Visst var det så? Testa. Vet dock att du tar dig igenom detta och vet också att många upplever en stor förbättring vid
ca 6 månader. Hjärnans Alko-dörr ska vara tvärstängd. Ingen kompromiss. Den lilla fan ska bara bort. Resonera inte.

Du klarar detta - övertygad om det. Och du går stärkt ur. Lite starkare för var gång.

Varmaste kramar

MM

Ändrade ditt nick lite?. Ta inga chanser..Ibland blir man genom beroendet som ett barn som vill bestämma själv..Har sett och hört det flera gånger..Du är duktig, du är stark?Men beroendet i hjärnan vill att vi tar risker och faller..Bra kämpat och ännu mer riskanalys och strategi..Varm Styrkekram och grattis till tid???✨

John-Erik

Det ingår i processen att resonera. Bara du håller kursen rakt fram
och inte faller.Ge dig själv löftet varje dag att vara nykter..
När man slutar tänka på A någon dag och vid flera tidpunkter så har man nått
ett delmål. Om du tänker på hur jävligt det kan vara vid hög konsumtion
så är halva jobbet gjort. Tror att man måste tänka på konsekvenserna ganska
ofta. Man får inte glömma. Läs dina inlägg som en påminnelse.
Allt står där och nyttan av att läsa om hur man en gång mått är klokt även
om det är något provocerande. Man mår lite dåligt när man läser om sina
klantiga saker och beslut gällande A. Man blir påmind om alla dåliga beslut
som man tagit.Läser min egen tråd och ser att det har varit riktigt jobbigt periodvis.
Vill inte må så igen. Aldrig mer.. Grattis till tid vännen Vinäger...

Kram

John

Vinäger, tack för ditt positiva stöd när vi sågs vid träffen på Liljeholmen. Full fart framåt igenom för dig och för mig!

Tusen tack alla! Helt otroligt så många fina kommentarer jag fått på mitt förra lite osäkra inlägg. Kul också att höra från dig, IW.

Har sagt det förr, så mycket klokskap som detta forum besitter skulle räcka långt för att avskräcka en hel bunt med riskbrukare där ute.

-----

102 dagar i dag!

Nu gläds jag på riktigt och känner stolthet. Faran är över - i alla fall för den här gången. Hur det blir i framtiden vet ingen, men just nu njuter jag av känslan av att det gick vägen. Det känns som att jag blir starkare för varje gång jag genomgått ett eldprov, vilket många också vittnar om är fallet.

Nu vill jag skriva det jag alltid gjorde förr när jag tagit ett återfall och kommit upp på rätt sida igen:

I'm back!

Ja, så är det faktiskt. Så nära att trilla dit kommer jag förhoppningsvis aldrig mer att vara. Alltså, jag är mycket medveten om att jag måste passa mig. Mycket.

Det är en konstig och lurig känsla. Att ta ett återfall känns så otroligt avlägset, samtidigt som det aldrig är längre bort än det första glaset - eller tetran (eller terrorn) för den delen.

-----

Lite reflektioner och respons på alla fina kommentarer:

Jag hade inte tagit på mig att handla på Systembolaget. M skulle aldrig be mig, det är dessutom högst sällan numera det inträffar att vi behöver ha något därifrån. Det var helt och hållet min A-hjärna som tog (den dåliga) chansen. Hittade en anledning. Helt på egen hand. Min N-hjärna var för tillfället ur funktion. Nu är den dock aktiverad igen. Resetknappen, som santorini efterfrågade, är intryckt.

L-glutamin hjälper. Fattar inte att jag glömmer bort det så fort nykterheten flyter på ett tag. Tack MM för påminnelsen.

Jag riskerar ingenting vad gäller att ha A hemma. Ända sedan jag tog beslutet att bli nykter för ett och ett halvt år sedan har all alkohol varit inlåst. Jag vågar helt enkelt inte chansa ännu. Kanske inte på länge än. Jag har aldrig kunnat vara ensam med alkohol utan att dricka. Det sitter så djupt rotat så jag vill känna mig riktigt stabil innan jag antar den utmaningen. Förstår dock att det är jag själv som måste kunna klara av alla situationer så småningom. Men inte riktigt ännu.

Tänker på något som MM och John nämnt tidigare, nämligen att jag ju har en massa vita dagar med mig sedan tidigare. Större delen av 2018 var jag nykter. Vet dock inte hur mycket de är värda med tanke på hur allt eskalerade på slutet av året och jag snabbt drogs ned och alkoholen tog över mer än vad den någonsin gjort tidigare. Inläggen kring kraschen i november är riktigt tuffa att läsa, men en bra påminnelse om hur jag inte vill ha det, är de. Det kanske inte är så mycket att fundera över huruvida antalet nyktra dagar förra året spelar roll eller inte just nu, det viktigaste är att blicka framåt. Men ni som känner mig vet ju att jag gärna analyserar in absurdum...

-----

Vet inte vad mer jag ska skriva just nu. Om jag ens ska göra det. Har ju en tendens att dra i väg... Är fortfarande överväldigad av all respons. Ni är ju för sjutton mycket närmare vänner än mina ute i den så kallade riktiga världen. Och då är ändå många där riktigt bra... En del av er har jag ju dock haft förmånen att få möta. Tack själv, Fenix. Och ni andra.

Det är iaf lugnt nu. På riktigt. Kolugnt.

Jag har inget som helst sug.
Vet fortfarande inte vad som hände,
men tack o lov är det över.
Stabilitetsläget är påkopplat igen.

I dag är jag nykter!

Tack än en gång för att ni finns. ?

Följer åtminstone tillfälligt miss lyckads förslag på namnbyte:

Kram från Jagäger

Ja, faktiskt, just nu är det så.

Jag har inget som helst sug efter annat än just livet, det nyktra livet, det äkta livet.

Det är som att de senaste två-tre jobbiga veckorna plötsligt bara är borta. Känslan av lättnad, glädje och tacksamhet är obeskrivlig. Utan någon annan anledning, vilken i och för sig är god nog, svävar jag just nu omkring på moln. Lyckomoln.

Hade någon sagt detta till mig förra veckan hade jag inte trott på det. Jag vacklade i mitt beslut, något som känns helt främmande just nu. Konstigt hur det svänger. Antar att det är de där perioderna man måste igenom för att komma ut på andra sidan - starkare för varje gång.

Håll ut, ni som känner er osäkra, som är på väg att ge upp. Fortsätt kämpa ett litet, litet tag till. Ni kan, jag lovar. Enkelt och smärtfritt är det inte, men det går.

Den närmaste månaden kommer jag att utsättas för så många olika frestelser och trigger det bara går. Det är semesterresor, kryssningar, All inclusive, After Works, fester. Kort sagt, en massa firande där A kommer att ha en central roll - för andra.

Men vet ni...

Jag är inte orolig längre. För bara några dagar sedan hade jag varit det, men inte nu. Ett lugn inom mig har infunnit sig. Jag tror det kan benämnas den naturliga nykterheten. Äntligen. Dock är jag fortfarande ödmjuk inför att det kan vända snabbt, jag är på min vakt, men alltså inte orolig. Vilken skön känsla.

Nu blickar jag framåt med positiva och tacksamma ögon. Jag har dessutom 106 nyktra dagar att försvara och förvara. Som dessutom ska bli flera, många många fler.

Tack för att ni finns. ?

Kram

Tack för att du finns, det ger oss andra styrka att bita ihop en dag till när kriget är som värst// kram Strulan65

Nejlika

"Berusad av livet" - tänk hur skönt det är att komma ut på andra sidan och kunna ha ett helt annat perspektiv på livet. Så mycket viktigt i ditt inlägg, så mycket inspiration, säkerligen en stor tröst för de som fortfarande kämpar, och jag kan inte annat än att stämma in - det är värt kampen, det blir bättre - så jäkla mycket bättre! ??

Keep up the good work Jagäger ??

Många kramar

Är på resande fot, men vill så gärna uppdatera lite snabbt med ett riktigt positivt inlägg.

I går blev jag helt ensam med en öppnad whiskeyflaska. Tidigare hade det aldrig funkat. Nu registrerade jag bara möjligheten utan en tanke på att utnyttja den.

Det är stort. Mycket stort.

Jag är så j-a stolt. Och glad. Och tacksam. Över vilken vändning mitt liv tagit efter så många struliga år.

Påminner om att det går. Det går att sluta. Det går att leva nyktert.

Jag vet att jag fortfarande räknas som nynykter, men jag tar ändå tillfället i akt att njuta av friheten. Fri från Alkohol.

Ta alltid ut glädje i förskott. Det värsta som kan hända är att du varit glad i onödan.

Kram på er alla kämpar

Hej vinäger, saknar dina kloka texter. Hur mår du? Hoppas allt är bra med dig.

Tack för att ni bryr er. ?

Förlåt att jag inte hört av mig på ett tag, vet ju hur orolig jag själv blir när någon vanligtvis aktiv "försvinner".

Vill och kan av olika skäl inte skriva mer än att jag lever och mår bra. Återkommer.

Och, som vanligt, kom ihåg:
Ta alltid ut glädje i förskott - det värsta som kan hända är att du varit glad i onödan.

Kram på er