av Babar

Babar
lör, 2019-04-20 - 08:15

Första långhelgen som nybliven nykter alkoholist(45 dagar idag).
Herre jösses hur kommer detta att gå och hur firar man sin kanske första påsk utan A.
Känns verkligen som den ultimata utmaningen när man äntligen erkänt sin sjukdom.
Men det går jättebra och inget sug.
Lite av min historia kort. Har skrivit lite tidigare här på forumen om min karriär med osunt drickande som pågått många år.
Har ju trott på det med måttlighet men det har egentligen aldrig funkat i mitt fall.
Det som gjorde att det eskalerade den här gången var en familjetragedi i mitten av december.
Så i början av mars hade jag haft en dryg vecka hemma när jag druckit konstant under några dagar.
Det var ju som vanligt det korkade valet att försöka bota ångesten med A. Resultatet blev ju som väntat. Ångesten blir ju sju resor värre.
Jag mådde så himla dåligt att jag beslöt mig för att gå till psykakuten för nu var det riktigt risigt.
Dom tog emot mig på ett jättebra och proffsigt sätt och jag fick en 5 dagars avgiftning. Diskuterades även inläggning men jag fick en sådan avgiftning där man går till vården varje morgon för att få sin medicin och blåsa förstås.
När jag hade en dag kvar på behandlingen på helgen och var på väg hem så tog jag nästa för mig viktiga beslut.
Istället för att gå hem och må dåligt gick jag till Länkarna här på orten som nästan alltid har öppet.
Det var sådan skön känsla att bli emottagen av dom när dom fattade och såg hur dåligt jag mådde.
Helt plötsligt var jag ju inte ensam utan fick prata några timmar människor i samma situation. Borde ju ha gjort det för länge sedan men bättre sent aldrig.
Hade samma dag bestämt mig för att gå till jobbet på måndagen och berätta för min arbetsgivare om sjukdomen.
Har ju aldrig varit full på jobbet eller misskött mig så han har väl varit blåögd och inte misstänkt något.
Däremot hade tydligen ryktats bland kollegorna om jag kanske har problem. När jag berättade för honom sa han att jag var inte den första med den här problematiken. Nej, den här sjukdomen är ju väldigt demokratisk och skär ju genom alla samhällsklasser. Men med stark vilja och hjälp är den synnerligen behandlingsbar.
Jag hade aldrig klarat att ta tillbaka livet utan hjälp.
Så nu tar jag en tag i taget med hjälp av massa fantastiska personer runt omkring mig som länkarna, min underbara drogrådgivare,kyrkan och alla ni/vi kämpar här på alkoholhjälpen. Nu ska jag fortsätta min nyktra påsk med ett träningspass om ett par timmar och någon långpromenad senare i det vackra vädret.

Jag vill önska er alla en riktigt Glad Påsk & tack för att ni finns här så vi kan stötta varandra??

Strulan65
lör, 2019-04-20 - 08:21

Sådan styrka du visar och sådan trygghet och glädje du sprider önskar dig en härlig dag// Kram Strulan?❤️