Anonym 21523

Tyvärr har jag haft litet baksteg...
Men jag trodde jag skulle sjunka under jorden!! Nu låter det som att det är ju inte nåt bra tecken att jag INTE sjönk men jag vet varför!

Det handlade inte om kärlek utan ett behov och jag vet det är idioti men jag känner inte att jag går tillbaka i känslor, utan det här var ytligt. Jag kan känna mig lite taskig däremot, nästan som jag utnyttjat situation, och det är fel.

Jag har huvudet med mig och känslorna i behåll den här gången. Jag vet inte om jag älskar honom som jag gjorde förut ?? känns mer älska som vän.. jag saknar honom inte längre, och heller inte när jag åker iväg och reser. ...
Undrar om det är normalt att tappa det efter alla bråk mm som vart.

Anonym 21523

Skriver av mig

Känslorna börjar kallna, det märker jag för han skriver älskar dig titt som tätt. Det tar emot att få dem nu. Från att vilja ha dem, bli glad till att det blir sorgligt och nästan obekvämt ?
Känns krävande när han skriver sånt. Jag är inte där som förut. Jag är inte kär, blir inte varm och lycklig om jag får det av han. Älskar på nåt sätt men inte som man gör som när man är tillsammans ?

Jag tycker det är bra och på tiden det blir så här men jag känner att jag måste nog få fram det till honom på nåt sätt. Annars känns det som jag leker med hans kännslor och det gör jag inte och kommer inte göra men nu.är detta så nytt.

Jag märkte en sak igår. Han ville ses idag ? och han frågade. Jag kände att jag kan gott vänta tills jag arbetat i en vecka. Så brukar jag ALDRIG känna med honom, brukar se till och ses innan jag åker men denna gång kände jag inte alls för det.

Jag sa kanske. Sen ändrande jag mig till att säga jo det kan vi ?
Är i nåt mellanstadie att ovant och vill inte såra honom... det här kommer ändras men är nån övergångsperiod nu

Det är väl lite så vi medberoende är, att just ta hänsyn till andras känslor mer än våra egna. Det är svårt att göra ett avslut. Som jag, när jag skickade iväg min man, gick ju bara en natt, sedan kom skulden. Tänkte på allt vi gjort. Allt vi varit med om. Men du kämpar på bra tycker jag. Dag för dag?

Anonym 21523

Hej skrållan
Förstår hur du kände efter bara en natt. Man får skuldkänslor, dåligt samvete, tycker synd och känner sig som världens elakaste människa ?

Tror det kan vara viktigt att förstå och stanna i de känslorna utan att göra nåt av dem. Tänka att nu vill jag få han tillbaka men inte ta själva steget. Att från att ringa och säga allt man vill säga eller åka och hämta mannen till att inte fysiskt ge efter. Att från fysiskt till att tänka att man gör, att stanna i det.

Jag har gjort så i tapper men visst jag åkte på ett baksteg igen
Kram

Anonym 21523

Skriver av mig

Ser ett mönster
Gick nåt steg bakåt till att nu vara helt utmattad och ingen energi.
Innan så hade jag full kontroll, hade gjort allt jag skulle göra, planerna var upplagda och jag hade energi, sen kom suget, suget och behovet av närhet.... där fall allt och nu ligger jag här och är jätte trött. Visst det är inte samma känslor av ilska, skam sorg mm mera va fan va de där nödvändigt för ?hade världens utväg, anledning också att ta på...
Hm..det har jag ju massor av tänker jag men nu var det färskt, det där samtalet han skrek i luren och inte ens bett om ursäkt och han kom undan med det och fick träffa mig.

Vet inte riktigt planerna nu.....

hade berättat om sitt liv för dig och ditt liv varit hennes. Vad hade du tyckt då? Har pratar mycket och ventilerat med mina bästa vänner om mitt liv när jag var ihop med mitt ex. Nu kan jag nästan bli generad, vad tyckte dom egentligen?! Dom är empatiska människor men dom måste ju undrat! Nu i efterhand begriper jag inte hur jag kunde tolerera, acceptera och förlåta. Försök gå utanför dig själv lite och tänk att det som händer dig händer någon annan. Vad skulle du ge för råd? Förstår dig fullt ut! Så himla svårt att se klart på det hela när man är mitt i infernot! Kram

Clara

Troja, du verkar fundera så himla mycket på vad han känner, hur det känns för honom när du inte svarar att du älskar honom, varför han inte ser logiken i att man "inte beter sig" som han gör. Grejen är ju att det är exakt sådär han beter sig, gång efter gång. Du kan inte ändra på honom, du kan bara ändra på dig. Och det försöker du ju med, gång efter gång. För du vet ju egentligen att det är din bild av hur man beter som är frisk, inte hans.

Han kommer aldrig att bli den kille du vill ha. Och du kommer inte att kunna lämna honom utan att det gör ont, eller utan att nån blir ledsen. Han blir ledsen, du blir ledsen. Sen går det över. Det gör ont mitt i, men sen går det över. Så är det även att göra slut med nån som inte super - det är jobbigt. Men sen blir det bättre. Ryck det där plåstret nu. Sluta göra regler för hur ni ska ses, för att ni inte ska ligga, för att det ska gå ett visst antal dagar emellan. Bryt, bara. Det är enda sättet. Gör slut, åk iväg och jobba, och sen kommer du hem och då ses ni inte.Ni hörs inte. Alls. För ni ÄR INTE goda vänner. Jämför relationer med andra vänner du har. Håller du på och analyserar och mår såhär dåligt där också? Det tror inte jag.

Anonym 21523

Hej nordäng

Ja jag hade tyckt min vän va långt ute och cyklade och tappat allt vett. Jag hade dessutom sagt att det är farligt att träffa honom. Jag tycker det här är pinsamt, jag har tyckt det flera gånger då våra vänner sett oss ihop bara några dagar efter nåt bråk.
Kram

Anonym 21523

Hej clara

Jag förstår vad du menar, men jag måste ta det i tapper, jag klarar inte av att inte höras alls, så var det med mitt förra ex med tills jag faktiskt slutade kontakta honom och jag tog bort honom på sociala medier! Det kan hända med det här exet med tillslut!

Ja jag vet att jag funderar väldigt mycket på hur han känner. Jag tycker det är så fruktansvärt jobbigt att sätta nån i en situation där personen blir lämnad, ledsen, tom osv.... jag vill inte låta nån annan känna det jag kan göra ibland. Men samtidigt så har han satt sig själv i denna sits. Jag förstår jag tappat känslor och gör det mer o mer pga hur han är och hur allt vart mellan oss.

Nej jag tror ingen analyserar så här mycket om en vän än i en sån här relation.

Sofia

Hej Troja! Du kämpar på, ibland är vägen rak och ibland blir det ett bakslag. Du verkar ändå kunna komma ut stärkt och full av insikter ur dina felsteg, du är inte tillbaka på ruta ett när det gäller känslorna för ditt ex. Du tar det i etapper, små steg i riktning mot ett liv med fokus på dig och ditt mående. Fint att se!

Jag ville bara lyfta det du skrev tidigare om att förstå och stanna i känslorna utan att göra någonting av dem. Att inse att du kan lägga märke till "nu har jag tanken att jag vill få honom tillbaka" och att den tanken och kanske längtan efter närhet, kärlek osv inte behöver styra ditt beteende. Jätteviktigt! Det kan bli som ett starkt sug att agera som du brukar, men du kan välja att stanna upp utan att agera. För att lindra suget kan det vara bra att ha som en plan med saker man ska göra istället, när suget dyker upp. T.ex. se någon bra serie, ringa en vän istället, skriva här, ta en promenad, meditera... Vad skulle kunna hjälpa dig att hålla dig till din plan?
Glad påsk!
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Anonym 21523

Hej sofia

Tror jag själv måste komma dit att känna att jag klarar mig utan att va fysisk med han, men om suget kommer så stå ut med det. Skriva här då eller tänka långsiktigt.

Jag kommer skriva nedan om mina dagar som vart nu. Har kommit dit jag velat
Tack för ditt inlägg ??

Anonym 21523

Skriver av mig

Vi har setts när jag kom hem. Jag kände inte saknad när jag va borta ?
Vi va ute igår en kort sväng och det var som vi va två polare, det kändes lätt på det sättet, tills han ville pussas mm, det kändes som att jag kunde va utan det.

Jag tror jag börjar va redo att sätta mig ner och säga att jag inte vill sova mm med han. Att jag klarar av vänskapliga möten o umgås ute som vi gjorde men att det stannar där. Jag tror inte att han kommer kunna,ses utan att sova mm men då får jag ta det. Han kanske behöver tid att komma över allt. Jag har redan bearbetat en del så för min del går det att ses utan nåt annat inblandat.

Jag har inte känt nån känsla av kärlek, saknad, utan bara vänskapliga känslor. Jag har tom haft små tankar som bättre han träffar nån annan.

Det finns så många tecken på att jag börjar bli redo att släppa det vi haft.
Och det där med att bli.sårad av drickandet mm det har gått över till lika mycket som jag skulle bry mig om nån jag känner som har problem med alkohol. Att jag lägger ingen energi på det.

Anonym 21523

Skriver av mig

Ett nytt tecken
Han ljög om när han slutade jobbet sist. Och jag har inte ens sagt att jag vet det. För att vi är inte ihop och han är sån. Han ljuger om skitsaker runt alkoholen, han ville väl att de skulle låta på ett visst sätt.
Det är skönt att inte bli upprörd, jag vet varför han gör så, och det är hans problem, att han ljuger.

Hade det vart förut hade ja ringt o undrat varför o sen hade bråk blivit till för han blir arg av jag ifrågasätter hans lögn.

Det är inte jag som ska må dåligt eller skämmas det är han, så jag tar inte åt mig detta. Det här är också ett tecken på att jag bryr mig om mig, litar mer på mig o slutar att må dåligt över hur han beter sig.

Men att lägga nån energi på att lita på honom är inte nåt jag gör längre, o jag får inte dåligt samvete heller över det för det har han skapat själv.

Bra Troja. Det går framåt för dig. Skönt för dig??

Anonym 21523

Skriver av mig

Jag kan nu säga utan att skämmas eller bli ledsen att jag är singel. Förut skämdes jag, hade svårt att ta in pga alla framtida förhoppningar med exet. Jag börjar känna mig lugn och bekväm med att ha mig tillbaka. Jag ser mig som att jag är tillbaka till mig där jag ska vara.

Jag pratade med ett av mina äldre ex häromdagen och han sa att jag vart förvånad över hur du hade blivit med den här mannen, du var starkare förut, men nu är du tillbaka ?

Så skönt Troja?. Skönt att känna hopp inför framtiden. Känner också hopp om något nytt. Även om det är lång väg att gå. Tror jag måste göra som du. Ta det i etapper.
Bra att du kommit så långt?

Anonym 21523

Skriver av mig

Jag har träffat mitt ex, men jag står fast vid det jag nämnt.... att jag inte känner samma saker längre. Det jag uppskatta mest av dagen vi sågs var just att vi sågs o prata om allt möjligt.
Det är en sån lättnad att gå tillbaka till mig själv. Jag känner mig inte lika medberoende längre. Jag är beroende av mig nu. Visst finns det sviter kvar men jag växlar det snabbt och återvänder i tanken till mig själv.

Anonym 21523

Skriver av mig

Jag är jätte trött, alltid efter jag träffat han o sovit mm är jag helt slutkörd. Drar det så mycket energi??? har ont i kroppen och ögonen faller.
Jag vet ja nämt det förut, att jag är jätte trött efteråt, men jag vet inte till hundra om det är pga honom oss. Jag har inte märkt nåt då vi bara sets på stan o sedan skiljts åt
Om det är pga att det är han, att det tar enegi av mig då har jag ännu en andledning att inte sova ihop, och en avgörande sån.
Jag är ju på väg att säga ifrån detta, men har inte kommit dit än.
Men jag skulle kunna glida ifrån det ett tag för o se hur energin blir