Jag dricker för mycket och av fel anledning. De senaste åren har mitt alkoholintag eskalerat från trevlighetsdrickande till ensamhetsdrickande för att hantera svåra känslor, stress och ensamhet. Jag har följt forumet ett tag och lärt mig mycket om hur det fungerar när man tippar över kanten. Och för mig känns det just så; Att jag är på kanten och rädd att ramla ned i ett fulminent missbruk. Jag, som många andra här har ett, till det yttre, välfungerande liv. Jag är medelålders och inser att jag måste ta vara på mitt liv bättre. Mitt mål är att hålla mig nykter tre veckor och under tiden fundera riktigt noga över hur jag vill ha det och att lära mig vad alkoholen betyder för mig och hur djup min relation till vinflaska egentligen är.

Sofia

Du reflekterar insiktsfullt över hur dina alkoholvanor har förändrats de senaste åren, från ett trevlighetsdrickande till ett ensamhetsdrickande och du känner just nu att du är på kanten till ett missbruk, som du nu har chansen att ta dig ur innan du ramlar ner. Vilken klok idé att testa tre veckor utan alkohol som du ska använda till att verkligen reflektera på djupet vilken roll du egentligen vill att alkoholen ska spela i ditt liv. Vad fint att du har gått från att följa forumet till att starta en egen tråd, så att vi får chansen att följa och stötta dig. Hoppas att det kan hjälpa dig att nå dina mål i livet.
Varma hälsningar,
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Tack för din varma kommentar, Sofia.

Idag ska jag inte dricka alkohol. Målet är tre veckor. Jag dricker inte varje dag, men ofta för mycket. Det händer när jag är trött, har bekymmer eller när jag har ett obändigt behov av att komma nån nära. Det är som att alkoholen ökar tilliten och modet hos mig. Annars kan jag nog vara lite sval och distanserad. Paradoxen är väl att vinet inte alls leder till den där mjuka, trygga närheten som jag söker. Ofta har det slutat med att jag ältar oförätter. Jag vill så gärna bli förstådd, men det slutar med att jag bara är en rätt jobbig person.

Min man som jag håller på att skilja mig ifrån har också druckit för mycket. Han blir inte lika onykter som jag, men han smådricker framför TV:n på kvällarna. Nu har vi separerat och han har bestämt sig för att dra ner. Det har han lyckats bra med och jag är glad för hans skull. Jag gillar ju honom som människa.

Jag skulle, precis som de flesta som skriver och läser här, vilja återfå ett normalt förhållande till alkohol. Frågan är om det går? Men jag har en tanke som kanske inte är så knasig; Om jag tar tag i mitt behov av närhet, lär mig bättre att hantera jobbig känslor så kanske behovet av vinflykten inte blir så stor. Jag får se. Jag vet inte ännu.

Sen ville jag bara berätta varför jag valde nicket "denlillamänniskan". När jag tröstar mig själv så brukar jag säga till mig själv; Men du lilla människa, nu är det svårt men det blir bättre. Det verkar finnas så stora behov av att få tröst och medkänsla hos vuxna människor. Särskilt för oss som dricker för mycket och har erfarit att alkoholen gör så att det känns pinsamt och skamligt.

Idag kommer det att bli en fin dag. Solen skiner, tulpanerna slår ut och det känns som helt rätt tid att göra saker bättre.

Igår var en väldigt jobbig dag. Bra så till vida att jag har funderat en del och märkligt nog verkar ha förstått en del. Det är nu rätt tydligt, såsom många beskrivit att alkoholen varit lite som en krycka för en trött själ, som driver sig själv framåt utan någon egentlig mening. Och att drickandet i sig förhindrat att man kommer till förändring och eftertanke.
Sen vart det ju dåligt också.... Min make, som jag inte bor ihop med längre, men som jag ändå umgås med på ett trevligt sätt, tyckte att vi kunde gå ut och äta. Ja, ni fattar ju resten. Maken beställer mat och en öl och frågar sen vad jag vill ha. "Jag tar samma som du". Ja, det sade jag. Inte en bokstav om Loka eller ens berätta för honom att jag har en nykter period. Vips står det två kalla öl på bordet. Vi äter, har trevligt och jag dricker den där ölen som bara känns meningslös. Sen frågar han om jag vill ha nåt mer. Då har jag vett nog att svara - "det räcker såhär".

Vi avrundar kvällen. Hemma i kylen har jag en halv flaska rosé. Jag har den där för att se hur stort mitt sug egentligen är. Skulle jag dricka ur den så är mängden rätt liten, och dricker jag inte ur den så känns den som en bra påminnelse om att det gärna får ligga vin i kylen, precis som det kunde vara hos mig förr. Klart att vinet får ligga kvar. Och fast jag inte klarade att hålla mig nykter igår, så kände jag mig så tillfreds när jag låg i sängen några timmar senare. Det kommer gå bra det här, tänkte jag. Om jag bara har vett och mod att ta tag i det som får mig att börja dricka. Leva livet istället för att överleva livet.

Idag ska jag köpa en ny Laptop. Idag ska jag inte dricka och det kommer att bli en fin dag.

Hoppie

Det låter som bra avvägningar du gjorde och utan skuld och skam. Gott att du verkar klappa dig lite på axeln och är stolt över dig själv. Det ska du vara!
Men visst är det märkligt att alkoholen ska uppta så mycket av ens tankeverksamhet?

Tack för respons! Min förhoppning är att alkoholen ska bli en allt mindre del av min tankevärld. Därför vill jag vara nykter nu för att se hur viktig den egentligen är. Tankarna borde istället kretsa mer kring hur jag vill leva mitt liv. Det känns viktigare nu.

anonym25416

Det jag läser i din tråd är mycket likt hur jag har det. Jag har också kommit till en punkt där jag nu tagit ett beslut om uppehåll.
Upplever precis som du beskriver att det är skönt med vin mot stress och ensamhetskänsla, men också att det följs av trötthet och ibland ångest.
Så nu vill jag ha tillbaka det friska i livet.

Du skriver fint om att du peppar dig själv. Det var något jag ska tänka på också.
Styrka till dig.

Jag har också just läst din beskrivning och tänkte som du; så lika våra liv tycks vara. Jag vet inte om du lever ensam, eller om du har barn? Men vi tycks vara vid samma punkt. Trevlighetsdrickande har förbytts till fuldrickande. Det är fint att inte känna sig ensam där.

Tack för att du skrev något. Jag önskar inte dig bara styrka. Det har du nog redan.
Det jag önskar dig nu är mod och tröst och att din dag blir fin imorgon.

anonym25416

för värmande ord. Mod och tröst är fint att få.
Jag lever ensam nu, precis som du god vän med mitt ex. Jag har vuxna barn och längtar efter en hundvän ?
Önskar dig en bra morgondag.

Igår blev det en nykter dag och det känns bara bra. Det blev en ny laptop för mig som jag köpte ihop med min yngsta dotter som är bra på datorer.

Jag har pratat med min pigga och envisa mamma igår kväll och berättat för henne att jag nog druckit alldeles för mycket och nu vill dra i handbromsen. Hon tyckte att det var ett klokt och modigt beslut och kände sig stolt att ha en självständig dotter, som kunde ta hand om sig själv. Det känns bra att berätta för nån om hur det är. Mina vuxna barn har jag också nämnt det för. Fast på ett väldigt försiktigt sätt. De har nog tyckt att jag dricker lite för mycket, men upplever inte att jag har ett problem. Nä, det är ju bra det. Och det sporrar mig också att se till att det inte blir ett problem. Jag vill inte bli en alkoholiserad mamma som bekymrar sina barn. Jag vill hjälpa dem när de behöver och räknas som ett stöd. Inte som en oro och belastning.

För mig och säkert för en hel del av er andra, har det ju absolut inte fått framgå att man överkonsumerar alkohol. Och när det så småningom började bli uppenbart för mig själv, så tog det väl två år av vånda, att ens tillstå det för mig själv. När jag var yngre var jag väldigt måttlig. Jag och barnens pappa drack ytterst normalt. Två glas vin till fredagsmiddagen och sen var det bra. Någon gång ibland kunde jag dock dricka för mycket på en gång och bli full.(men aldrig när mina barn var med) Stor vånda nästa dag och sen vart det inga rotblötor på ett långt tag.

När jag utan skam och vånda tänker tillbaka på mitt liv, så verkar det ändå vara som att jag i det undermedvetna vetat om att jag bör ta det lugnt med alkoholen. Jag har ju alltid tyckt om att ta ett glas och upplevt det som väldigt mysigt och välgörande. De som inte har tendens att dricka för mycket, verkar inte uppleva alkoholen lika positivt. Så det är väl därför jag varit lite observant på mig själv. Sen måste jag väl tacka för att jag valde en förståndig och måttlig man som pappa till mina barn. Med en törstig man hade det nog varit svårare.

Tack Beata för att du önskar mig en fin morgondag. Det känns varmt i hjärtat att jag den här morgonen har med mig en vän.
Idag har jag en hel del att greja med och klara av. Solen lyser och utanför mitt fönster har träden nu friska gröna löv. Det kommer att bli en fin och nykter dag, både för mig själv och för dig som läser. Tack.

Ytterligare en bra dag förflöt igår. Det är jag tacksam för.

Men den innebar också en hel del funderande över den här dagen. Valborg! De fina middagarnas kväll med umgänge, god mat och dryck. Jag brukar planera inför en sån här festlig kväll. Jag funderar ut menyn, väljer vin med omsorg. Städar och dukar fint med vit duk. Umgås med maken i köket. Sen sätter man sig till bords i glada vänners lag och påbörjar sin muntra kväll. Det brukar bli trevligt och bra. Men när gästerna har gått så kan jag tycka att det vore väl fint med ytterligare ett glas vin. Som i den sena timmen blir två till. Radiostyrd går man och borstar tänderna och tvättar av sminket. Slocknar direkt när man nuddar kudden. Nästa dag är man glad för att maken gått morgonrundan med vovven och man känner sig så långt från glamour och esprit som det bara går. Klassisk bakfylla. Och en tanke att det var väl bra jävla onödigt att fortsätta dricka när festen är slut. God tanke. Men likt förbannat har jag upprepat det beteendet.

Men inte idag. Jag har bestämt mig för att inte dricka idag heller. Det kommer att bli en fin dag idag med.

Jag önskar alla som arbetar med sin nykterhet, att använda den här dagen till att vara snälla mot sig själva. Ni är med mig och jag tänker på er.

Ja, det var nykterhet igår med. Men det var lite svårt ett tag. Försökte känna om det var sug eller nåt annat. I så fall kan jag konstatera, att sug hos mig yttrar sig i diffus ångest. Inte tomhet eller egentlig längtan efter alkohol. Lärorikt minsann. Diffus ångest är alltså nåt jag ska vara uppmärksam på efter som det kan leda till alkoholintag. Och ångest är ju helt fel anledning att dricka. Då blir det fuldricka, och har jag bestämt mig för att det är slut med det.

Som sig bör (i mitt liv) så planerade jag såklart en trevlig måltid till kvällen igår. Sen blev jag helt perplex, för jag tänkte att inte sjutton kan man dricka Loka med granatäppelsmak till det här??? Vad göra???

Då kom jag på att nyktert folk som har alkoholproblem, dricker ju helt enkelt samma drycker fast utan alkohol. Från tanke till handling; Upp till Systemet och in i butiken. Raka spåret till hyllan med alkoholfria alternativ. En flaska rött och en flaska bubbel. Killen i kassan log lite vänligt åt mig och jag tänkte att han fattar läget. Här har vi en törstig kvinna som försöker bli nykter och det kanske han ville visa vänlighet inför. Vad vet jag? Hur som helst känns det alltid rart när människor tittar på en och ler.

På väg mot bilen med min systemkasse blev jag så nöjd med påhittet, eftersom gästen för kvällen var min Särbomake som varit min bästa dryckesbroder. Så jag ringde honom och berättade i en bisats att jag köpt alkoholfritt till kvällen. En bra och tydlig signal om att det inte skulle bli en vanlig firarkväll. Smart också att förekomma så att han inte skulle ta med sig alkohol till kvällen (Ni som läst min tidigare inlägg kommer kanske ihåg den där ölen som inte borde ha druckit i lördags?).

Under kvällen berättar maken att han hade köpt två flaskor vin som han hade tänkt ta med. Oj, vad glad jag var att jag förekommit honom och således besparat mig en problematisk stund. Nåväl. Vi åt gott och drack vår druvsaft förpackad i fin flaska ur fina glas och det kändes bra. Vi var helt överens om att det kändes helt okej utan alkohol. Sen gick vi ut på en längre kvällspromenad i natursköna omgivningar. Inte hade jag gått två timmar i naturen en vanlig "festkväll". Bästa Valborg på länge!!

Idag är det mulet men vackert med blommande fruktträd och nyutslagna blad. Det kommer att bli en fin dag. Det enda som är synd är att en av er, som jag kommunicerat med en del under de senaste dagarna, har bytt namn och dessutom blockerat mig på något sätt. Det känns trist, men även dig önskar jag glädje och hopp om en bättre framtid.

Ytterligare en nykter dag har förflutit. Jag har sovit gott och stigit upp tidigt. Ute regnar det, vilket naturen behöver ( Jag är en stor naturvän).

Nu börjar jag tänka; - Jaha, var det inte märkvärdigare och svårare att sluta dricka än såhär? Blir nästan lite rädd, eftersom det kanske gör att jag inte tar nykterheten på allvar. Men det gör jag. Vill absolut inte dricka för jag tror att det skulle kännas väldigt dåligt. Ni vet den där halvfulla vinflaskan som ligger i kylen sedan en vecka? Jag tittar på den och tänker; Ja, ligg där du och bli vinäger. Skiter väl jag i. För mig är den jättebra att titta på, för den är en ständig mätare på hur jag förhåller mig till alkohol. Första dagarna var den ett hopp om att dricka alkohol när jag varit nykter mina tre veckor. Nu vete sjutton om det känns så lockande.

Efter en längre ledighet ska jag gå in i en intensivare jobb-period. Då ska jag se vad tröttheten och tidspassningen gör med mig.

Idag kommer det bli en fin dag där jag får vila tryggt i nykterheten. Jag önskar att många andra här, får vara med mig i det hoppet och i den tryggheten.

Idag kände jag mig sugen på att dricka alkohol. För mig är en perfekt fredag; först klara av alla måstegöran. Snygga till hemma, iväg och rida hästen, laga mat och dricka vin och bara ha det gott. Det där är säkert en finfin grej för dem som dricker två glas vin och är nöjda så.

Idag kommer det ändå bli en bra dag och må gud eller turen eller vad det nu är, vara med mig i min nykterhet!

Det blev en bra kväll igår. Min äldsta dotter kom hem till mig och vi gjorde oss en mysig kväll i soffan med the och nära samtal. Sovit lite halvdant och sen vart det upp och hoppa i ottan. Åka och morgonfodra hästarna och se till att de kom ut i hagarna i solskenet. Jag tycker om det här lite monotona stallpysslet; Hantera hästar, mocka, köra vattendunkar, fylla ensligepåsar och småprata med de andra hästägarna. Mycket avkopplande!

Jag funderar också en hel del. En del smärtsamma minnen kommer tillbaka till mig, men jag kan släppa dem. De får fara vidare som moln på himlen. Jag vill inte hålla på att tänka för mycket. Försöker vila i nuet och inte ha så förbaskat mycket planer och mål. Jag bara är och förnimmer så gott jag förmår. Fint så.

Idag vet jag att det kommer att bli ytterligare en fin dag. Jag känner mig tillfreds med beslutet att vara nykter ett tag.

Tack för respons, Hoppie! Hoppas allt är fint med dig såhär i den skirande grönskan. Jag har inget val än att fokusera på hästar och känslan det ger...... Har ägt samma häst i 16 år. En skön äldre snubbe som jag brukar kalla min friskvård :)

Kom just hem från en långpromenad denna strålande vackra morgon. Allt känns fortfarande stabilt och bra.

Kom under min promenad att tänka på, att jag känner tacksamhet till mig själv, för de bra livsomständigheter jag ordnat för mig under livet. Jag hade bitvis en svår uppväxt och några rätt smärtsamma ungdomsår då jag bodde på instutition en period. Då kände jag mig fruktansvärt ensam och utsatt och verkligen i bottenläge. Men redan då, när jag var sådär 18 år så bestämde jag mig för att ordna ett bra liv åt mig själv. Och det gick faktiskt riktigt bra! Bästa betyget är inte min ekonomi eller min utbildning, utan att båda mina barn mår bra och tycker om sin mamma.

Jag står på sätt och vis i samma läge idag. Att jag bestämt mig för att skapa en bra och tillfredsställande framtid åt mig själv. Vilket kommer att bli till glädje och trygghet för mina fina barn.

Idag blir det en fin dag då jag kan lita på mig själv att jag kommer att ta hand om mig själv på bästa vis.
Jag önskar också att alla ni andra som kämpar för att göra era liv bättre, kan klappa om er själva för alla de bra egenskaper ni har. Ibland måste man nog fokusera på det fina och positiva i livet för att motivera sig själv och påminna sig själv, om att man är en människa som är värd kärlek och beröm!!

Det är fint att läsa din tråd. Du känns lugn och stabil. Jag tar med mig ”jag kan lita på mig själv och ta hand om mig på bästa vis”.
??

Det handlar om tanken att dricka socialt och lagom:
"Jag läser också nu att det är vetenskapligt belagt det som vi nyktra alkisar har vetat länge att vi trixar med drickandet för att kunna dricka "socialt". Vem har inte i vår situation ändrat sort, styrka eller märke, inte druckit före eller efter ett visst klocklslag, "bara" druckit helger, shoppar "bara" en viss mängd, tagit en "vit vecka"................visst känns det igen ?!
När vi håller på så så har vi redan tappat kontrollen över vårt liv och har i realiteten blivit fast i beroendet. Vi lurar oss själva och förlänger vårt lidande när det egentligen bara finns en lösning."

Det är sånt här jag grunnar över just nu. Återkommer när jag har nåt vettigt att skriva!

Idag är det en fin dag och jag glädjer mig åt att vara nykter. Önskar er alla samma sak.