Flickansom

Så.. efter mycket läsande på forumet, samt mycket drama, medberoende, och annat därtill har jag de senaste dagarna bestämt mig för att slutligen skriva ner det jag tänker.
Jag är en alkoholist.

Körde en nedtrappning i vintras som faktiskt fungerade.
Till slut hamnade jag på "max en 33cl öl om dagen" vilket efter 2 dagar kändes så ofantligt meningslöst.
Därefter tog det stopp, ett bra tag.
Men efter en semesterresa där det var lugnt att ta en öl då och då eskalerade det igen.
Jag har inte haft många nyktra dagar efter den semestern.
Det känns som om jag sviker alla..
Till detta hör till också att dessa enstaka ölen normaliserats.
Så numera kan jag köpa hem några öl, ge en till sambon direkt när han kommer hem så han inte ska märka av att jag redan svept en hel del innan.

Eskaleringen har gått till den nivån att jag inte ens hunnit till bolaget dag 1 fören jag börjar planera bolagsresan dag 2.
Det har dock inte funnits många dagar där alkoholen påverkar relationer osv negativt, men det gör det ju ändå.

Idag är jag inne på sista dagen av min nedtrappning igen, en 33cl öl som kommer kännas så meningslös.
Tajmingen är perfekt.
Sambon hemma hela helgen, då kommer jag ha 3 nyktra dagar, och när bolaget öppnar igen så är jag på dag 4.
Dag 3 är alltid svårast, dag 4 går alltid som en dans.
Jag ser fram emot att känna mig stark på Måndag.
Ser fram emot att svepa i mig den där sista och känna hur meningslöst det är.
Små steg, en dag i taget, det försöker jag förklara för mig själv hela tiden.

Ska ta som vana nu att skriva här i forumet, få ur mig alla tankar och känslor som jag totalt isolerat från omvärlden. Jag måste få ur mig det.

Jag önskar er alla en jättefin Torsdag! Stay strong!

Hjälper många mycket att skriva av sig här. All styrka till dig och hoppas verkligen du hittar din väg framåt.