av Barnmorsan

Anonym15366
lör, 2019-05-11 - 22:40

Å vilken igenkänning! Allt från tre barn till linser och sminktvätt! Kontroll. Yttre kontroll. Men inre kaos :(
Så himla bra att du tagit steget och vet hur du vill vara! Vi peppar varandra här! Här får vi prata av oss och det bästa av allt är att vi förstår varandra!
Det är läkande att reflektera och skriva dagbok här. ?

Barnmorsan
sön, 2019-05-12 - 00:28

Hemma igen och förvånad över hur bra det gick. Hur osugen jag var, trots att alla andra drack runtomkring mig. Lukten av rödvin fick mig faktiskt att må lite illa. Trots att mina fruktansvärda bakfyllor aldrig stoppat mig tidigare så är det kanske ändå dem som kommer att hjälpa mig nu. Bara lukten av vin gjorde att jag kunde känna i kroppen hur jag skulle må imorgon om jag drack. Jag tittade på hur andra drack ikväll och upptäckte att jag inte ville byta med dem överhuvudtaget. Jag är så värnlös och maktlös inför alkoholen och vad den gör med mig. Jag är så glad att jag gett upp men på rätt sätt. Att jag inte gav upp på mig själv och den jag kan vara utan alkohol. Utan att jag gav upp på alkoholen.

När jag gick till bilen från festen så kände jag mig lite nervös och rädd och då slog det mig hur det brukar vara när jag går från en fest. Hur alkoholen har gjort mig totalt orädd och oförsiktig.
Tänk alla gånger jag cyklat hem så otroligt full att jag bara kunnat hålla ett öga öppet. Alla gånger jag vinglat och ramlat omkring. Alla gånger jag spytt utanför, och på bussar och i taxibilar. Alla gånger jag inte ens minns hur jag tagit mig hem... Vilka vansinniga och farliga situationer jag har försatt mig i när jag varit ute och festat. Det är ett under att det inte gått mer illa. Att det "värsta" som hänt de där kvällarna är att jag ramlat och slagit mig. Om än väldigt mycket vissa gånger.

Tack Ensammapappan och JoYo för fina inlägg idag. Tänk att vi kan hjälpa varandra i detta. Jag som druckit för att jag är och har känt mig ensam, har nu fått en gemenskap när jag slutade att dricka. Det är fantastiskt och jag känner mig så lycklig över det!

Imorgon ska jag gå på mitt första möte och det känns läskigt och skönt på samma gång. Det läskiga är att inte veta vad som väntar och det sköna är att jag vet att jag ska träffa andra i samma sits som jag.

Inatt går jag och lägger mig nykter och det tackar jag mig själv innerligt för. Dag 10 i nykterhet är till ända och imorgon vaknar jag upp till den 11e dagen då jag har möjligheten att återigen fatta kloka beslut för mig och mina barn.

Barnmorsan
sön, 2019-05-12 - 00:40

du har i att fester egentligen inte varit mitt primära problem. Visserligen har jag alltid varit den som blivit fullast på fester och snabbast också för den delen. Dricka måttligt i lugn takt liksom, nä det var oftast inte jag.

Men som du säger så var det ändå ofta ok att dricka sig redlöst på fester och ibland (läs sällan) kunde jag faktiskt vara måttlig och gå hem tidigt. Givetvis som en kontrollgrej för att få komma hem och fortsätta dricka. För att få dricka så mycket jag ville i min ensamhet.

Ensamheten har också varit min största fiende. Det är då jag har tyckt synd om mig själv, det är då jag har belönat mig själv och då har det inte funnits någon gräns heller hur mycket jag har kunnat dricka. Jag är så stolt över att jag lyckats välja nykterheten trots att mina förutsättningar i livet är de samma som när jag valde att dricka. Det gör att det blir mer på riktigt. Det låter konstigt när jag skriver det men du kanske förstår ändå?

Barnmorsan
sön, 2019-05-12 - 00:48

Vilket klokt och modigt beslut du har tagit. Var stolt över dig själv att du har vågat se att något måste förändras, det är ett stort steg! Att läsa om andras resa och få pepp här inne hjälper mig massor! Det här verkar vara stället att hänga på när man vill göra upp med alkoholen. Du är verkligen inte ensam.

Jag tror på dig och ditt beslut! Du kan klara detta!
Stort lycka till!

EnsammaPappan
sön, 2019-05-12 - 15:36

Att kunna hålla sig nykter i sina svåraste stunder är den absolut bästa träningen. Hur enkelt är det inte då när livet är bra? Många alkoholister som läggs in tycker det är enkelt att hålla sig nyktra under tiden på rehab. Men när de är ute så klarar de inte både av vardagen och nykterheten, och återfallet kommer som ett brev på posten.

Barnmorsan
sön, 2019-05-12 - 20:13

Idag är den 11e dagen jag har valt nykterhet. Jag läser otroligt mycket här och lyssnar nästan hela tiden på Alkispodden. Det hjälper att befinna sig på ett ställe med andra som förstår, även om det är i poddform.

I morse var jag på ett möte. Det var bara gubbar och jag. Jag tänkte när jag gick in att de aldrig skulle förstå just mig men välkomnandet de gav mig rörde mig till tårar. Vilka goa gubbar! Efter delningarna var över så tänkte jag att det nog är fler punkter som förenar oss än de som skiljer. Jag kunde känna igen mig i varenda historia. Väldigt mäktigt och märkligt på samma gång.

Jag mår så jäkla bra och det som är lite jobbigt med det är att jag väntar på att det ska ta slut. Jag tänker att jag inte kan må så här bra egentligen. Att jag kommer falla dit och må skit så fort nyhetens behag har lagt sig. Jag hoppas att det inte är så. Men blir det så, ja då finns detta fina forum och möten.

En sak jag reflekterat över under dessa 11 dagar är att dag 1 så hade jag satt upp tre regler för min alkoholkonsumtion:
1. Jag ska inte dricka när jag har barnen.
2. Jag ska inte dricka när jag är själv.
3. Jag får dricka max 2 glas vid väl valda tillfällen såsom bröllop eller dylikt. AW och högtider skulle inte räknas till väl valda tillfällen.

Ju fler dagar jag har valt nykterhet har jag också kommit till insikt att det inte finns väl valda tillfällen för mig. Finns det verkligen väl valda tillfällen att välja förstörelse och fördärv på? Det finns bara härifrån och framåt, med förhoppningsvis oändligt många dagar som jag kan, och vill, välja nykterhet på.

Jag tänker också att om jag tittar på mitt livs alkoholkonsumtion och slår ut det på ett helt liv så har jag fan fyllt kvoten med råge. Jisses, jag behöver inte ta ett endaste glas till i mitt liv för jag har druckit sen jag var 13 år, som att varje dag med alkohol var den sista. Jag har fyllt det avgrundsdjupa svarta hål jag har inom mig med så mycket alkohol att det har svämmat över. Hur väl har det funkat? För stunden; ibland ganska väl. I längden; inte alls. Har det stora svarta hålet försvunnit? Nä, snarare ökat i omfång och djup. Men nu får jag faktiskt resten av mitt liv på mig att testa andra mindre destruktiva strategier. Vilken gåva!

Om jag nu haft ca 27 år av enorm alkoholkonsumtion så borde jag ha minst 27 utan för att balansera ut det. Det låter ju helt skruvat men för en gångs skull så tycker jag att min hjärna äntligen tänker rationellt. Men jag kan inte välja att vara nykter i 27 år. Men jag valde det idag. Och för det är jag tacksam.

Denlillamänniskan
sön, 2019-05-12 - 21:59

Du valde bort kohandeln och räknandet. Starkt jobbat!!
Vad roligt att du tyckte om AA och vad stärkande att höra att du väljer nykterheten. Nu har du gott om tid på dig att undersöka det stora svarta hålet och kanske upptäcka att det går att handskas med på ett bättre sätt.

Att välja en dag i taget och ta beslutet om och om igen, tror jag är det bästa.

Barnmorsan
mån, 2019-05-13 - 17:50

Strulan och Denlilla!
Det känns bra att vara beslutsam och inte ha något att förhandla med mig själv om. Det finns en trygghet i det tro jag.

Idag har jag valt nykterhet men idag har suget gjort sig påmint. Det har pockat på och lockat. Men det blir inget idag heller. Min nykterhet är värd så mycket mer än alla glas vin i världen.

Barnmorsan
mån, 2019-05-13 - 23:24

Känslan av att det ju är sjukt dumt att ens leka med tanken att sluta dricka för alltid. Vad fan har jag gjort och gett mig in i? Fan vad dumt.

Jag vill väl inte sluta dricka? På allvar? Vill jag verkligen det? Berättade för mina föräldrar idag som blev förstummade men stöttade. Och nu sitter jag är med känslan av att det kanske inte var så smart att berätta det här? Berättade även för min dotter att jag druckit alldeles för mycket vin och att jag vet att hon också tyckt det men att jag nu vill sluta.

Likt förbannat undrar jag nu om jag verkligen vill det. Sjukt. Tvivlet letar sig in att jag kanske tagit ett för radikalt beslut som jag inte vill eller kan leva upp till. Fan.
Måste gå på ett möte imorgon.

Idag valde jag nykterhet. Jag hoppas att jag kan göra det imorgon också. ?

Barnmorsan
tis, 2019-05-14 - 12:57

Lyssnade på Alkispodden igår, ett avsnitt som handlade om sinnesro och kontroll. Det hjälpte. Precis som dom sa så vill jag ju ta kontrollen över det som tidigare kontrollerade mig.

Att mina föräldrar är stöttande är en sanning med modifikation. Jag har fått mitt osunda förhållningssätt till alkohol från min mor. Jag har absolut upprätthållit det själv men jag är lärd av den bästa. Det ville hon inte alls kännas vid.
Däremot berättade hon att min morfar, som dog när jag var två, dog i sviterna av alkoholism. Han var tydligen en raging alkoholist. Jag hade ingen aning... Skammen, tystnaden och de dåliga mönstrena ska brytas med mig. Mina barn ska få andra verktyg med sig i livet.

Jag bad om ursäkt till min dotter igår. Hon tog emot den och sedan berättade hon om oron hon burit på. Hur hon varit orolig för att jag skulle bli så full att jag inte kunde prata eller ringa taxi om hennes småsyskon skulle skada sig. Hur hon kollat upp telefonnummer till taxibolag och hur hon tränat på vår adress.
Gör såklart ont men det är precis detta jag behöver höra. Nu när jag skriver ner det här kan jag läsa om och om igen. Påminna mig själv om vad jag har att vinna på att vara nykter.

Ikväll ska jag gå på möte på ett annat ställe än på första. Ett ställe jag hoppas kan bli min hemgrupp om jag trivs.

Idag känns det självklart att inte byta mitt nuvarande mående mot det som varit. Att inte byta ut min energi och ork mot bakfylla och nedstämdhet.

Jag ska fortsätta att fylla huvudet med poddar och läsning när det känns motigt.

Jag berättade för mina föräldrar och min dotter igår. Antar att det var det som gav mig ångestpåslag. Det blir liksom oåetkallerligt när man säger det högt till sin omgivning. Jag fick panik över det.

Barnmorsan
ons, 2019-05-15 - 08:17

Fint möte igår. Vad unikt det är att få träffa andra i samma situation. Men det blev lite jobbigt igår.

Jag bor på ett litet ställe och även om jag var på möte i en annan by så stötte jag på en bekant till min exman. Blev helt svettig för min exman vet inget än. Men personen lovade att det inte var några problem. Att anonymiteten går före allt.

I dagarna har jag inlämning på högskolan och det är första gången någonsin tror jag som jag inte dricker när jag är stressad över skola eller jobb.
Det är så skönt att vara klar i skallen även om jag inte är säker på att det hjälper I mitt fall... Har svårt att fokusera och hålla orken uppe ändå. ?

Idag är dag 14 i nykterhet och jag ska ut och skalla skiten ur den! ?"Fånga dagen och skalla den innan den smyger upp och hoppar på dig bakifrån" , säger Mia Skäringer. Så får det bli!

Barnmorsan
ons, 2019-05-15 - 17:59

Idag och tentan gick bra! Kom på idag att fysiska suget och det känslomässiga suget gör sig påmint även när det går min väg. Vill belöna mig själv med alkohol.
Men det ska jag inte. Jag ska bada barn och läsa för dem. Nykter.

Denlillamänniskan
ons, 2019-05-15 - 19:31

Bada barn blir tusen gånger bättre än att bada hjärnan!!

Ja, det är inte klokt hur mycket av livet som man låtit följas åt av alkohol. Utan att tänka, utan att ifrågasätta. Framgång; Ja då ska det firas! Trött efter dagens måsten; Ja, då ska det kopplas av!! Och så går tjatet i huvudet stundtals. Det är först när man håller upp och börjar reflektera, som man lägger märke till hur många tillfällen på en vecka som hjärnan glatt nickar; Ja, tack! Gärna ett glas.

Men vi fortsätter, Barnmorsan! En fin dag i taget, när vi bit för bit slipar bort gamla vanor. Grattis till ett bra resultat på tentan! Nu är du värd en rejäl godisskål.
Bjud det lilla badbarnet på godis också till sagan!!

Barnmorsan
sön, 2019-05-19 - 23:15

Har klarat helg nummer 3 utan alkohol. När barndagarna går mot sitt slut så är jag mer förlåtande mot det supande jaget. Det är fan tufft att vara ensam med tre barn. Jag är helt slut men imorgon väntar en ny jobbvecka och snart nya inlämningar på utbildningen.

Jag har inte riktigt hunnit landa och fundera dessa barndagar. Det är kanske bra. Man bara kör på liksom. Skapar nya vanor utan a-hol. Men jag märker att ju längre tid jag är nykter, desto mer tvivel smyger sig in. Mitt känslomässiga förhållande till vinet är långt ifrån över. Det fysiska suget kommer bara lite ibland men nu börjar jag fundera på om jag ändå kanske kan dricka lite... med måtta... Jag vet ju att jag med största sannolikhet inte kan det. Kanske några gånger men då skulle det fysiska suget också komma tillbaka med full kraft och snart sitter jag där med boxen som enda sällskap igen. Nä fy fan, jag vill verkligen inte det!
Att bli nykter är ju faktiskt det bästa beslutet jag tagit. Får påminna mig själv om det. Ofta. Jag har inte kunnat gå på möte eller lyssnat eller läst dessa dagar. Längtar tills på tisdag när jag kan gå på ett. Behöver det. Dela och lyssna på andra.
Nu somnar jag med 18 dagarna nykterhet i bagaget. Go me!

Barnmorsan
mån, 2019-05-20 - 00:00

Ja, visst är det konstigt att allt innan var en bra anledning att dricka. Och jag reflekterade inte ens över det. Bara gjorde.
Eller det är en sanning med modifikation. Ibland letade väl tankar sig in på att jag inte skulle dricka men de slog jag alltid bort illa kvickt. Och efter ett glas körde jag bara på.

Jag är glad att jag förstår att mycket handlar om att bryta gamla vanor. Att t.om. glaset i handen blir en vana att bryta.

Men precis som du säger. Små steg och en dag i taget. Det är allt vi kan göra.
Heja oss!
Kram och tack för att du tog dig tid att kommentera.