av Skrållan

Nordäng67
lör, 2019-05-25 - 09:59

sista tiden i mitt förhållande och också tiden efter att jag hade lämnat mitt ex. Vart tog mitt livs stora kärlek vägen typ! Med tid och perspektiv emellan oss har jag insett att det var mitt val att se det jag ville se. Och mitt val att dela upp honom i två personer, en jag älskade och en jag nästan hatade. Tror han var likadan under hela vårt förhållande, det var jag som förändrades. Jag idealiserade också "den nyktre" mannen och tyckte han var underbar. I efterhand har jag insett att han var ego och ansvarslös även som nykter. Om det var någon gång han skulle kunnat ta ansvar så var det under nyktra dagar och perioder men det gjorde han inte. Däremot "kompensera de" han mig för all skit som hände under fylla. Men bara verbalt : jag har aldrig älskat någon så mycket, du är mitt livs stora kärlek! Aldrig någonsin att han gjorde dessa fina ord i handling! Du är stark Skrållan och smart som iaktar din man och ser till hur han agerar! Stor styrkekram till dig!

Skrållan
lör, 2019-05-25 - 15:59

Så rätt, två personligheter, men på senare tid började dom personligheterna flyta ihop. För många år sedan när min man drack, så blev han ändå den goa och fina mannen när han blev nykter. Men inte på senare tid. Det var nog det som blev avgörande för att jag ställde ett ultimatum. Han blev aldrig sig själv ens när han var nykter. Han behandlade mig som om jag inte var värd något alls. När jag träffade honom i fredags så tänkte jag, så skönt, jag behöver inte ta ställning till honom igen. Jag behöver inte be honom att inte vara sur. Jag behöver inte be honom att vars trevlig mot mig. Så skönt. Jag är fri.
Kramar till dig Nordäng67

Skrållan
sön, 2019-05-26 - 23:15

Känner mig starkare. Rider på den vågen nu en stund. Vet ju att det kommer jobbigare dagar. När huset ska säljas, när saker ska delas. Men just nu mår jag bättre.
Träffade mannen i dag. Han kom med sina sura kommentarer emellanåt. Men jag lät dom bara passera.
Fast lite där emellan kunde vi faktisk prata vanligt. Så skönt. Känner ändå att jag tar på mig skuld ibland. Att det är synd om honom. Måste komma bort från det och tänka bara på mig nu. Nu vill jag att vi ska gå isär, mitt beslut. Vill han bli nykter så så får han bli det själv. Sedan får vi se vad framtiden utvisar.

Rosa ljus
mån, 2019-05-27 - 16:26

Tänk att det ska vara så svårt att tänka på sig själv, hur mår jag, vad vill jag. Man tycker synd om en person som inte ägnar en tanke åt en annan, en jätte egoist.

Backen123
mån, 2019-05-27 - 16:42

Jag skulle vilja veta hur tänker dom? Vad känner dom inför oss i sina mörka stunder, för jag tycker fortfarande synd om honom och om oss. Och jag tänker att när han säger att han( min man) vill sluta, så tror jag honom fast man ser det omvända. Man blir ju så j... kluven. Personligen och det verkar vara fler, så är man rädd för att jag har ställt till det så att han super. Och då har jag ju ställt till det för mina barn etc

Skrållan
tis, 2019-05-28 - 12:47

Jag tror bara dom tänker på när och hur mycket dom ska dricka. Beroendet är så starkt så det är det som dominerar. Vi som står brevid kan inte göra något alls. Och du, Backen123, ska inte ta på dig någon skuld. Men vi anhöriga är bra på det. Att just ta på oss skulden.

Skrållan
tis, 2019-05-28 - 12:49

I går var en jobbig dag. Det går verkligen upp och ner. Berättade för anhöriga om att vi ska skilja oss. Dom blev så ledsna.

Skrållan
ons, 2019-05-29 - 19:57

Nu har vi berättat att vi går isär för nästan alla vänner och släktingar. Kämpigt. Men nu finns ingen återvändo, inte för mig i alla fall. Känner mig lite ledsen ibland för mannen känns helt avstängd. Kanske han nu ser chansen att få dricka hur han vill. Han vill forsera och sälja hus och leta lägenhet. Jag också, men det är ju med viss vemod, så klart. Livet vi har levt, när vi hade det bra och huset vi har kämpat med för att få som vi vill. Allt ska ju ändras. Men sedan känns det också spännande att se vad som väntar runt hörnet. Känslor upp och ner.

Nordäng67
tors, 2019-05-30 - 07:44

Det känns ändå skillnad på när ens eget humör går lite upp och ner jämfört med när hela livet är berg-och dalbana pga ens mans supande! Tror missbruk är så starkt att dom i första hand ser sin partner som någon som sätter käppar i hjulen för att dricka! I andra hand är man en älskad partner! Kram och styrka till dig!

Spinoza
tors, 2019-05-30 - 08:45

Att ta steget att lämna är ju också ett steg mot något annat.
Det känns lite som att vara ung på nytt med många möjligheter framför mig.
Samtidigt är det ju lite läskigt också, det blir ju en stor omställning när man levt ett långt liv tillsammans. Men för mig finns det ingen återvändo och det känns skönt att vara förbi den känslan!

Skrållan
fre, 2019-05-31 - 07:07

Samma här. Ingen återvändo. Och min man vill inte heller. Men jobbigt är det. Men vi kämpar vidare Spinoza.

Skrållan
sön, 2019-06-02 - 18:38

I dag blev en ledsam dag. Var och fixade vid vårt gemensamma hus, som så småningom ska säljas. Mannen gick att prata med, men kände mig så ledsen när jag tänkte på vårt hus. Saker vi gjort med huset. Drömmar vi haft. Vill ju inte tillbaka till det vi hade, med fylla och jobbiga saker. Men ändå känner jag en sorg. En sorg att mannen offrar allt för alkoholen. Att beroendet har en sådan makt. Tankarna kommer ju också, har han någon annan. Men egentligen kvittar det. Jag vill ju gå mot mitt nya liv. Att kanske i framtiden träffa någon som bara älskar mig. Som sätter mig först.
Ja sorgen känns stor i dag.

Nordäng67
sön, 2019-06-02 - 19:34

Jobbigt när dom där dagarna och stunderna av sorg kommer! Så maktlös man är inför beroende, både den som är beroende och dom som lever med en beroende person. Du är stark som ändå vet ditt mål och din väg och bara kan vara i sorgen när den kommer! Imorgon är en ny dag och då känns det säkert bättre ♥️

Skrållan
mån, 2019-06-03 - 21:21

Känner mig allt annat än stark många gånger. Men jag vet vart jag måste gå. Men många gånger med sorg i hjärtat. Men tack Troja?

Tornsvalan
tis, 2019-06-04 - 20:12

Det är som du skriver,inte lätt att älska mannen i sitt liv när man kan hata honom i nästa stund..det är skitjobbigt att ha denna känsla..Jag vet !!!

Skrållan
tis, 2019-06-04 - 20:50

I dag på dagen har det varit en bra dag. Har känt mig stark. Var och pratade med anhörigstödjaren. Så skönt att få stöd och råd.
Men nu i kväll känner jag mig tom. Och ensam. Mannen kom förbi i kväll. Det känns som vi inte pratat färdigt. Inte blivit färdiga med vårt förhållande. Men ändå vet jag ju att jag inte vill tillbaka. Kanske att det känns konstigt att inte känna att han bryr sig. Tror jag måste hålla mig borta från honom för att kunna läka. Annars slängs jag tillbaka till hur det var när vi hade det bra, och glömmer allt det andra. Känns också tomt i huset, vårt hus som var menat för oss.
Ja det går upp och ner.
Nej, nu måste jag gå framåt på min väg.

Skrållan
ons, 2019-06-05 - 21:54

Varför känner man sig så ensam? När mannen bodde här, så hade jag istället en full man i garaget, eller förresten vid den här tiden, sov han. Jag har släkt och vänner som ställer upp. Ändå känns det så. Tror jag är i en svacka nu. Hoppas det blir bättre igen.