Grönt gräs

Suget efter den lilla stundens njutning har än så länge vunnit varenda kamp mot mig men nu är det slut. Imorgon har jag tid hos läkare och jag har bestämt mig. Vill inte må dåligt mer och förstöra för nära och kära. Skall vinna matchen mot behovet och alkoholen skall ut ur mitt liv. Blir nog en lång och tuff strid

Grönt gräs

Tack så jätte mycket! Har inte klarat det på egen hand tidigare, förnekat och ljugit för mig själv och omgivningen. Konstigt hur långt man är beredd att gå! Skylla på allt och alla för det dåligt måendet. Har ju egentligen vetat hela tiden att alkoholen skapat neråtspiralen och upplevd depprision. Så måste det väl ändå varit?

Tror de flesta känner igen sig i din beskrivning. Det är inte lätt att bli nykter. En dag i taget. Läs och skriv på forumet. Hitta nykterhetsrörelser. Hitta sig själv. Tar man inte det första glaset förblir man nykter. Somnar man nykter vaknar man nykter. Allt blir så mycket bättre utan alkohol. Kämpa på grönt gräs.

Grönt gräs

58 dagar. Sommar och alkoholens tid. Är inte där än att jag velat deltaga på festivaler, bjudningar mm. Dock har sug vid flera invanda alkoholintagande vanor försvunnit tex öl vid grillning, fredagar o helger, efter gräsklippning mm. När jag är ensam och lite nere kommer dock fortfarande tankar på att dricka. Fick ett tråkigt besked av sambon i veckan att tänker flytta till lägenhet. Det tidigare alkolholmissbruket har nog satt sina spår och även om min resa fortsätter är den just nu lite tyngre. Känns som att det är den blivande ensamheten som är svårast (har mycket känslor kvar) att hantera men kanske det som gör mig starkare nykter och ökar självkänslan?

Grönt gräs

Konstigt hur livet kan bli. Mår bättre än någonsin kroppsligt. 83 dagar utan alkohol, träningen flyter på, avslutat 6 årigt intag av antidepressiva. Smolken är att när mitt mående gick åt ett rätt håll gick förhållandet åt andra? Var väl tyvärr försent.
Om jag gjort som tidigare och tagit till alkohol vid svåra stunder skulle allt runtomkring mig kraschat men nu funkar det hyggligt bra ändå.
Kan hantera jobbet, dottern, hemmet och relationen till ex:et på ett bra sätt.
Tack för all hjälp från alla er här, vårdcentral, AA och även mig själv.

Grönt gräs

Fina Lisa! Har läst genom din tråd och kan skönja vissa likheter i vårt sätt att tackla eller inte tackla problem och dåligt mående.
Den enkla lösningen men ack så kortvariga är ju alkoholen dock lurar faran obehagligt nära nutiden och slår oftast tillbaka stenhårt och obenhörligt på våra ömma kroppar.
Det svåra är att ta sig genom livet utan fallskydd. Att skala ner sig själv till nästan obefintlighet går ganska enkelt men den lite brantare backen börjar när vi skall bygga upp jaget. Vem är jag egentligen, vad tycker jag om, hur respekterar jag mig själv och ökar självkänslan? Hur får jag rätt sorts människor till min omgivning och krets? Summa summarum hur får jag trivsel med mig själv och livet. När vi sätter den behöver vi inte alkohol som självmedicinering till vår sjukdom utan kan kanske tom använda den (om det mot förmodan går alls) som socialt och glädjespridande tillbehör ?❤
Heja oss! ??

Grönt gräs

104 dagar passerade utan A och ett stort mål i hamn ? mående kurvan fortsätter stiga, livet är lättare att leva,dalarna mindre djupa och tankarna klarare. Sömn, mat, träning och arbete funkar galant. Den personlig utvecklingen tar språng efter att ha stått stilla en längre tid. Ljus, färger, ljud och lukt är starkare. Mår riktigt bra just nu men runt hörnet lurar alltid faran....

Grönt gräs

Slappnade av och vips var ett slag förlorat. Alkohol både fredag och lördag. Superångest, oro och dåligt mående blev konsekvensen. Känns som ett självskadebeteende för att kunna slå på mig själv. Att jag skall påminna mig om mina fel och brister och inte rusa från dem? Upp på hästen igen för alkohol är inget som funkar eller skall brukas av mig.

Grönt gräs

Nu är det motigt. Livet hinner ifatt mig och saknaden efter mina barn är stor. Det som är svårast att hantera är ensmheten. Har levt i förhållande i totalt 30 år och nu är jag plötsligt helt själv och utan barn. Det är främst helgerna som är svårast att hantera och då det är lättast att falla.

Har du lyckats hålla så länge så fixar du denna svacka också.
Det blir ju så att livet förändras och det tar ett tag att hitta sina nya rutiner.
Att ha ett par aktiviteter inplanerade under helgerna tror jag är bra.
Träning, bio, utställning, naturutflykter, det finns massa mer saker egentligen som man inte vet om.
Såg förresten i veckan att Självhjälpshuset Solkatten hade en kurs i "Kärlek, vänskap och ensamhet"
Bara en sån sak?
Jag vet ju inte var du bor och förstår att om man bor på landet så är utbudet begränsat...?
Men i en större stad så finns det större möjligheter att hitta nya vänner.
Lycka till dig ? och kämpa på???

Kramar
???