Nu har jag gått in i nästa fas i att förändra mitt drickande. Förra omgången handlade om att bryta vanan, reflektera över min relation till Alkohldjälfvulen och att återvinna balans och en sundare livsstil. Det gick ju bra och det känns skönt.

Men jag är absolut inte klar ännu. Kanske jag aldrig blir det heller. Kan ju vara så att jag alltid kommer att ha en skev relation till vinet. Vi får se. En dag i taget.
Jag vill sluta upp med att fuldricka; dricka av fel anledning. Jag vill inte bli full, inte bakis och fortsätta må själsligt bra. Den här perioden kommer att sträcka sig över tre månader. Som stöd och bokföring knappar jag in min konsumtion i loggen.

Jag har fått information om att de personer som upplever kontrollförlust har det svårare att lära sig dricka med måtta. Men jag har ju aldrig förlorat kontrollen. Jag har ju velat dränga ner mig och fly undan från världen. Inte sådär medvetet; Nu satan ska jag kröka skallen av mig!! Nä, mer som att jag helt enkelt inte brytt mig, eftersom jag bara blir så pass onykter hemma. Jag har helt enkelt inte tyckt att det varit en stor grej. Men jag gillar inte att vakna bakis. Det kan jag vara utan.

Sen finns det en annan föreställning; Man ska aldrig dricka ensam, då är man en alkis. Ja, så kanske det är. Men jag lever själv och trivs bra i mitt eget sällskap. Ska jag tvångsmässigt bjuda in folk på middag eller gå ut, för att kunna dricka vin till en bra måltid? Nä, jag tycker inte det. Dricker mig mycket sällan berusad när jag dricker själv.

Så. Jag kanske lurar mig själv. Kanske står Alkoholdjäfvulen bakom min axel, vrider sina händer av glädje och ler elakt med fuktiga läppar. Det är helt okej. Då har det här texten också fyllt sitt syfte. Klarar jag inte av att dricka måttligt, så är det säkert bra för mig att läsa den här texten och upptäcka mitt självbedrägeri. Fint så.

Den här perioden har redan börjat. Jag drack vin för sex dagar sedan och har efter det varit nykter. Inga problem med det. Ett lätt sug idag eftersom jag jobbat klart för en period och ska vara ledig ett tag. Men det får bli en annan dag.

Idag är det en fin dag. Naturen har fått lite regn och det är stilla och ljumt ute. Idag är jag nykter.

Drabbas väl alla av i olika grad. Det är väl kontrollförlust att fortsätta dricka fast man borde sluta? De flesta upplever ju även att nästa glas blir en bättre idé om man har ett i blodomloppet redan. Dvs en viss kontrollförlust följer med alkoholen och är väl till liten del även en önskad effekt.
Det där med att inte dricka själv handlar nog mer om att det då lättare halkar över i en vana än om man håller det förre tillfällen man är med andra. Det blir en normal del av en kväll på soffan snarare än nått festligt.
Kämpa på!

Hårt och ärligt som vanligt!! Tack IronWill.
Du har stora poänger med att kontrollförlust sker när man redan har alkohol i hjärnan. Stämmer bra. Men jag kallar det inte kontrollförlust när man från början, redan när man är nykter, vet att man vill bli berusad. Kontrollen har man redan sparkat in i ett hörn, när första glaset fylls på. Det är sånt beteende som Alkoholdjävfulen älskar. Hejar på, hoppar jämfota och gör HighFive. Hojtar dessutom; Rätta takter där, rätt in i kaklet bara! Den som smuttar är en fegis!! SVEEEP!!

Vore en lögn att skylla på att jag drabbats av kontrollförlust. Som att det inte vore mitt fel. Som att skylla ifrån sig: Jag kunde inte hejda förloppet, eftersom jag redan druckit två glas vin. Skitsnack!! Efter två glas vin vet man mycket väl vad man gör. Men man TILLÅTER SIG att tappa kontrollen. Helt medvetet. Så är det för mig iallafall.

Det där med att dricka själv är rätt enkelt. Det slödricks inte i soffan. Det dricks till maten eller när man har kul. Det där pimplandet i soffan är nåt som min särbomake gillar och har infört. Jag gör inte så, jag tycker inte om det. En anledning till att vi separerade.

I min nya fas så ingår regeln att aldrig dricka när man känner sig ledsen, trött och ensam. Brukar inte bli bra då. Därav nykterhet idag.

Ser det mer som...utmanande ? men ärligt.

Nej det behöver ju inte leda till att man dricker mer när man är själv. Men i mitt fall så var det nog när jag (också) började dricka själv som det normaliserades.
Men du kanske kan välja när det är ”festligt” hemma? Dvs inte en helt random tisdag för att du behövde landa. Utan mer som när man faltiskt ska bort/ut/bjuda hem, fast själv.
Aja du får väl experimentera. Se upp för nya dåliga vanor bara, det har jag experimenterat en del med.

Det värmer hjärtat att du hjälper mig att tänka, IronWill.

Klart är att jag slagit in på en ny väg, och att jag tänker vara kvar där, oavsett om/när jag kör i diket.

Idag är jag trött. Har sovit längre än jag brukar. Har inte bestämt mig ännu ifall det ska bli ytterligare en fin nykter dag, eller om det är läge att dricka lite lagom. Vet faktiskt inte riktigt vad jag vill. Fint så. Jag får vila i nuet tills jag vet.

Önskar er en fin dag som känns lika fin imorgon bitti, när vi vaknar till en grön natur med fågelsång och ny kraft.

skönamaj

Här kommer det en fallskärm flygande så du inte faller hårt och en näsduk till tårarna.

Från

Skönamaj

Aine

Nej, ibland går det bara inte, det vet vi alla här. Men Du kommer ta dig upp ur diket igen.
Kram ?

Kommer just in från morgonpromenad med hunden. Regnet, som behövts länge, har kommit nu. Det känns bättre idag. Inte lika katastrofalt som i fredags, när skiljsmässan blev ett faktum. När exmaken gick, så kändes det nästan skönt. Först stor sorg och tårar. Sen insikten att jag inte klarat någon av mina relationer här i livet. Det väcker en del skamkänslor. Att inte duga, inte få till det. Det är lika mycket jag som lämnat honom, som han lämnar mig. Jag flyttade ifrån honom för att jag inte kände mig helt älskad och respekterad. Han kunde inte bättre, men det känns lik förbannat sorgligt. Har för länge sedan insett att man skäms, när man inte får sina legitima behov tillfredsställda.

De där känslorna är så avgrundssvåra för mig att hantera. Det gör så fruktansvärt ont och jag känner mig som sämst i världen, just då. Har inte förmågan att säga till mig själv att människor visst tycker om mig. Att mitt liv blivit riktigt bra. Jag är helt i skamhålan just då. Så för mig var det inte svårt att dricka mig full då. Gå ut med hunden, ta en dusch och sedan dricka. Duktigt och ordentligt. Just då var det bara bedövning som gällde. Så utmaningen måste alltså ligga i att hantera livskriser utan bedövning. Det måste gå.

Nu ska inte den här tråden handla om när man dricker sig full för att det minsann är synd om en. Nä, det går ut på att förstå sig själv. Återigen; Jag råkade inte ut för nån kontrollförlust. Jag ville släppa taget och gå in i dimman. Priset blev en dag med en helt vidrig bakfylla. Avslutade dagen med en ridtur på min snälla farbror häst. Känns lite skamligt att jag känner mig tryggare med hästen än med människor. Ibland är det fruktansvärt svårt att vara jag.

Idag ska jag röja lite hemma. Det blir utan svårigheter en nykter dag. Jag vill försöka hitta glädjen igen.
Det blir en fin dag. Ett litet steg vidare på min stappliga och vimsiga väg till något bättre. Jag hoppas att livet ska vara snällt mot mig idag. Jag behöver det.

Att öppna upp för förändring och komma närmare sig själv, är inte bara positivt. Allt möjligt svårt tar sig fram nu.
Jag är riktigt ledsen och nu kommer svåra flashbacks från barndomen tillbaka.
-Snälla, jag vill vara med, jag vill inte vara ensam!!
Men jag blir lämnad ensam och utan tröst. Samma känslor, samma snoriga gråt. Skillnaden är bara att jag är en medelålders människa nu, och att hoppet om gemenskap och tröst falnar.
Men det måste gå. Det är svårt nu, men det blir bättre. Jag tänker iallafall inte supa bort mitt liv. Det är inte vad jag vill eller behöver.

Jag fortsätter min väg. Förhoppningsvis var gårdagens dåliga känslor bara en grop i vägen. Men jag låter inte groparna hindra mig, utan stövlar oförtrutet vidare.
Livet är rätt okej, ändå. Jag fick vackra blommor igår och har vänner och familj som jag tycker om. Det är jag väldigt tacksam för.

Sedan det också 29 nyktra dagar av 31 möjliga. Det var bara en av de dagarna som gick överstyr.

Idag är det en lite finare dag igen.

Vi har alla en ”liten kille/tjej” där inne. I alla fall enligt min gamla psykolog. Den lille behöver en kram och tröstas av det vuxna jaget. Hon rekommenderade (hmm) mindful self compassion (kan det hetat så?). Men jag har inte testat. Min lille kille behövde tydligen en del ompyssling och så. ? Kanske skulle ta tag i det. Hur som helst så är det ju toppen med familj och vänner, även om man kan känna sig ensam bland folk också.
Ge den lille en kram nu och säg bra kämpat.

Aine

Tack för ditt svar i min tråd. Som en varm kram.
Precis så sa min psykolog också, att man ska ta hand om sitt eget lilla jag, så tag henne i handen som din följeslagare när du traskar vidare på din väg.
Önskar dig allt gott

Först och främst vill jag tacka för det stöd jag får. Det hjälper mig att tänka vidare. Tack.

Jag har funderat lite över temat "Spela hela filmen" kopplat till att dricka måttligt.

Det jag kommer fram till, är att det problematiska är inte att stoppa efter tre glas. Min osäkerhet och lätta oro börjar tidigare än så. Det börjar när jag går till Systembolaget, (eller kanske tidigare än så??). Ångestnivån har redan höjts hos mig nu när jag tänker på det. Så var det inte förut, när alkohol var något som förknippades med trevligheter. Nu har jag upplevt att det lika gärna kan bli apdåligt att dricka. Så det känns liksom inget kul längre att planera middagar och hitta passande vin till.

För vad händer på Systembolaget? Jo, tanken dyker genast upp att det kanske är bra att köpa mer, som kan sparas till ett annat tillfälle. Varför tänker jag så? Jag har nära till Systemet och skulle det behövas en annan dag, så kan jag väl köpa det då?? Jag misstänker starkt att Alkoholdjäfvulen har hängt med in i butiken. Hänger över axeln och ger goda råd. Råd som inte ska lyssnas på. Kan det vara så enkelt; ett lätt obehag när tankar på alkohol aktualiseras är ett tecken på att Rådgivaren vill vara med. Kan jag helt enkelt be honom hålla käften? Ska prova det.

Det andra jag har tänkt på, är det här med de blåa bollarna. En gammal, klok vän till mig berättade om lådan med bollarna;
Om man tänker sig en låda som rymmer ett antal bollar, så är goda gärningar blå bollar och dåliga gärningar är röda bollar. Lådan rymmer bara ett bestämt antal. Så varje gång man kastar in en boll, så ramlar en annan ut. Målet är att fylla upp med blå bollar, de röda kommer att ramla ut vartefter man fyller på med blåa bollar. Ibland ser man bara de röda bollarna. Man ojar sig, ångrar sig och skäms. Det kan man ju hålla på med om man vill lida optimalt men inte lösa något. Lösningen är att kasta in blå bollar. Det känns bra varje gång en blå boll hamnar i lådan, eftersom det gör att en röd ramlar ut.

Så jag tänker att när det blir en röd boll i lådan, så får jag väl kasta i sådär tre stycken blåa bollar. Det är i handlingen som förändring sker och man kan alltid göra saker bättre. Fast det vet ni väl redan? Jag behövde bara påminna mig själv om att det är så.

Idag är det en fin dag igen. Börjar bli ett antal såna där fina dagar nu.

Lite som hastigast slår det mig, att jag ibland glömmer bort att vara ödmjuk och tacksam för hur många goda möjligheter livet bjuder på.
Jag har en så där aktiv hjärna som nästan aldrig slutar upp med att processa tankar och planer. Med åldern har jag blivit bättre på att ta saker med ro, inte genast dra igång med problemlösning när nåt skaver. Jag behöver bli lite uppmärksam på det där.

Idag blir det en fin dag när bilen ska till verkstaden. Jag hoppas att det känns lika fint när räkningen kommer :)

Aine

Vill bara skicka en hälsning och önska dig en lugn och fin helg och att du fortsätter att fylla lådan med blåa bollar.?

Dagarna rullar på. Jag har klarat mina mål bra veckan som gått. Druckit ett glas vin efter en perfekt dag i onsdags. Upp på morgonen på torsdag och tapetsera ett rum. Det blev fint.
Sen vart det bjudning torsdag kväll. Då vart det tre glas vin under loppet av en hel kväll med middag, spabad och umgänge med trevligt folk. Kvällen avslutades med en liten whiskey när vi kom hem. Det var en fin kväll det med. Sen ingen alkohol alls under helgen.

Jag börjar tro på att jag kan dricka måttligt. Det verkar vara en bra väg för mig att bestämma mig för vad som är rätt tillfälle att dricka, och att aldrig känna mig berusad. Men; Det där har ju många trott på tidigare och inte klarat, så jag sätter mig inte på den höga hästen. Jag fortsätter tänka att jag faktiskt måste arbeta med förändringen fortsättningsvis. Utvärdering sker först i mitten av augusti. Det kommer ju lite festligheter och semester däremellan. Så det är bara att fortsätta kasta in blåa bollar och inte bli karsk och vårdslös.

Tidigare skrev jag att jag helt enkelt ska prova att be Alkoholdjävfulen att hålla käften, när han börjar med sina små försåtliga förslag. Det var en bra tanke. Är man bara snabb och säger "Håll käften på dig", så lägger han ner och smyger undan. Det gäller helt enkelt inte att låta honom börja med sitt smöriga snack.

Det har varit en fin helg och jag hoppas att ni andra som också kastar in blåa bollar, har det bra och trivs med livet utan fylla och bakisångest!