av Harry2008

Harry2008
fre, 2019-05-31 - 17:47

Jag har två anhöriga , en äldre son på 43 o en svåger på 65 som dricker för mycket och som dricker ofta flera dar i sträck o blir kraftigt berusade i vissa sammanhang. Båda har samma attityd; gillar mat o att det dricks vin, minst ett par glas o lite till. De har fina titlar, fina hus o ett socialt drickande men de väljer bort sällskap o personer som inte dricker. Ser de som tråkiga torrisar.

Eftersom de själva kan kosta på sig fina middagar med exkl. viner o spritsorter så är vi vanliga icke drinkare ointressanta att umgås med som av olika skäl inte vill festa på utan har andra intressen hör i livet.
Min mor hittar tömda vinflaskor under sängen efter min syster o svågers besök med övernattnnng hos henne..
Min syster har okontrollerade utbrott , min son fäller ständigt en massa nedlåtande kommentarer både till mig och andra närstående.
Vi som blir berörda mår dåligt av dessa utbrott o ogrundade påhopp. Ingen av de har heller barn och är rätt ensamma människor.
Jag har tagit upp om dessa problem med de men de är alla avvisande och blir ilskna.
Jag har inget med deras liv att göra
och de tar avstånd från mig.
Så nu har jag mist kontakten med min son o med min syster o hennes man. De har alltid stått mig o min familj mycket nära. Men sen jag varit öppen o frågat om alkohol så ör jag numera bannlyst.
Ibland ångrar jag att jag berört problemet för att jag inte vill mista kontakten med dom. Skadan är skedd o jag får bära hundhuvudet. Och blir ut mobbad inklusive min övriga familj .

Ullabulla
tors, 2019-05-30 - 07:13

Tydlig och rak.
Det har inte uppskattats och du ses kanske som en besserwisser eller något sådant.
De försöker kanske skydda sitt missbruk eller värjer sig mot de sanningar du kommer med.
Om du fortfarande vill ha med de i din närhet så kan du kanske formulera ett brev?

Det kanske inte ens behöver skickas,men det brukar hjälpa en själv att sortera upp tankarna.
Man blir ju lätt känslomässig när det kommer till ens nära och kära.

Vi under anhörigsidan är oft i detta dilemma.
Blunda förneka för att sen ibland slå på stora trumman för att vi inte står ut eller försöker markera.

Ibland når budskapet fram,men oftast möts man av oförstående.

Oavsett,en svår sits.
Välkommen hit och läs runt och ta till dig det som passar dig av andras erfarenheter.

gros19
tors, 2019-05-30 - 17:45

Du har mist kontakten skriver du, men jag kan tänka mig att det inte är den missbrukande personen du vill träffa utan någon som kanske fanns där förut. Du har sagt ifrån och det innebär ju att om ni ska kunna ha kontakt framöver är en förändring nödvändig. Det kan du inte påverka utan bara alkoholisten själv, men kanske visar det sig längre fram att ditt agerande gjorde att man slutligen insåg att det fanns ett problem. Förnekelse hör till missbruket så sanningen är inte alltid välkommen. Min undran är om du egentligen vill ha konrakt med dina anhöriga som uppenbarligen bär sig så illa åt. Jag tror inte att det är möjligt att ha en bra relation med personer med missbruksproblematik. Så tänker jag och kan det vara till nytta är det bra.

Harry2008
fre, 2019-05-31 - 17:43

Ja av hela mitt hjärta önskade jag att allt var som förut, då vi hade det trevligt och umgicks med respekt...och jag vill ju inte umgås med människor som trycker ner mig, som beter sig illa och skäller ut mig utan anledning eller är ständigt irriterade när man umgås utan att dricka.....men annars såå trevliga när det dukas till bords med ett par vinflaskor eller två..

Nej, även om det är en son, syster eller svåger så är det ju inte den gemenskapen jag önskar och vill ha.