av Takida

Takida
sön, 2019-06-09 - 01:10

Det har varit frågan länge. Han har ofta blivit för full och har svårt att säga nej till alkohol. På senare tid har det verkligen börjat spåra ut. Det går i perioder och sist det brakade lös tryckte han upp mig mot väggen och slog handen genom en dörr istället för mig, sa han. Efter det så lovade han att sluta dricka helt, efter ett tag skulle han bara sluta dricka starksprit eftersom han blir aggressiv av det. Det höll ett tag men nu dricker han både sprit och öl i mängder. Det blir alltid värre kring sommaren och semestern är till för att supa varje dag enligt honom. Jag börjar undra om det någonsin kommer bli en förändring så många gånger som vi pratat om det. Kan en människa med alkoholproblem förändras eller är det enda vettiga att lämna honom innan han spårar ur ännu mer?

Nordäng67
sön, 2019-06-09 - 07:32

För din egen säkerhet och trygghet: lämna! Våld ska man aldrig ha tålamod med! Du vet liksom inte hur långt han kan gå! Och som dom säger: första slaget är sällan eller aldrig det sista! Det är också djupt sårande att dom inte kan ta ansvar och låta bli att hälla i sig något som skapar så mycket skit för andra! När mitt ex drack kändes det nästan som han var otrogen, han svek mig! Han visste att han blev elak mot mig ändå drack han!

mulletant
sön, 2019-06-09 - 07:51

Bra att du hittat hit! På din fråga finns bara ett svar, det som Nordäng redan gett dig: Lämna!
Du kan inget göra för att han ska bli nykter, det är hans sak/jobb att höra sitt val. Du ska ta hand om dig och ditt liv! Fortsätt läsa och skriva, här finns massor av erfarenhet och stöd att få! / mt

https://youtu.be/dp4_ftaCr_8

Takida
sön, 2019-06-09 - 11:35

Ja innerst inne så vet jag ju att jag borde lämna honom, och att jag egentligen borde ha anmält och lämnat honom redan den kvällen. Men då är det ju det där tänket att man varit tillsammans så länge och har köpt ett hus tillsammans som man älskar, och egentligen haft det väldigt bra när det varit bra vill säga. Fast samtidigt så förstår jag ju att det grundar sig i ideologin att han ska bättre sig för min skull, om än allt han gjort tyder på motsatsen. Det känns som att hela ens värld ska rasa samman om man säljer huset och tar farväl för alltid. Inte för att det är bättre att sitta och oroa sig och släta över alla pinsamheter han gör på fyllan. Tungt att alkohol kan förstöra nånting som egentligen är så bra.

Denlillamänniskan
sön, 2019-06-09 - 12:24

Tänk på att du alltid kan köpa en ny bostad och att din supande man ändå inte kan ge dig den kärlek som du behöver.

Du kan däremot aldrig köpa ett nytt liv och vad hjälper det att släta över, om han ändå tänker fortsätta supa?

Det sista du skriver är; Tungt att alkohol kan förstöra nånting som egentligen är så bra. Stopp där; Det är inte alkoholen i sig som förstör allt fint i ditt liv. Klirrande flaskor gör inte bort sig och är pinsamma. Alkoholen i sig, tvingar sig inte ned i din mans strupe under semestern. Din man har en arm och en mun, samt en hjärna som kan ta beslut. Det där är så typiskt missbrukare; Det är alltid omständigheterna eller dumma människor som gör så att de dricker. Inget eget ansvar där inte för sitt beteende.

Varför tror anhöriga till alkoholmissbrukare att de kan ändra någon annan persons dåliga val? Att om de bara älskar lite mer, så kommer alkisen att ändra sig??
Du kan bara ändra ditt eget liv. Ett hus hit eller dit, är kanske inte hela världen sett i ett större och längre perspektiv.

Fortsätt leva ett bra liv och ta hand om dig!

Skrållan
sön, 2019-06-09 - 12:36

Läste ditt inlägg. Jag är på väg bort från min man, som dricker. Var på forumet för många år sedan. Började nu i år att skriva igen. Läs gärna min tråd ”En fortsatt kamp”. Det var exakt samma som för några år sedan för mig. Bara det att nu har flera år förflutet och inte har det blivit bättre. Har också tänkt som du, ska man behöva sälja hus och allt. Tar nu ut skilsmässa och säljer vårt drömhus. Var ledsen och pratade med min vuxna dotter. Hon sa: men mamma, vad är ett hus värt, när inte människorna i huset, är lyckliga? Och det är ju sant. Ett hus kan man köpa igen. Inte ett liv.

Takida
sön, 2019-06-09 - 16:47

Ska absolut läsa igenom din tråd skrållan. OM man skulle vilja försöka få det att fungera, eftersom jag älskar honom och vet att han aldrig skulle vara våldsam utan alkohol i kroppen. Lurar jag mig själv till att tro att det är möjligt? Min far är nykter alkoholist så jag vet ju att det går, men jag vet också hur kämpigt det har varit i familjen. I nuläget bor jag inte i vårat gemensamma hus eftersom jag stack när han tog med sig spritflaskan och for på fest trots att vi hade planer och han hade lovat att vara nykter. Hur skulle man bära sig åt för att få det att fungera? Han är ångerfull nu eftersom det här är första gången jag sticker hemifrån men jag vet ju också att han varit ångerfull förr, hållit sig borta från alkohol men sedan bestämt sig för att börja om eftersom han säger att han aldrig var beroende utan att det bara spårade ur under den perioden. Jag trodde aldrig att man skulle stå i ett sånt här svårt beslut vid så ung ålder, jag vill lämna för att lära honom en läxa men vill ju även att det ska bli bra som förr eftersom vi älskar varandra. Men det har jag förstått efter att ha läst på detta forum att de flesta vars partners har alkoholproblem, intalar sig själv att det kan bli bättre och att det sedan inte blir det.

Skrållan
sön, 2019-06-09 - 17:44

Min man har ju druckit mer och mer. Varje fredag, lördag och ibland på veckan. Jag älskar också min man, men det går inte längre att vänta på en man som ska bli nykter. Jag kunde inte få min man att vilja bli nykter. Jag har pratat och pratat, har varit arg, har varit ledsen, har kollat hur mycket han dricker, ja listan kan bli lång. Jag tror inte man kan få någon att bli nykter om han/hon inte vill det själv. Jag ställde ett ultimatum. Blir han inte nykter och tar behandling så kan vi inte leva ihop längre. Och han verkar inte ha förstått än. Han sa till mig i dag att det kanske kan bli bra igen bara vi bor isär ett tag. Blir så trött.
Bra att du gjort en markering och åkte från ert hus.
Men att kunna påverka en som dricker att vilja sluta dricka, är inte lött.

Takida
sön, 2019-06-09 - 18:53

Jag tror också att jag har haft svårt för att inse om det verkligen är alkoholproblem han har. Eftersom han sköter jobbet och inte dricker under veckorna före arbetsdag vilket har gjort det svårt för mig att verkligen ställa ett ultimatum. Det tycker jag fortfarande att det är eftersom jag inte är säker. Många i våran ålder ( mellan 22-24) festar ju mycket. Men det gnager i mig att det inte är normalt, och även min far som är/var alkoholist ser tecken och känner igen sig i hans beteende kring många saker. Det gör det även svårt att ställa krav när jag själv velar fram och tillbaka. Men efter allt detta känns det ganska självklart. Jag har börjat söka lägenheter för säkerhetsskull.

IronWill
sön, 2019-06-09 - 23:51

Han kan inte sluta för din skull. Han kan bara sluta för sin skull. Om han försöker att göra det utan att verkligen ha förstått att han behöver det, så kommer han antagligen inte att klara av att hålla sig. Det kan även resultera i att du får skulden för att han inte ”får” supa som han innerst inne vill. Du blir problemet. Inte hans supande.

Om jag förstod rätt, att ni är dryga tjugo, så är det ganska tidigt för den typen av intag. Det blir tyvärr aldrig bättre av sig självt. Snarare tvärt om. Sen blir det troligen nån vardag, som blir fler vardagar etc.

Att sluta dricka starksprit är en klassiker som ofta slutar med att man återgår efter ett tag. Antagligen blir han inte aggressiv av starkspriten, utan mängden.
Du kan ge honom din syn på saken och antigen integrerar han det i sin egen version av hur det är och kommer fram till att han borde sluta, eller så gör han inte det. Då kanske det är smartast att lämna. Speciellt om du är så ung.
Lycka till!

Peter1970
mån, 2019-06-10 - 14:52

Jag heter Peter och är nykter alkolist.
Det låter som han är på väg att utveckla en fullgod alkolism, eller så är han redan där.
Att trycka upp någon mot en dörr och använda hot om våld, är olagligt och åtalbart.
Jag brukar säga till folk att det är svårt att leva med en alkolist, eller så säger jag gå lämna personen som är alkolist.
I ditt fall säger jag: Snälla Takida gå på en gång och vänd dig inte om bara GÅ GÅ GÅ.
Chansen för att han nu börjar utöva våld mot dig förr eller senare, är överhängande hög. Har för mig att det är ca 76% chans att han kommer utöva våld, psykisk misshandel mot dig inom en snar framtid.
Helst skulle du göra en anmälan om våld och kvinnofridskränkning på en gång.
Vänligen Peter

Rosette
mån, 2019-06-10 - 14:24

Jag redigerade ditt inlägg då vi vill behålla anonymiteten här på forumet och att man inte delar sina privata uppgifter (och email räknas in där).

Jättefint att du stöttar och finns för andra användare både genom att besvara deras inlägg och att du delar med dig av din egen förändring. Tack för det och hoppas du fortsätter läsa och skriva här såklart!

Varma hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Takida
tis, 2019-06-11 - 08:31

Nu har vi pratat lite. Han säger att han inte har några alkoholproblem eftersom han inte känner något sug. Allt han festar och dricker gör han bara för att hans vänner gör det. Att han ständigt lämnar mig och våra planer så fort en festinbjudan kommer har jag inte fått någon förklaring på. Han säger att hans problem och dåliga beteende grundar sig i att han slutade med sin adhd-medicin för några månader sen. Att dessa problem fanns även innan han slutade med medicinerna verkar kringgå hans förnuft.. han är helt klart ångerfull och mår dåligt men det känns som att det inte finns något att göra. Även om han inte skulle ha alkoholproblem tror jag inte jag skulle kunna leva med det eviga festandet och undra om han kommer hem eller inte. Hans väldigt korkade föräldrar verkar även dom uppmuntra till synen han själv har att det inte handlar om alkoholproblem. Det är så utmattande, jag älskar verkligen honom men vet inte hur detta ska kunna fungera. Får väl åtminstone vänta och se om jag får någon av lägenheterna jag sökt.

IronWill
tis, 2019-06-11 - 09:34

Det kan vara väldigt svårt att inse att man själv eller en anhörig har alkoholproblem. Det är ett så svåröverskådligt problem. Man ”älskar” alkoholen och måste få in tanken på att det förhållandet är över. Svårt. Jag hade inget direkt fysiskt sug, men ett mentalt. Längtan efter att bli lullig, gärna med vänner men ensam funkade bra med. Dränka sorger, släppa stress. Alla möjliga anledningar. Problemet i ”alkoholproblem” för mig, låg inte i suget utan konsekvenserna av drickandet. Dessa gick ut över mig själv och min omgivning.
Lycka till.