Leva med nykter alkoholist

36 inlägg / 0 nya
Senaste inlägg
Three hearts
Inte ensam längre

Skönt att jag hittat hit. Att få läsa och dela med er andra❤️

MondayMorning
Three hearts

Välkommen!

MM

Cer64
Medberoende till min son

Jag har en ung vuxen son som är beroendesjuk. Han började dricka under gymnasietiden och det ledde till att han började testa droger. Vi har varit på alla tänkbara ställen för att han ska tillfriskna. Det höll i bästa fall en månad och sen var det dags igen. Jag har vänt ut och in på mig själv för att kunna finnas när han mår dåligt. Jag har satt gränser, kastat ut honom för att sen åter igen försöka hjälpa honom.
Jag har också tyvärr erfarenhet av hans far som är alkoholist. Vi levde tillsammans i 15 år så jag känner igen mig i det jag tagit del av i andra trådar gällande män som super.
Nu har min son varit nykter i nästan två år pga att han varit frihetsberövad.
Men nu när han är ute är det dags igen, efter knappt en månad ute har han tagit 3 återfall. Alkohol
Det som är så svårt är att jag blir hårt tillbaka kastad till mitt medberoende.
Jag mår så dåligt och vet varken ut eller in. Allt jag lärt mig och behandlingar jag gått om medberoende hjälper inte ett skit känns det som. Gränserna suddas som vanligt ut och kontrollbehovet är på topp.
Jag vet att jag ska släppa kontrollen för då vinner jag friheten. Men det är mitt barn som mår så fruktansvärt dåligt !!!

Anonymanhörigal...
Dag 50...

Första gången jag skriver här,
Är hemma med små ångest, ingen dag är sig lik... Nu är det alltså 50 dagar nykter.. Suget är ju inte alls de samma som i början. Men humöret går upp o ner, kan inte sära på vad som är vad.
Håller jag på bli små sjuk är det därför jag är så slö o nere el är det pga att man inser mer o mer att alkoholen aldrig mer kommer finnas i våra o mitt liv!? Bara ett par dagar sedan mådde jag så bra, spänd över nyktra livet.. Och idag helt nere... Jag känner en otrolig press för jag är inte den som någon skulle peka ut som alkis, varken på jobb, vännskaran el mina barns skolor. Jag är tjejen med kontroll och skarp som en kniv, klok, rolig alltid glad och positiv... Men här ligger jag på soffan o försöker komma på hur jag ska kunna tacka nej till en inbjudan... Och jag vet att många kommer bli besvikna om jag inte dyker upp.. Men är det rimligt att sitta på en fest/tillställning för alla andras skull o titta på när alla dricker ( rätt mkt för den delen) när jag då kämpat i snart 2 månader? Är det egoistiskt att tacka nej för att inte riskera att suget blir för stort o jag faller dit igen

Sofia
Hej och välkommen, Anonymanhörigalkoholist!

Starkt jobbat med dina 50 nyktra dagar! Du märker att suget efter alkohol har sjunkit undan gradvis, men att humöret går upp och ner. Kanske börjar en sorg dyka upp, över att alkoholen inte kommer att finnas i ditt liv framöver. För några dagar såg du bara det härliga med nykterheten. Utåt så märker ingen av vad du går igenom inombords, hur du kämpar emot alkoholen. Nu gruvar du dig inför en fest, där du överväger att tacka nej för att slippa se på när andra dricker. Jag tycker inte att du verkar egoistisk som överväger hur du ska göra med festinbjudan, du tar ansvar för dig själv och vad som blir bra för dig. Du känner vad du egentligen mår bäst av just nu. Det kommer säkert flera inbjudningar framöver, när du kanske är mer säker på din förmåga att välja din egen väg?
Starta gärna en egen tråd i forumet, kanske under forumdelen "Förändra sitt drickande" eller "Det vidare livet", när det gäller ditt eget drickande, så finns det större chanser att få svar, pepp och tips från andra användare!
Allt gott!
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Sidor