Tokan

Gratulerar till en vecka, starkt arbetat.
Känner igen mig i mycket av det du skriver.
Idag är omstart på dag 1. Se till att alltid ligga minst 1 vecka före mig :)

Tack Femina och Tokan!
Visst, jag fixade en vecka - men nu är klockan snart halv fyra på morgonen och jag KAN bara inte somna. Tog med jobbet hem och lyckas inte avsluta det jag måste få gjort tills i morgon. Så nu sitter jag här och svettas över min uppgift! Jag är så trött och trög i huvudet! Hatar stress.
Starkt kaffe och äckliga cigaretter mår man inte så bra av heller... Jaja, bara att rulla upp ärmarna igen. Ända in i kaklet!

Allterbra

Grymt med en vecka, stort grattis ?
På frågan om att sluta med nikotin och alkohol samtidigt, jag slutade med snus och alkohol. Har haft några återfall på snart fem månader. Just idag har jag varit nykter i två veckor. När jag har haft mina återfall med alkohol, så har jag givetvis snusat med. Men inget snus i övrigt! Kör hårt och kämpa ?

Vilken laguppställning - Tokan ligger en vecka efter mig och Allterbra en vecka före. Det håller vi i, eller vad säger ni?

Jag är rädd för att jag ska få dumma tankar på fredag kväll när semestern börjar... Då ska jag läsa på forumet, om allas olika resor mot ett bättre liv med förändrat drickande (helst helnykter, men det vet jag att alla inte har som mål utan vill kunna dricka måttligt). .

Ska testa att sluta röka under semestern. Helt drogfri på en klippa vid havet, blickande mot en solnedgång - prima liv.

Ta hand om er och sov så gott!

Allterbra

Ja absolut, det håller vi i lång lång tid!
Sov så gott ?

...kommer lagen om att du inte får röka på uteserveringar. Passa på då - det ska jag göra. All min rökning är förknippad till alkohol, kan inte röka om jag inte dricker vin. Så ja du fattar ju att jag dricker vin rätt ofta, typ varje dag, dock aldrig vin till frukost eller mitt på dagen om det inte är semester. Det kommer att bli så ursäkta uttrycket jävla tufft att det snart är semestertider och man bestämmer sig. Blir avundsjuk att jag ligger så långt efter er bara å jag kan absolut inte springa ikvapp heller.

Grattis till era dagar!

Är så glad och tacksam över att ha hittat det här forumet. Det är en räddningsplanka att läsa om alla fantastiska människor som brottas med a-problemen. Ni ger mig styrka och mod, tack för alla fina svar.

Pellis, jag har bestämt mig tack vare dig - 1 juli ska jag sluta röka. Nikotinet triggar ju samma del av hjärnan som alkoholen, vore så skönt att bli fri på riktigt.

Stor kram och ha en riktigt härlig sommardag, alla godingar!

...på det fimpandet! Jag planerar vidare med allt vad sluta röka och alkostopp innebär. EN sommar till kan man avstå och vara nykter, sen kanske man fortsätter av bara farten. Annars har man väl endast varit helvit vid sina tre graviditeter och sen när man var liten och ung såklart.

Livet är nu

Har läst alla dina inlägg och igenkänningsfaktorn är hög på vissa delar. Jag bestämde mig (igen) att sluta med alkohol 20 juni i år. Vi är alltså typ i fas med varandra.
Jag har nog lyckats dölja rätt väl för andra att jag har problem. Men fick helt enkelt nog av mig själv och mina dryckesvanor. Jag har gjort bort mig både en, två, hundra gånger när jag har druckit. Har depression, ångest och utmattning som jag korkat nog har försökt bota med alkohol ibland. Resultatet? Mer depression, mer ångest och mer utmattad.
Vet inte om det var du eller någon annan som skrev det här om hur alkohol ofta förknippas med något fint och trevligt. Det visas ju alltid som något positivt i reklam ”blå, blå, vindar och vatten...” och i flödet på alla jävla sociala medier. Det är den bilden jag fightas mot nu. Semestern närmar sig och då tänker genast min förbaskade a-hjärna på vin i alla dess former. Vi får hjälpas åt här att påminna varandra om att det inte alls är särskilt fint eller trevligt när man dragit i sig vinet och flippar ur på ett eller annat sätt. Det är heller inte så fint och härligt dagen efter när man har ångest, huvudvärk, funderar på vad fan man gjorde och bara vill spy...
Jag tycker vi ska klappa oss själva på axeln för att vi tog steget hit. Vi är fasen modiga som väljer den nyktra vägen.
Bra jobbat så här långt! Hejar på dig modiga Miss Hyde ?

...som trasslade in oss i alkoholens lömska nät - eller är det bara så att fisken är blöt..? Vad jag menar är att beroendet kan vara ofrånkomligt för många av oss människor. Jag ÄLSKAR verkligen att dricka alkohol - blir vild och glad, dansar och tycker om alla i hela världen när jag är full, gillar till och med mig själv. Och det är ju inte fy skam för en med en självkänsla så värdelös att ingen skulle betala en pesetas för den på en bakluckeloppis. Det ÄR en sorg för mig och många andra att inte få varva ner med ett glas vin på fredagskvällen, knäppa den där iskalla ölen på klippan vid havet eller skåla i flott champagne när det bjuds (Låt dig inte frestas här, läs vidare!)
Jag, vi, måste bearbeta den sorgen. Men hur ser verkligheten ut, handen på hjärtat? För mig har det varit en tankeställare att göra en tidslinje över mitt liv, från barndom till nu, och markera ut de händelser som har påverkat mig mest, både toppar och dalar (t.ex föräldrarnas skilsmässa, olyckor, morfar och mamma som dog, våldtäkt, giftermål, föda barn..) SAMTLIGA lågvattenmärken (utom dödsfall och sådant) i mitt liv har en gemensam nämnare - Alkohol. Den har förstört oändligt mycket för mig. Kan kanske vara en idé att testa för andra också - förhoppningsvis ger det perspektiv och insikt. Efteråt kan man skriva ett avskedsbrev till alkoholen; tacka för det som varit bra, förlåta det som varit dåligt och säga FARVÄL för alltid (det har jag kvar på min to-do-list). Tanken med brevet är inte att skicka det till Systembolaget eller så, utan det handlar om att befria sig själv från ångesten, slänga ut de tyngsta stenarna i ryggsäcken. Släppa taget och gå vidare, med lättare steg. Går lika bra att göra med kassa relationer, oavsett om människan lever eller är död (brevet skickar du inte).
Nåväl. Jag kan avslöja att jag i flera år har haft en psykopat efter mig och han känns på pricken som alkohol. Så underbar och avslappnad till en början - egenkär, falsk och skrämmande under ytan. Noll empati, noll kärlek - bara kontrollbehov till tusen. Jag har försökt bli av med människan, utan framgång. Nu har han kontaktat mig igen, vill ses. Det värsta är att jag tycker synd om honom, han har tidigare hotat med att ta livet av sig osv. Men han står på toppen av sin karriär och borde klara sig utan mig nu. När jag är nykter är jag inte ett dugg attraherad av honom (en smula, kanske). Förhoppningsvis lyckas jag säga nej tack till honom, precis som jag har gjort med alkoholen. Han dränerar mig (jo, jag har skrivit avskedsbrev till honom för mig själv, men fallit tillbaka i gamla mönster lik förbannat, grrr).
Tack för all energi här på forumet, inte minst till er som orkar att skriva kommentarer. De värmer. Tusen tack för pepp, Livet är nu, Pellis, NollTolerans & alla andra raringar!!!
P.S Eftersom jag skrev om blöta fisken Der nasse Fisch, så måste jag tipsa om tv-serien Babylon och Berlin på SVT Play (fisken är förlaga) - har njutit av den med glass ikväll. Nykter:) Var rädda om er därute! Gute Nacht:)

Och kossor gillar gräs... Jag känner igen mig i din text. Jag älskar att bli berusad. Från mitt första möte med folkölens rus i 15-års-åldern har jag älskat ruset. Tillfället då bomullskönslan lägger sig i huvudet, allt runtom blir litet suddigt i kanterna och ostadigt... Det vill jag återkomma till igen, och igen, och igen. Det kan nog inte bli på något annat sätt än så här för oss som är lagda åt det hållet, att vi till sist måste ”göra slut” med den delen av livet, eller bli slukade med hull och hår.

Vi härinne älskar att bli berusade men priset är alldeles för högt för oss. Vi är inga lagom-människor, på både gott och ont. Styrkan är att vi vågar se sanningen i vitögat och aktivt väljer nykterheten, det gör inte alla alkisar. En måste till slut lyfta sig själv i håret fastän det gör jäkligt ont. Jag lär antagligen snubbla, falla och ramla i diket flera gånger om längs den här vägen (också)... Men jag har i alla fall med mig både karta och kompass just nu och har avverkat en vit sträcka på 11 dagar. Det är rekordbra för mig om jag tittar i backspegeln över det senaste året.

Livet är nu

Var tvungen att läsa vad jag skrev. Ordet ”monster” fick jag redigera. Jag blir ju inte ond eller elak, utan blir speedad och överdrivet flamsig.
Väljer att vara nykter idag också.
Ha de fint!

Det är ju härligt med sommar och sol, men attans vad jag blir rödbrun det första - påminner starkt om kulören på mitt dagen-efter-ansikte. Har funderat flera gånger på att handla en flaska gott vin denna lördag, strunta i hela skiten och bara ge efter för begäret. Hoppa av det här forumet, kasta in handduken. Så slängde jag ett getöga på mig själv i spegeln - avskräckande effekt, haha!!
Ska spendera några dagar på en ö, åker i morgon - slutar med ciggen dagen därpå, 1 juli. Kan säga att det sitter en irriterande djävul på axeln som skriker i örat: Du är värd en sista rejäl fylla!!! Drick allt du orkar & kedjerök 2 paket cigaretter innan du sätter punkt för hela härligheten.
Ja, vad svarar en på sådant..?
Känner att jag är på väg ner i källaren igen, tappar allt fokus i värmen. Jag önskar att det går bättre för er andra och att ni njuter till fullo av livet istället för att längta efter en psykopat-vän som alkoholen är.

...helt! Tänkte detsamma igår, ikväll och kommer att träna samma imorgon! Herregud imorgon skulle jag ju egentligen bolma å dricka rött hela kvällen eftersom det är 1:a juli på måndag MEEEN det går inte! På måndag måste jag var pigg, alert och glad!