av anonym23942

anonym23942
ons, 2019-06-26 - 21:17

Sitter och nyper, klipper bort en stor förhårdnader strax under ringfingret. Har haft ont där längen. Trodde att det var en blåsa. Men icke. En förhårdnad som vuxit sig inåt och strimlat ut smärta under ganska lång tid. Hoppas den försvinner nu.
Två dagar kvar till semester. Tänker att den här sommaren ska bli bra.
Har så mycket att ta tag i, hantera, styra upp och prioritera upp och bort. Samtidigt som jag har så mycket att jobba med när det gäller mig själv.
En del av mig är väldigt orolig inför ledigheten tillsammans med min man och hans barn/ungdomar. Pga tidigare erfarenheter.
Den andra delen av mig säger, gör det du mår bra av tillsammans med din son. Släpp de andra. Låt de vara.
Problemet är att min ekonomi är så ansträngd att vi inte kan ta oss så värst långt. Vi bor jättefint och det finns mycket "gratis" runt omkring. Vilket känns fantastiskt.
Men vi kommer ju aldrig "iväg eller ifrån"
Orken känns långt bort, men viljan finns!
Min man har mycket god ekonomi. Men han tycker att det inte är hans ansvar. Han har lagt 70 000 på sin son den här våren. Samtidigt har vi inte råd att göra något tillsammans eftersom jag inte kan betala hälften. Jag sparar till mopedkörkort till min son. Säger att de kan ju åka iväg någonstans i sommar. Så löser sig mycket. Men nej. Vi bor ju så bra. Han ska bjuda hem släkt o vänner. = alkohol och annat som jag starkt är emot. Dessutom bjuder de ungdomarna i smyg.
Känner mig förtvivlad över att styrkan som finns där någonstans inte går att hitta!
Hur gör ni?
Ber om ursäkt för sorgligt inlägg, känner mig egentligen desperat efter kärlek tror jag. ❤️

anonym23942
ons, 2019-06-26 - 21:27

Inser att jag låter som en offerkofta...
Vet inte hur jag ska ta mig ur det här.
Nr 1 : bli frisk från din utmattning
Nr2: skaffa dig ett välbetalt jobb
Nr3: var glad

sweatpea
tors, 2019-06-27 - 09:25

Nej, jag läser inte ditt inlägg som ett offerkofte text. Däremot är du kanske lite frustrerad över situationen, och det är helt naturligt.
Jag har själv haft utmattningsdepression och om det är det du har så kan man inte bara rycka upp sig och bli frisk. Det tar tid och riktigt som innan blir man inte, men man lär sig hantera det. Alkohol gör saken bara värre, men är frestande i stunden.

I stället för att jaga pengar och välbetalda jobb så fundera över vad som ger dig livskvalitet. Det kanske inte är en resa till långtbortistan eller saker. När jag funderade över det ledde det till att jag mådde bättre. det hjälpte mig också att göra de förändringar jag behövde göra för att fortsätta må bra, även om det i bland var jobbigt och smärtsamt.
Hoppas du får en bra semester

Vitutanvin
tors, 2019-06-27 - 16:56

Jaga inte välbetalt jobb om du inte genuint tycker yta och status är det absolut viktigaste i livet.

Vet hur det känns att längta efter kärlek. En bundsförvant, någon som förstår, är på samma sida, hjälper istf skälper.
Hoppas du kan hitta det med din man, om inte med honom så med någon vän så länge, tills du orkar bryta destruktiva förhållandet.

Styrke tankar från en utmattad till en annan.

anonym23942
tors, 2019-06-27 - 20:33

Hoppas att sommaren bjuder på tid i trädgården, lite paddling?, återämtning och lugn. Helst skulle jag bara vilja vara hemma, njuta av naturen och umgås med mina. ❤️
Tidigare lov har varit kaos, sen fyra år. Har alltid haft ont imagen och varit superstressad över hur det ska bli. Nu tänker jag ta mig igenom det här utan att döva/fly med alkohol som bomull runt känslolivet.började med det för något år sedan..
Får se hur det går. Kanske blir det istället jag som får utbrott och bryt när det blir för mycket...
Tänker att jag borde börja springa. Svettas ut och pumpa ur all stress och ångest. Borde bli starkare av det.
Svårt bara när utmattningen håller en nere. Går på sparlåga. Noll energi. Men tänker inte ta till alkoholen för att "få" energi.
Ett välbetalt jobb hade underlättat.. Eftersom sonen och jag då kunde flytt hemmet när det behövs. Sluppit allt. Orkar inte lägga mer energi på att försöka lösa, reda ut, hjälpa, förstå, ställa upp, stå ut osv. Det räcker med det som varit. Vill ägna mig åt positiva upplevelser, utvecklas, finna lugnet.
Tack för värmande tips och ord! ❤️
Ska hälsa på lite gamla vänner
Kram

Joans
tors, 2019-06-27 - 23:06

Hjärnstark har vart poppis i det sista, men den är verkligen värd att plocka upp! Att börja springa kan ge dig otroligt mkt bra & positiv energi. Även ”born to run” är en bra bok:) (om du blir/är intresserad av löpning)

Att va hemma och mysa med sonen och uppskatta det ni har nära låter helt fantastiskt tycker jag? det är precis det jag väljer i sommar, inte på grund av pengar men på grund av att jag vill ha den vilan. Om ni behöver komma ut från hemmet, gå till nära vänner eller ut i naturen några timmar. Ni kommer garanterat ha en underbar sommar tror jag??❤️

Amanda
fre, 2019-06-28 - 13:59

Du längtar efter lugn. Att utan oro få njuta av sommaren med allt vad den innebär av avkoppling och fritidsaktiviteter som ger kraft. Samtidigt har du tidigare erfarenheter av den här tiden på året då det inte blivit som du önskat. Andras behov har stått i första rummet och du har kommit i andra hand. Inte så konstigt att du känner stress inför den här sommaren och undrar hur allt ska bli. Samtidigt har du hittat strategier som kan vara hjälpsamma. Du skriver att det allra bästa vore om du kunde ha en trygg tillflyktsort, att kunna gå undan vid behov. Att hälsa på gamla vänner, att springa … Finns det ännu fler saker du kan göra för att ta hand om dig själv och hämta energi?

Varma hälsningar,
Amanda, Alkoholhjälpen

anonym23942
tis, 2019-07-02 - 20:42

Har hittat en till strategi. Istället för att "vänta" på att ett tillfälle ska dyka upp. Exempelvis en möjlighet för mig att träna eller kanske bara få vara ifred en stund. För att stärka mig.
Så försöker jag be om hjälp(sitter långt inne..)
Härom dagen ringde jag min far och lyckades få honom att spendera ett par dagar ihop med min son. Bara för att jag ska kunna paddla ut, sätta upp ett tält o vara ifred, och tryggt veta att sonen har det bra. Oron över vad som sker i makens liv finns kvar men behovet av att få vara ensam ett tag är starkare.
Hade aldrig samvete till detta tidigare. Kändes så självupptaget, särskilt gentemot hans barn.
Nu känner jag att jag måste göra detta. Alternativet att fortsätta döva med alkohol för att orka hantera har inte fungerat alls. Den insikten har jag ju!
Måste vidare!
Samtidigt är min hjärna så seg att jag blir rädd för mig själv. Kan inte tänka normalt. Det enda jag längtar efter är att få vila, lugn o ro!
Är inne här på forumet då och då. Har varit sen november. Är så tacksam över att det finns. Ändå har jag inte lyckats klura ut ens hur en hittar sin egen "tråd"...Eller svar!? ???
Därav min sena respons..
Hjärntrött!! Kallas det visst?
❤️

anonym23942
tis, 2019-07-02 - 20:54

En blir väldigt självcentrerad av en kraftig motvind.
Hoppas på att kunna ge er samma stöttning som ni gett mig framöver❤️

Amanda
fre, 2019-07-05 - 09:07

Härligt att höra att du har hittat ännu en strategi, att be om hjälp, klokt! Det är tydligt att du har bestämt dig för att fokusera på dig själv nu, för att kunna må bra och få tillbaka energin.

Du skriver att du har svårt att hitta din tråd och dina kommentarer, så här kommer ett tips. Klicka på ditt användarnamn så att du hamnar på ”din” sida. Då bör du se ett antal flikar, bland annat en som heter Spåra. Klicka på den så ska du kunna se din tidigare aktivitet. Säg till om det inte fungerar så kan jag försöka förklara på ett tydligare sätt.

Ta hand om dig!

Varma hälsningar,
Amanda, Alkoholhjälpen

anonym23942
fre, 2019-07-19 - 19:03

En kraftig infektion som legat och lurat under lång tid bröt ut ordentligt för ett tag sedan. Bröt ihop totalt. Kämpar glöden dog ut och mörkret kom tillbaks. Den reserv som kom i det hopp som lysts upp tidigare försvann.
Möjligheterna att ägna mig åt de där stärkande bitarna i livet fanns inte längre tillgängliga. Sjukdom bröt ner allt hopp om att hitta tillbaks till den styrka jag en gång haft.
Nu börjar jag igen. På nytt. Svagare än innan.
Idag satte jag mig i bilen och åkte långt tillsammans med sonen. Eftersom jag inte kunnat lita på mina kognitiva förmågor på längen så var det en stor utmaning för mig. Livrädd, svettig, skakig, stammandes satt jag där och körde bil. (löjligt eftersom jag alltid varit en utmärkt bilförare) Körde som en "gubbe i keps" första tre milen.. ?
Sen märkte jag hur ångesten sakta tynande bort. Började tänka i banor som
- jag fixar ju det här!!?
-skulle lätt få plats med ett tält, övernattningsprylar o lite mat i bilen.. Kan ju lägga upp en rutt på småvägar. Ta en roadtrip med sonen. ❤️

Den här dagen gav så mycket!
Av någon anledning hamnar jag annars så lätt för mig att hamna i negativa tankar och mönster. I ren desperation eller frustration (omedvetet eller..) ta till alkoholen för att dämpa, döva.
-En klarar så mycket mer än en tror! (som alla säger när svårigheterna följer tätt vid ens sida)

Det kräver dock insikt och mod, att klara mer än en tror.
Även om det är en så enkel sak som att för min del köra bil. Det är en tröskel, en början för min del. Alla har ju olika referenser och verkligheter att förhålla sig till. Essensen är dock densamma tror jag.
Vilket jag för en stund fann idag ?❤️
-Upp och stå!!
(Tänker jag i mig själv)(get up stand up!! Dansar i mitt sinne)
Önskar att jag kunde dela lite av den känslan till alla er här på forumet ❤️