Iser

Jag är en heltidsarbetande mamma och har inte tidigare förstått vilka problem jag har med alkohol. I snitt dricker jag ett sexpack folköl i veckan. Men när jag väl festar så dricker jag för mycket. Jag har inget stopp. Ibland klarar jag av att inte dricka massor men då krävs det extremt mycket viljestyrka från mig. I natt drack jag för mycket. Så pass att jag inte minns allt och kasadkräktes. Nu är det slut med alkohol för min del.

Bra att du vill ändra på ett drickande som inte bekommer dig väl. Kräkas och inte minnas är ju ingen glamorös avslutning på en kväll. Förstår att du känner dig äcklad och inte vill ha det så.

Men vet du, Iser? Jag tror du ska sätta upp mer konkreta mål än "Slut med alkohol". Vad sägs om att börja med ingen folköl alls? Eller en nykter period på X antal veckor. Eller en dag i taget.... Eller vad säger du själv?

Håller med föregående talare.
Jag vill berätta en sak. Du har redan anat att ditt sätt att dricka är problematiskt, bra! Du dricker mer än du borde så nu, just nu, är ett väldigt bra tillfälle att ta tag i det.
Men det jag vill berätta är att jag är också mamma, alltid jobbat mkt. Och ALLTID druckit åt helvete för mycket. Alltid blivit, som man så fint säger, pruttfull på fester. Ända sedan jag drack första gången vid 12 års ålder. Det är så jag dricker och det är så jag lever: lagom och måttligt är inte min melodi.
Jag har druckit som du, lite i veckan sen minnesluckefull nån gång alldeles för ofta. Detta var för snart 20 år sedan, idag är jag 40.
Vet du var jag hamnade efter mitt sista barn slutat amma för 7 år sedan?
Minnesluckefull sisådär 3 ggr i veckan. Under fem års tid..
Jag hade insikt om mitt problem redan som 20-åring dock, jag har aldrig förnekat mitt problem. Jag gillar att sparka på mig själv förstår du.
Jag ville inte bättra mig, ville inte ta hand om mig och må bra, det förtjänade jag inte.
Det jag vill säga är att det sätt du dricker på, det är förmodligen den du är, din hjärna är sån. Precis som min hjärna är sån. Och en sak som hjälper är att inte dricka alkohol. Ge inte din hjärna en chans. Men, det finns alltid något utöver gener som gör att man dricker. Vad är det du vill fly ifrån undrar jag. Ta reda på det.
Berätta gärna om det, det hjälper ganska bra?
Jag har ett nyktert år bakom mig, men jag har också ett års återfall bakom mig. Nu har jag tagit upp striden igen och jag vet att jag kommer vinna någon gång. Vill tillägga att ingen i min omgivning kan gissa att jag har denna sjukdom, jag menar, mamma, jobbar, håller sig snygg, lyckas med allt hon företar sig.. Det enda jag misslyckas med är att sluta förakta mig själv.
Du vill inte hamna där vägen slutar. Kom igen, ändra ditt mönster så når du långt.
Kram Amanda☀️??‍♀️

Iser

Just nu känner jag aldrig mer men jag vet att det beror på att jag är så sjukt bakis. Jag tänker att jag ska börja helt utan alkohol i två veckor.

Iser

Amanda igen

Tack för att du delade med dig av din berättelse. Det låter som du och jag fungerar likadant. Jag är allt eller inget och går in hårt. När det kommer till konsumtionen av folköl så tror jag att den handlar om att komma ner i varv. Detta med att supa skallen av mig vet jag faktiskt inte vad det handlar om. Äventyr kanske. Att jag söker spänning.

Iser

Nu har det gått en vecka sedan jag drack sist och det går bra. Just nu är jag fruktansvärt sugen på folköl men struntar i det. Skickade iväg barnen att handla fredagsmys så jag inte kan handla öl. Jag var även på middag i dag och blev erbjuden vin men tackade nej. Jag kände mig nästan lite yr. Det är lite jobbigt men jag börjar undra om jag verkligen har problem? Då borde det kanske vara jobbigare?

Jag har kommit fram till att jag har problem, även fast det går tämligen lätt att avhålla mig från alkohol. Och det är väl pudelns kärna egentligen - Jag har inga problem alls med alkohol, så länge jag inte dricker den.

Men jag fastnar ofta i de där grubblerierna du grunnar på. Och det var de tankarna som ledde till att jag började dricka socialt efter tre månaders nykterhet. Det gick fint. Tills det eskalerade med tiden och jag började pimpla vin ensam i soffhörnet igen. Så nu slutade jag igen, och det är inte överjävligt, mest trist och litet rastlöst sådär. Är jag alkoholist eller inte? Jag har kommit fram till att det är oväsentligt. Man måste inte kvala in i nykter-klubben. Det finns inga antagningskrav. Man MÅSTE inte vara alkoholist för att sluta dricka. Vem som helst får sluta dricka, när helst den önskar. Och jag vill inte dricka mer. Simple as that :)

Iser

Det var bra ord av dig mirabelle.Jag vill inte heller dricka, inte om det blir så att jag blir för full. Nu när jag är sugen så känner jag att jag skulle dricka upp ett sexpack om jag hade det hemma. Lätt. Hela morgondagen skulle gå åt till att må dåligt. Avstår du alkohol helt nu mera?

Jag avstår helt. Kan kontrollera mitt drickande, tex dricka måttligt socialt. Men det tar alldeles för mycket energi. Och jag landar alltid i att jag tappar viljan att kontrollera intaget så småningom. Men då dricker jag själv hemma. Så sakteliga blir det större mängder och fler tillfällen. När jag slutade den här gången hade jag kommit upp i att dricka 3/4 - 1 hel flaska vin varje fredag, lördag (och ev andra lediga dagar). Jag började även dricka ur det som ev fanns kvar i flaskan på söndagen, eller i veckan, och leka med tanken att köpa hem vin i veckorna. Det var på väg utför. Bättre sluta nu än när man sitter där med rent fysiskt beroende, abstinens och elände...