sweatpea

Ja, med det menar jag att livet får tillåtelse att fortsätta flöda igen. Jag har haft ett riskbruk/missbruk av a i nästan 20 år. Jag gillade ruset och avslappningen som a gav samt smaken av vinet.
Ingen i min närhet har någonsin funderat på om jag har haft problem med spriten. Och inte har jag haft turen att ha haft baksmällor med ont i huvudet och så, bara varit seg trött och sur.
I många fall drack jag för att få tiden att gå, för att få sova och stressa ner i från jobbet. Min arbetsplats är inte den roligaste med mycket stress och några vuxna som inte släppt högstadiet ännu utan mobbar en utvald i taget.
Har funderat länge över mitt alkoholintag, men har liksom inte kunbat låta bli flaskan mer än 14 dagar tidigare. Nu är jag på dag 36 och det känns så bra.
I och med min gastric bypass i november förra året så har jag förmånen att sjukvården tar blodprover för att se hur det står till. Mitt visade bra värden i allt itom just en förhöjning i det som visar leverns raktion på a. Då skruvade jag på korken och konstaterade att nu var det bra. Jag har inte lovat att aldrig dricka, det har jag gjort förr och inte lyckats. Jag har ett uppehåll nu, och det ska bli långt.

De texter och berättelser ni har delat med er av har varit till stor hjälp, särskillt när suget dag 20 fick mig att räkna sekund för sekund, sedan timme till timme, innan dag för dag gilldes i gen.
Pch första veckan var en ögonöppnare jag hade små men tydliga abstinensbesvär. Det var läskigt faktiskt.

Då insåg jag att jag är beroende på allvar.

Nu går det bättre samtidigt som jag utsätter mig för en omgivning som inte begriper problemet.

Jag som har en vikyl modell större och fina viner och annan finare sprit kan ju inte ha problem, eller?

Jah har berättat för alla i min omgivning om mitt blodvärde och jag skyller fegt nog på min gbp när jag förklarar varför jag numera är nykter på aw, fester och middagar. Bara till min kusin har jag sagt precis som det är, och nu till er med.

Det jobbiga är reaktionen; men så tråkigt! Kan du inte dricka alls, inte ens ett glas?

För det första, varför är det tråkigt? Det finns andra goda saker att dricka, testa granaräppeljuice.
Och nr två, jag gillar ruset och smaken, det stannar inte vid ett glas.

som man måste motivera varför man inte tar. Många verkar se ett liv utan alkohol som ett straff, men det speglar ju deras egen syn på alkohol. Att de själva skulle ha väldigt svårt att vara utan. Jag börjar för varje dag känna det mer naturligt att vara helt utan. Mer belöning än straff.
Hur som helst, japp ruset! Utan det skiter jag nog i smaken. Den har man lärt sig tycka om eftersom den ger ett löfte om ruset. Få älskade smaken första gångerna.
Vin och whisky kan lindas in i mystiska traditioner, expertis, vinkylar och kunskap. Men det är primärt alkoholen som lockar. Säkert smaken i någon form också, men som du säger, det finns mycket som smakar gott.
Du har kommit till en insikt iom ditt levervärde. Vad tänker du om framtiden? Sluta, dra ner? Lägga vinkylen på blocket?
Kämpa på

sweatpea

Tack för ett uppmuntrande svar. Jag tänker lägga av helt med alkohol. Det är liksom inte värt det. Jag gjorde liksom min gbp för att jag ville förbli frisk från diabetes och sånt, då ska jag inte skaffa mig andra sjukdomar. Det är dock inte lätt att vara kvar på denna nya livsväg som jag är ute på. Jag var ute igår med tre goda väninnor och åt mat och skvallrade. Trots att det varit en riktig skitdag på ren svenska, jag knäckte ur hos min chef - och det är extremt ovanligt, tåget gick sönder halvvägs till stan och jag var sen så drack jag vatten. Jag ville prova mig själv, och det gick bra. I alla fall tills jag kom hem. Då kom tankarna på a. En snabb tandborstning och det blev löst för denna gång.
Hur gör ni andra för att förbli nykter? Det är kanske min värsta oro just nu att jag ska ta ett återfall och inte kunna/vilja sluta.
Trots att jag höll mig till vatten i går återupplevde jag en typisk ledig dag i dag. Jag sov till lunch, var seg och trött till klockan fyra ungefär och nu har jag energi igen. Det som skiljer sig åt är att jag inte är sur och att jag är härligt klar i huvudet. Det ska erkännas att jag tycker att idag blev rätt bortkastat. Vad kan jag kalla detta - orättvis baksmälla?

IW jag håller med dig om att glorifieringen av vin och vissa finare sorter av whisky i media och underhållning egentligen bara är ursäkter för att gilla själva alkoholen. Min vinkyl är på väg att bli en bubbelvattenkyl. Vinflaskorna som är kvar ger jag bort till några andra.

sweatpea

Vaknade med ett sug i dag. Suget var lite obestämt så där, en längtan att unna mig med något lyxigt och helst lite verklighetsbedövande. Förut hade jag börjat med att planera vilken flaska som skulle öppnas, och det gör jag inte idag. Jag har dag 38 i verkligheten idag. Visst kan jag kalla det för vita dagar eller nykterhet men...
Numera är dagarna fulla av färg och har krispiga detaljer.inte som förut i en ständig beige alkoholdimma. Och nykter vet jag inte heller om jag kan kalla det. Jag upplever att jag gör mer underliga saker nu. Jag upplever inte att jag har den kontrollen på mitt liv som jag hade då. Tränar på att ta saker mer med ro. Liksom - vad gör det om hundra år när allt kommer omkring?

Suget ja. När jag hörde hur jag tänkte om kommande fredagkväll så blev jag förbannad på mig själv. Varför ska det vara så lockande med en verklighetsflykt. Jag är gammal nog för att veta att livet är tråkigt ibland, och ibland orättvist och jävligt. Men det blir inte bättre av att jag lurar mig själv med att tro att jag kan ta ett glas vin. Inte ett normalstort ett i alla fall...

Så uppdraget i dag blir att skala av mig offerkoftan, och hitta fyra saker att glädja mig åt.

sweatpea

Nu är jag inne på min andra månad som nykter. Och det suger . Jag saknar att tiden gick fort förbi och barriären av likgiltighet jag hade satt upp.
Har känt mig lite ensam dessa två veckor och mycket ur fas. Samtidigt som jag har haft energi och en fysisk pigghet har jag varit trött och ofokuserad i huvudet.
Lite som om min hjärna fortfarande är bakis men inte kroppen.
Ser livet i skrämmande klarhet i varje detalj. Jag har tråkigt. Just nog så är jag nog lite tråkig med, och jag har noll tålamod.
Det är nog värst för det behöver jag få tillbaka.
Saknar inte alkoholen som sådan, men jag var i alla dall sysselsatt.
Har någon något tipps på hobbies?

Kanske ska den andra månaden av att vara i verkligheten utan skygglappar vara så här. Att se det fula, det ruttna och det vackra utan filter. Jag räknar fortfarande dagar, men nu har jag haft en och annan dag utan att tänka på a . Inte vad jag kommer i håg i alla fall.

Nu har jag snart semester med många fester och socialt umgänge planerat. Alla vet att jag inte dricker så det bör gå bra. Tänker dock ha forumet som en nödlina.

Idag ser jag bara inte vitsen med människans existens. Födas, äta sova dö. Ja, också tandläkaren förståss. Dit ska jag nu.

Men även att vara alkoholfri kan bli en vana.
Jag har ett inlägg i min gamla tråd då jag resonerar precis som du. Sluta dricka sen bara fortsätta med det tills man dör, aldrig få ha kul igen, osv.
Men det blir vardag av att inte dricka. Man ser fester för var de är, kul ett tag sen mycket fyllegagg och ovärt att stanna sent och må dåligt för. Jag går på aws och fester och annat men inte lika länge. Sen hår jag upp pigg dan efter och dricker kaffe i solen. När jag skrev inlägget som påminner om ditt så trodde jag livet skulle bli en lång kamp bara. Men det är det inte!
Visst finns det dippar och tillfällen jag skulle vilja åtm bli lullig vid. Men det går över, och på det stora hela mår jag bättre än förr med hästlängder. Ge inte upp. Välj att vara närvarande.

sweatpea

Tack IW. Igår hade jag en riktigt dålig dag. Idag är det bättre och jag väljer fortfarande verkligheten. Dina nya och äldre i lägg är inspirerande. Skönt att höra att verklighetsnärvaron blir det normala efter ett tag. Dag 49 idag.

sweatpea

Dag 55 i verkligheten.
I dag är jag stolt över mig själv. Jag har haft den första nyktra midsommaren på många år.
Det är verkligen så enkelt som att strunta i det första glaset. Men denna sommar var jag i sällskap av de som är helnyktra själva. Så jag blev aldrig frestad heller.
I morgon åkar jag över dan till eckerö med tjejgänget. Då kommer säkert frestelsen och suget komma. I dag är jag helt säker på att jag kommer att klara av detta . Tänker att jag symboliskt ska begrava suget efter ruset till havs i morgon. Tjejerna vet dessutom att jag håller mig i verkligheten och varför så jag slipper tjat och trugande.

sweatpea

Dag 58 i verkligheten.
Mår bra. Har ätit frukost i sängen och samlar nu krafter för att ta tag i tvättstugan. Eckerö resan gick bra. Inget sug och en ny snygg skinnväska blev det från taxfree.
I helgen blir det fest i Danmark med många europeiska kompisar. Jag har beställt alkoholfritt till middagen. Orkar som inte förklara mitt val på engelska med. Är det en röd vätska i mitt glas med så ... ska bli roligt.
Har ingen tanke på att glida bort från verkligheten, så jag kommer att ha forumet som en livlina om det behövs.

sweatpea

Nu är äntligen alla flaskor vin bortgivna och vinkylen är full med kolsyrat vatten och iste.
Resan gill danmark gick bra, men jag drack en halv deciliter musserande vin under kvällen. Nu vet jag inte om jag ska räkna detta som ett återfall, olycksfall i arbetet eller som en ikke händelse.
Middagen var underbar och mina vänner likaså. Jag hade beställt alkoholfritt vin men det hade de inget så det fich bli cola. Lite synd för jag har nog aldrig ätit bättre tillagat kött.
Har skaffat mig ett säsongskort på en familjepark i uppland|gästrikland för att för en billigare penning gå och lyssna på konserer onsdagar,fredagar och lördagar.
Jag tänker försöka med musik som tidsfördriv denna sommar.
Än så länge går det bra, bortsett från den där halva dl då.

kommer ihåg att all mat smakade mycket bättre när jag varit nykter ett tag !! En bonus jag nog inte räknat med !

sweatpea

I dag är jag tacksam för det kyliga vädret. Och för att min bästa vän och kusin är här och hälsar på. Och för att vi äldre tanter snart över 45 båda är nyktra. Det har kusinen varit i många år, och jag sedan 1 maj
I dag blir det en eftermiddag i en galleria. Vi kommer nog offra en del tid och pengar på fen ädla konsten att shoppa fast man inte behöver något särskilt.
Ha en bra dag alla.

sweatpea

Har varit ledig i flera veckor nu, och haft några härliga människor omkring mig. Några stannade på långbesök och några träffar jag på konserter och annat. Det var många år sedan som jag var så social och aktiv en sommar. Nu kommet jag till den period av vila och jobb och höst förberedelse som jag har planerat in. Och då, precis nyss så slog det till, det där suget.
Vad kom det ifrån? Hur onödigt som helst faktiskt.
Jag har två sedan långt tidigare öppnade likörflaskor kvar, allt annat i alkoholväg är borta. Nu kommer jag följa rådet i en annan tråd och hälla ut det i vasken. Bättre nytta av socker och alkohol där än i mitt rörsystem.

När jag upptäckte tanken på a och på suget så gick jag in och läste här. Tack ni alla som skriver, det är en tröst att veta att jag inte är ensam och att andra har upplevt samma sak. Tack för alla bra råd och synvinklar.

Under tiden min vask får en överdos av likör ska jag fortsätta med att dejta tvättstugan. Vill jag ha det riktigt spännande så blir det kanske till att dammsuga också innan Netflix. Hua en sådan spännande söndag det blev ;).

sweatpea

Och jag sitter och lyssnar på smattret av droppar mot biltaket. Har följt med en väninna till veterinären som codriver i dag.
Helt förankrad i verkligheten och klar i knoppen och kroppen.
I går läste jag på anhörihsidan och det forumet där. Det var givande att läsa om medberoende och vad det för med sig.
Det fick mig att fundera på mönster och vanor och hur det ser ut i mitt liv. Relationer är inte lätta, och känslomässig manupulation och skuldbeläggande är helt förödande.
Jag har redan börjat städa i mitt liv efterssom jag valt att vila i verkligheten utan rus och bedövningsmedel, så nu är det dags att städa bland relationerna med.

Den insikten har funnits ett tag, det har saknats slutgiltig motivation tror jag.

Idag känns det bra att låta relationer som bara får mig att må dåligt rinna iväg, precis som regnet tar bort dammet från asfalt och biltak. Det gäller inte bara vänner utan även mina syskon. Riktiga vänner är den familj man väljer själv, och den familjen är jag tacksam för.

sweatpea

Nu på förmiddagen har jag varit låg och tyckt sååååå synd om mig själv. Jodå, och inte spelade det någon roll om jag skulle vara i den hårda kantiga verkligheten eller inbäddad i mjukt alkoholrus och fyllesömn heller. Ingen kommer att märka något av det vilket som jag än väljer.

Så jag slog upp ett glas iskaffe, fyllde badkaret med vatten och kroppsolja, och medan badkaret fylldes tog jag fram min kalender och räknade dagar. 84 stycken. Efter det loggade jag in här. Behövde känna att ni andra som kämpar också finns här och fortsätter brottas med era låga dagar.
Det är så fantastiskt skönt att jag har dag 84 i verkligheten, som efter badet inte kändes lika kall, hård och förlamande grå och trist som innan. Idag ska jag njuta av att posta ett brev, boka den eviga tvättstugan och ta modet till mig och ringa till en kusin som jag inte träffat på 20 år eller så. Dax för en kusinträff.
Jag blir ett år äldre i morgon och därför var det nog tungt i morse. Fast jag har redan börjat förändra min väg i livet, och det tar ett tag att få in hjärnan på att fylla livet och tiden med händelser istället för alkohol. Blir liksom mer liv i livet då.

Jag har funderat på om det var vettigt att räkna dagar, och om det påverkar en överhuvudtaget. Och visst gör det det. Idag hjälpte vetskapen att jag är på dag 80+ i verkligheten att fortsätta där. Och sedan att våga se och acceptera mina känslor. Det var lättare att släppa dem sedan.

sweatpea

Idag är jag tacksam för att det är svalare ute.
Jag har riktiga vänner omkring mig.
Jag är själv en bättre vän dom nykter.
Idag mår jag bra även fast jag är arg som ett bi över vissa för mig icke påverkbara saker.

sweatpea

Har ingen aning om vad som händer, om det inte är jobbångesten som spökar förstås. Jag är sjukt sugen på vin och jag var det i går samt att det har fortsatt i dag.
Det känns inte så bra. Den förrädiska alkoholhjärnan väser i örat, bara ett glas... jomenvisst. Som om jag tror på det. Sedan väser den att det är inte så farligt, du klarar att dricka som alla andra...
så idag väljer jag bort det första glaset igen, och det känns som dag ett, fast det är dag 90 +.
Undrar när mitt beroende ska sluta väsa åt mig. Undrar om jag kommer att falla till föga för den. När kan jag börja slappna av?

För övrigt så verkar det mesta gå ut på att konsumera alkohol. Allt från kvällstidningarnas bästa vintips till godmorgontv, aw, grillkvällar och mysfredag. Just nu känns det som hela samhället är drog och alkoholförgiftat.
Kanske har jag en surt sa räven moment, men ändå.
Alkoholen har tagit över och ska finnas mer och mer i vardagen, ex tv och filmer. Vinglaset är alltid framme.

Min plan i dag för att vara i verkligheten blir att baka glutenfritt bönbröd. Det var en utmaning att hitta skrädmjöl, det kan jag lova.

sweatpea

Har jobbångest. Kliver på arbetet igen på måndag och det känns kasst. Suget har blivit lite mindre eftersom jag har försökt hitta andra strategier att hantera den. Läst här på forumet, städat hemma, pysslat, varit social med nyktra vänner, och funderat kring fördelarna av att vistas i verkligheten.
Jag tror att mitt elddop i att befinna sig här och nu börjar på allvar på måndag. Nu sitter liksom suget i huvudet och inte det fysiska. Det ska bli en spännande resa framåt. Skulle önska att jag slapp ångesten bara.
En dag i taget.

sweatpea

Nu har jag gjort de första tre dagarna på jobbet. Det har varit jobbigt och roligt samtidigt.
Satte ner foten åt två kollegor som inte är trevliga, pratade med rektorn och har allmänt varit bråkig. Jag var tystare och mindre benägen att stå upp för mig själv när jag drack.
Så jag känner inte riktigt igen mig själv, och jag tycker inte om allt med den nya mig.
Trots det är det oslagbart att vara o verkligheten och slippa dagen efter dimma och ångest.
En dag i taget.